Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta marginalskatter i syfte att arbete skall löna sig och individens beroende av bidrag för sin försörjning minskas.
Sverige är idag ett land som inte premierar arbete och företagande. Ökar inkomsterna ökar skattenivån. Detta är speciellt kännbart för inkomsttagare med låga inkomster eftersom effekten blir såväl höjd skatt som sänkta bidrag.
De höga skatterna på arbete slår hårdast mot låginkomsttagare. Skatteuttaget för en ensamstående person med en årsinkomst på 163 000 kronor är 62 procent i Sverige. Det är mer än dubbelt så högt som i USA, Australien och Schweiz. Övriga länder i EU ligger i mitten. Moms och arbetsgivaravgifter är inräknade i exemplet.
Läggs sedan de bidrag till som familjer erhåller på grund av låga inkomster, ökar effekten av marginalskatten till 80–90 procent.
Detta gör att många människor omöjligt kan påverka sitt liv och sina inkomster. Ökar inkomsterna minskar bidragen, minskar inkomsterna ökar bidragen. Detta leder till att många familjer blir beroende av bidrag för sin försörjning trots hårt arbete. Situationen ser annorlunda ut på många andra håll i Europa. Exempelvis får en person som tjänar 200 000 kronor i Sverige behålla cirka 130 000 kronor efter skatt medan en person med samma lön i Tyskland får behålla cirka 152 000 kronor efter skatt. I Storbritannien blir behållningen cirka 172 000 kronor.
|
Stockholm den 20 september 2001 |
|
|
Margareta Cederfelt (m) |