Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av skatten på bensin.
Den höga bensinskatten slår hårt mot alla som bor där allmänna kommunikationer inte kan användas för de transporter som är nödvändiga.
Då bensinskatten är hög och då totalpriset på bensinen är högt, slår detta hårt mot alla hushåll, främst då i glesbygdsområden. Dalarna är ett sådant område. Där finns många hushåll som inte klarar sig utan bil, och det är inte ovanligt att hushållen tvingas ha två bilar för att klara sina transporter. Det går att finna ett samband med problemen på landsbygden – och med omfattande avfolkning – och högt bensinpris.
Det gäller ju inte bara att ta sig till/från arbetet utan det finns ju också en rad körningar som vi kan kalla ”sociala” körningar. För familjer där det finns barn vet vi hur många körningar som behövs till träningar, matcher och andra typer av fritidsaktiviteter. Mycket av aktiviteterna finns i centrala delar av kommunerna, och bilen är ett måste. Också för många pensionärer är bilen ett måste. Dels för att ta sig till livsmedelsaffären, doktorn/vårdinrättningar och annat, dels till olika möten/sammankomster och sociala delar av pensionärslivet. Vi vet dessutom att många, både pensionärer och barnfamiljer, lever på den ekonomiska marginalen.
Det höga bensinpriset slår hårt, och då regeringen skryter och talar om t.ex. höjda barnbidrag, så skall jag senare i denna motion förklara att det höga
bensinpriset äter upp i princip hela barnbidraget!
Europeisk standardbensin kostar i dag ca 2 kronor per liter (250 dollar per ton). På den summan lägger bensinbolagen på en dryg krona litern för att täcka sina kostnader. Om bensinen skulle beskattas endast med moms skulle den kosta ca 3:75–4:00 kronor per liter.
Men staten/regeringen har bestämt att på bensinpriset skall förutom moms läggas två fasta skatter, nämligen energiskatt 3:26 kronor samt koldioxidskatt 1:24 kronor, och då får man ett bensinpris som ser ut så här: 3:10 kronor är vad oljebolaget får per försåld liter. Det skall alltså täcka världsmarknadspriset samt raffineringskostnader. Det skall också täcka transporter, depåer, stationer, marginaler till stationerna, reklam/marknadsföring, produktutveckling, hyror och löner till personal m.m. 3:26 kronor, energiskatt, fast skatt 1:24 kronor, koldioxidskatt 1:90 kronor, moms, rörlig skatt.
Detta ger summa skatt 6:40 kronor och ett pris på 9:50 kronor – alltså i detta exempel vad kunden får betala då han eller hon tankar.
Den som tjänar mest på oljebolagen är förstås staten, som oavsett världsmarknadspriser och dollarkurser, alltid tar ut 4:50 kronor plus moms 25 procent på varje liter bensin. Nästan 70 procent av bensinpriset är skatt.
Totalt drar staten in ca 63 miljarder kronor i skatter per år på bensin, diesel och eldningsoljor.
Så till räkneexemplet hur detta slår för ”Svensson”: En genomsnittsbilist tankar 1.500 liter bensin per år. Med ett bensinpris på 9:50 kronor betalar han/hon drygt 14.000 kronor. På den summan är 9.600 kronor skatt.
För en barnfamilj är detta nästan ett helt barnbidrag.
|
Stockholm den 18 september 2001 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |