Motion till riksdagen
2001/02:Sk247
av Lars Elinderson (m)

Skydd av personuppgifter för personer som avtjänar straff för våldsbrott eller som själva bedöms utgöra risk för annans säkerhet


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rätten till skydd av personuppgifter inte skall omfatta personer som avtjänar straff för våldsbrott, inte heller personer som uttalat direkta hot om våld mot annan, eller som av andra skäl bedöms utgöra hot mot annans säkerhet.

Inledning

Under våren 2001 framgick av medierna att en av de personer som dömts till långa fängelsestraff för de s. k Malexandermorden har sökt och beviljats s.k. skyddad identitet. I samband härmed framgick att reglerna för skyddad identitet inte gör skillnad om personer med skyddsbehov själva utgör en risk för annans säkerhet eller som dömts för våldsbrott eller som av andra skäl kan bedömas utgöra en risk för andra människors säkerhet.

Det finns tre nivåer för skydd av personuppgifter (ofta benämnt skyddad identitet) inom folkbokföringen: sekretessmarkering (spärrmarkering), kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Någon formell skillnad mellan brottsling och icke-brottsling vid beslut om skydd av personuppgifter kan inte utläsas ur bestämmelserna på området utan det är hotbilden, risken för att lida men etc. i det enskilda fallet som är avgörande.

Sekretessmarkering

Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) är uppgifter inom folkbokföringsverksamheten i regel offentliga. Sekretess föreligger dock om det av någon särskild anledning kan antas att en person, eller någon denne närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen lämnas ut.

Om en skattemyndighet bedömer, efter ansökan från en person, att utlämnande av uppgifter om denne kan förorsaka personförföljelse eller annan skada finns möjlighet att i det lokala folkbokföringsregistret föra in en markering för särskild prövning av sekretessen enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen, s.k. sekretessmarkering.

Sekretessmarkeringen motsvarar i princip den hemligstämpling som enligt 15 kap. 3 § sekretesslagen kan åsättas en allmän handling. Markeringen omfattar alla uppgifter om en person och skall fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning sker innan några uppgifter om personen lämnas ut. Det är vanligt att sekretessmarkeringen i många sammanhang benämns ”adresskydd” eller ”skyddad adress”, men det är alltså inte bara adress som kan behöva skyddas.

Omprövning av sekretessmarkeringen sker i regel varje år. Den skyddade personen ska därvid redogöra för de aktuella förhållandena varvid en prövning sker om skyddet ska vara kvar. Sekretessmarkeringen aviseras till mottagarna tillsammans med övriga uppgifter om personen. Markeringen innebär alltså inte att sekretessbelagda uppgifter utesluts i aviseringen. När sekretessmarkeringen tas bort aviseras detta.

Den 25 september 2000 fanns det cirka 7.600 sekretessmarkeringar i landet.

Kvarskrivning

Ett annat sätt att skydda personuppgifter är att genom beslut om kvarskrivning enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) medge en person att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år. Kravet för en person att få bli kvarskriven är att han av särskilda skäl kan antas bli utsatt för en allvarlig eller upprepad brottslighet, förföljelser eller trakasserier på annat sätt och att han dessutom flyttat eller avser att flytta. Beslutet fattas av skattemyndigheten, normalt efter polisutredning som inkluderar en hotbildsanalys.

Fördelen med kvarskrivning är att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringsregistret och därmed inte heller sprids till aviseringsmottagarna. Den gamla adressen tas bort och personen registreras som ”på församlingen skriven”. Ett skattekontors adress anges som en särskild postadress. Det som aviseras till mottagarna är en flyttning där personen blivit ”på församlingen skriven” och där adressen anges med ”c/o Skattekontor...”. Någon annan särskild markering aviseras inte. Eftersom det är skattekontorens adress som aviseras kommer all post att gå till skattekontoret vars chef har den faktiska adressen manuellt förvarad och därför kan vidarebefordra posten. Även om kvarskrivning i sig fungerar som ett adresskydd finns det naturligtvis behov av att även övriga uppgifter om personen kan behöva skyddas, som exempelvis ett nytt namn eller uppgift som ger upplysning om var personen eventuellt kan återfinnas (skola, sjukhus m.m.). Det är därför vanligt förekommande att en kvarskriven person också får sekretessmarkering. Då aviseras naturligtvis även sekretessmarkeringen.

