Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ingångsvärdet vid reavinstbeskattningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa arvsskatten.
Frågan om arvs- och gåvoskattens framtida utformning har beretts i Finansdepartementet ända sedan år 1987.
Arvsskatten är oerhört skadlig, trots att den ger staten mindre än två miljarder kronor om året. Mest akut och allvarligast just nu är hur de som blir änkor och änklingar drabbas efter nyår 2002. Då slår årets kraftigt höjda, ibland dubblerade, taxeringsvärden igenom på arvs- och gåvoskatten. Följden blir att många tvingas betala flera hundratusen kronor i arvsskatt för att kunna bo kvar i sina hus. Den som inte har råd att betala arvsskatten måste dessutom betala reavinstskatt utöver den extra sorgen det innebär att behöva bryta upp från sitt hem.
Generationsskiften är arvsskattens ständiga problem. För företagare gäller det att förbereda sitt frånfälle i tid. Arvsskatten kan ses som ett tillväxthinder när det gäller familjeföretag. Den frågan behandlades av den försenade så kallade 3:12-utredningen.
All skatteplanering kostar tid och pengar som skulle kunna användas mer produktivt. Därför skadar arvsskatten mer än den ger statskassan. Arvsskatten slår så snett att den uppfattas som konfiskatorisk och borde avskaffas.
Att aktiekursen sjunker kraftigt är ett gammalt problem som återuppstått i de senaste årens turbulens på aktiemarknaden. Eftersom aktierna inte får säljas förrän bouppteckningen är klar och registrerad, drabbas många dödsbon om kurserna sjunkit. Problemet är inte bara att arvsskatten beräknas på värdet på dödsdagen utan också att ingångsvärdet ärvs. Lösningen vi vill förorda, om arvsskatten behålls, är att få använda värdet på dödsdagen som ingångsvärde vid reavinstberäkningen om värdet har sjunkit sedan dess.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Anita Sidén (m) |
Cecilia Magnusson (m) |