Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om riktlinjer för översyn av mervärdesskatten.
Genom ett antal successiva steg införs alltfler undantag från den generella momsnivån. Detta är bara ett av flera tecken på de problem som det socialdemokratiska högskattesamhället skapar. Det leder till en oroande urholkning av basen för momsen. En lägre och rimligare generell skattenivå skulle inte medföra samma starka tryck på olika undantag inom momssystemet. Samtidigt är det viktigt att konstatera att momsen är en av de bäst fungerande skatterna med de minsta snedvridningseffekterna. Den bör därför inte urholkas.
Regeringen har ingen strategi för hur problemet ska angripas. Man har tidigare accepterat bl.a. sänkt moms för djurparker och för viss kollektivtrafik. Det finns också krav från ett antal intressen för lägre moms på den egna verksamheten. Här kan nämnas att representanter för dansbanden krävt lägre moms för dansband – i enlighet med sänkningen för djurparkerna. Varför ska musik beskattas lägre om man lyssnar till den än om man dansar samtidigt som man lyssnar, är den fullt berättigade frågan. Även Svenska liftanläggningarnas organisation (SLAO) har krävt en sänkning till 6 procent när det gäller liftmomsen – i likhet med djurparkerna och dansbanden.
Utgivare av tidskrifter har pekat på att dagstidningarna ger ut veckotidningsliknande bilagor, en följd av skillnaden i moms mellan dagstidningar och andra tidskrifter. Detta har resulterat i att förslaget om sänkt bokmoms också innefattar tidskrifter. I arbetet med att ta fram detta förslag finns naturligtvis ytterligare intressanta gränsdragningsproblem: Hur se på kassettböcker och om dessa innefattas? Var går gränsen mellan kassettbok och annan inspelning av ljud? I oändlighet kan gränsdragningsfrågan leda till rättmätiga krav från angränsande verksamhet på en likvärdig behandling genom sänkt mervärdesskattesats.
Alla dessa – ibland behjärtansvärda – intresseyttringar grundar sig på det faktum att det med skilda skattebaser uppstår svåra gränsdragningsproblem. Sänker man momsen inom en sektor finns alltid angränsande sektorer där det är svårt att se skillnaden gentemot den första. Sitt absoluta ursprung har alla krav på sänkningar dock i det faktum att Sverige, tillsammans med Danmark, har världens högst moms.
När den så kallade elektroniska handeln, både den verkliga och den avancerade postorderbaserade, får rejält genomslag kommer trycket i riktning mot lägre moms att öka. Kontrollproblemet är stort när privatpersoner handlar. Att för företagen fastställa beskattningsland och korrekt internprissättning blir allt svårare i de mer eller mindre virtuella företagen. De gamla principerna för internationell beskattning är svåra att översätta till de nya formerna av den internationella ekonomin. Effekten blir att alltfler företag och privatpersoner dras till stater med låg mervärdesskatt. I Sverige måste vi i allt större omfattning ta hänsyn till internationella aspekter när vi formar vårt mervärdesskattesystem. Folkpartiet har i tidigare motioner till riksdagen kraftfullt argumenterat för ökat samarbete inom EU och internationellt för att möta de problem med indirekt beskattning som samtliga länder möter.
Olika momssatser är ett sätt att styra människors konsumtion och är ur ett liberalt perspektiv därför i grunden olyckligt. I praktiken fungerar de ofta på samma sätt som en subvention. Samtidigt medför dagens höga skatteuttag att det i nuvarande läge kan vara en nödvändighet att ibland arbeta med skilda momssatser.
Den ökade rörligheten, inte minst inom EU, innebär också att momsbrott över gränserna ökat. Det sker genom att företag antingen undviker att betala in moms på varor som köpts i utlandet men sålts i Sverige eller alternativt får moms tillbaka av staten när varor som köpts i Sverige senare säljs utomlands. Detta kostar statskassan många skattekronor per år.
Den ovan beskrivna bilden kan byggas ut med fler utmaningar. Poängen borde dock ha framgått. Sverige måste ha en mervärdesskattestrategi som inte går ut på planlösa reträtter.
Det bör därför tillsättas en utredning för ta fram en strategi att möta de framtida utmaningarna när det gäller momsen. Det handlar om dels det internationella samarbetet, dels hur vi långsiktigt ska hantera konsumtionsskatterna och i möjligaste mån undvika de absurda gränsdragningar som blir följden av specifika skatteregler på begränsade områden.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Lennart Kollmats (fp) |
Karin Pilsäter (fp) |