Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändrade regler för beskattning av resor som inte är företagna för förvärvande av inkomst.
Det finns många skäl för att i en radio- eller TV-diskussion ha medverkande som reser till den ort programmet sänds ifrån. Olika typer av debattprogram har ofta anledning att som medverkande ha personer som inte för sin försörjning ägnar sig åt sådan medverkan. Det är både brukligt och rimligt att programföretaget står för kostnaden för resor och eventuell övernattning.
Enligt en dom i kammarrätten den 12 oktober 2000 skall dock dessa ersättningar av programföretaget redovisas som lön till den medverkande, sociala avgifter erläggas och mottagaren betala inkomstskatt. Detta är givetvis orimligt. Det betyder att den person som vill medverka i media för att kritisera statsmakten ska betala skatt till densamma för detta nöje.
Låt mig ta ett exempel. Ett diskussionsprogram som sänds från en nordligt belägen stad i vårt land vill ta upp flyktingpolitiken till debatt. En flyktingadvokat som ofta arbetar ”pro bono” ska delta. Flygbiljetter och taxitransporter uppgår till 5 000 kronor, vilka bestrids av programföretaget. Efter en väl genomförd diskussion, där tittarna fått sakfrågan belyst ur flera synvinklar får så advokaten klart för sig att denna insats får till följd att utöver förlorad arbetsförtjänst ska 2 850 kronor inbetalas i skatt, för värdet av biljetterna.
Skattereglerna bör ändras så att det framstår som tydligt att resekostnader inte ska beskattas då det är uppenbart att den resande inte för inkomsts förvärvande företagit resan.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Karin Pilsäter (fp) |