Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anpassning av energiskatterna på svensk kraftvärme.
En förutsättning för stora delar av den svenska industrin är att det finns en säker och billig tillgång på el. Detta behov blir större i takt med att industrins och hushållens elförbrukning ökar. På den fria internationella elmarknaden som håller på att växa fram i Europa säkras tillgången på el genom inköp från utlandet. Genom en fri och öppen marknad kan elkunderna köpa el från den källa som är billigast. På en väl fungerande elmarknad med lika förutsättningar för olika konkurrerande alternativ leder detta till fördelar.
Västhamnsverket i Helsingborg har nyligen fått en ny gasturbin installerad. Med denna nya turbin är anläggningen ett effektivt kraftvärmeverk som har möjlighet att använda naturgas. Detta gör Västhamnsverket miljömässigt överlägset de kolkondenskraftverk som idag täcker en stor del av elbehovet på den nordiska elmarknaden. I ett naturgaseldat kraftvärmeverk kan den betydande mängd spillvärme som uppstår vid elproduktion användas i fjärrvärmenät i stället för att förgås. Detta ökar verkningsgraden kraftigt. Möjligheterna finns nu i Helsingborg för en kostnadseffektiv och säker elproduktion.
Dagens skattemässiga förutsättningar gör dock att det billigaste energialternativet på elmarknaden är importerad kolkondenskraft. Denna elproduktion innebär en avsevärt större inverkan på miljön och en större förbrukning av naturresurser. Kolkondenskraftverken kan inte använda spillvärmen som fjärrvärme, vilket innebär stora effektivitetsbrister. Verkningsgraden i ett kolkondensverk är bara hälften så hög som i ett naturgaseldat kraftvärmeverk.
Beroendet av kolkondenskraft på den nordiska elmarknaden kan delvis härledas till att effektiva naturgaseldade kraftvärmeanläggningar är missgynnade ur skattesynpunkt. Värmeproduktionen i ett kraftvärmeverk beläggs med både koldioxidskatt och energiskatt då värmen används i fjärrvärmenätet. Utländska kolkondensverk belastas inte av motsvarande skatter. Detta leder dels till att befintliga kraftvärmeanläggningar inte utnyttjas maximalt, dels till att gjorda investeringar i fjärrvärmenät inte utnyttjas för nya kraftvärmeanläggningar.
Situationen kan komma att bli än värre om en höjning av koldioxidskatten genomförs vid årsskiftet, vilket Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet har föreslagit.
En maximal användning av naturgaseldad kraftvärme skulle inte bara betyda kraftiga minskningar av koldioxid-, svavel-, kväve-, stoft- och tungmetallutsläppen. Dessutom skulle det innebära att Helsingborg och dess invånare skulle kunna dra nytta av en stor och viktig investering som gjorts av stadens bolag. Att regler och bestämmelser hindrar detta innebär istället att stora summor skulle gå förlorade, vilket till syvende og sidst drabbar kommunens invånare. Västhamnsverket står idag startklart för att redan imorgon kunna ge invånarna utdelning, ekonomisk såväl som miljömässig, på de summor som kommunen satsat i detta projekt. Det vore ytterligare ett stort misslyckande för svensk skattepolitik att inte utnyttja detta.
Redan i dagsläget skulle betydande delar av kolkraften i norra Europa kunna ersättas av en ökad användning av naturgaseldad kraftvärme. Det är därför mycket angeläget att svenska energiskatter anpassas så att effektiv elproduktion med liten miljöpåverkan kan konkurrera ut kolkraften.
|
Stockholm den 20 september 2001 |
|
|
Anna Åkerhielm (m) |
Jan Backman (m) |