Antalet kvarskrivningar inom landet är blygsamt i förhållande till antalet sekretessmarkeringar. Antalet kvarskrivningar var den 25 september 2000 ca 325 st. Anledningen till detta kan vara att det medför visst besvär att vara folkbokförd någon annanstans än där man bor med hänsyn till olika typer av samhällsservice. Folkbokföringen har betydelse för exempelvis tillgång till sjukvård, dagisplats, skolgång eller bostadsbidrag. Dessutom är beskattning och rösträtt knutet till folkbokföringsorten. Det kan påpekas att när en person folkbokförs ”utan känt hemvist” så innebär detta inte att personen har skyddad adress. Det innebär endast att skattemyndigheten inte kunnat utröna var personen normalt tillbringar sin dygnsvila.

Fingerade personuppgifter

Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att under högst fem år använda annan identitet. Beslut om detta meddelas av Stockholms tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen. Förfarandet regleras i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. I folkbokföringen avregistreras den gamla identiteten som obefintlig. Den nya identiteten inregistreras på ett sådant sätt att det inte framgår att det rör sig om fingerade personuppgifter. Kopplingen mellan identiteterna finns endast hos Rikspolisstyrelsen. Det som aviseras vid identitetsbytet är endast avregistrering av en person som obefintlig. Den nya identiteten aviseras som en vanlig nyinsättning, exempelvis invandring, utan att det anges att det är en ny identitet. Det finns för närvarande cirka 20 personer som har fingerade personuppgifter i folkbokföringsregistret.

Avslutning

Enligt folkbokföringslagen och lagen om fingerade personuppgifter är det den vederbörande personens skyddsbehov som avgör huruvida det föreligger rätt till skydd av personuppgifter. Det finns ingen begränsning med hänsyn till det eventuella hot han/hon själv utgör mot annan, eller om andra skäl föreligger som motiverar att personen i fråga inte bör medges skyddad identitet. Enligt praxis skall inte heller hänsyn tas till om vederbörande avtjänar straff.

Enligt uppgifter i medierna och vid kontakter med polismyndighet och kriminalvård framgår att en relativt stor andel av dem som ansöker och beviljas skyddad identitet är personer som själva dömts för våldsbrott och som avtjänat eller avtjänar fängelsestraff. Rätten till skyddad identitet har därmed kommit att innebära ett skydd för grovt kriminella personer att fortsätta kriminell verksamhet. Det framkommer dessutom att polisen i sitt spaningsarbete tvingas kringgå bestämmelserna genom att i direkta kontakter med t.ex. kriminalvården ”identifiera” personer som genom skyddad identitet ”försvunnit”.

Personer som dömts för grova våldsbrott kan naturligtvis riskera att bli utsatta för repressalier eller av andra skäl behöva det skydd som kan ges i form av skyddad identitet. Jag har förståelse för att personer som är dömda till långa fängelsestraff därför kan ha ett sådant skyddsbehov när tiden närmar sig för frigivning. Det är däremot svårare att förstå att personer som är dömda till mångåriga fängelsestraff för våldsbrott kan ha ett sådant behov under den tid de vistas inom kriminalvården, eller att personer som själva utgör en risk för andra personers säkerhet utan prövning av domstol skall kunna få s.k. skyddad identitet.

Jag anser därför att lagen borde ändras, så att skydd av personuppgifter inte beviljas personer som avtjänar fängelsestraff för våldsbrott, eller som bedöms utgöra en risk för andra personers säkerhet.

Stockholm den 26 september 2001

Lars Elinderson (m)