Riksdagen beslutar att försäkringskassorna fr.o.m. år 2002 får disponera upp till 10 % av anvisade medel för sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringsersättning för finansiell samordning på det sätt som gällde i de s.k. Finsam- och Socsamförsöken.
Efter förslag i proposition år 1992 genomfördes åren 1993–97 försök med finansiell samordning (s k Finsammodell) mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård. Inom fem försöksområden fick man gemensamt ansvar för kostnaden för sjukpenning, rehabiliteringsersättning och arbetsskadesjukpenning och möjlighet att disponera upp till 10 % av dessa medel för aktiva åtgärder syftande till att uppnå större hälsa.
Efter förslag i proposition år 1994 infördes möjlighet till försök med finansiell samordning med även socialtjänsten som en part (s.k. Socsammodell).
Riksförsäkringsverkets och Socialstyrelsens gemensamma utvärdering av Finsamförsöken från våren 1997 visade på goda resultat och en sammanlagd besparing det tredje året på ca 9 %. Detta ekonomiska resultat var skillnaden mellan de faktiska kostnaderna för sjukpenning och rehabiliteringsersättning i försöksområdena och de beräknade kostnaderna som skulle ha uppstått om försöket inte bedrivits. För det fjärde försöksåret ökade besparingarna ytterligare.
Utvärderingen visade att medan det s k ohälsotalet i riket som helhet mellan 1992 och 1995 ökade med 2,1 % minskade det i försökskommunerna med 2,5. Ohälsotalet beräknas som summan av antalet ersatta dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning, förebyggande sjukpenning, sjukbidrag och förtidspension jämfört med antalet försäkrade.
Finsamförsöken ledde till en minskning med 2,7 sjukskrivningsdagar per person och år 1995 och 2 dagar 1996 – en minskning med 34 % och 26 % jämfört med kontrollkommunerna. Det fanns före försöken inga signifikanta skillnader mellan dessa och Finsamområdena. I försöksområdena konstaterades det också en större minskning av antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag mellan 1992 och 1995 än i riket som helhet.
I försöken fick sjukvården och försäkringskassan ta ett avsevärt större ansvar för sjukpenning och andra socialförsäkringskostnader än med ditillsvarande regler. Aktiv rehabilitering och tidiga vårdinsatser leder till att färre människor behöver förtidspensioneras, vilket särskilt på några års sikt gav betydande mänskliga och ekonomiska vinster. De totala besparingarna på både minskade kostnader för sjukpenning och rehabilitering samt färre förtidspensionärer var betydande och successivt stigande.
Trots den positiva utvärderingen valde den socialdemokratiska regeringen att låta Finsamförsöken upphöra vid utgången av 1997 och i stället införa en annan, avsevärt mindre långtgående modell (Frisam). Ställningstagande till om en finansiell samordning skulle tillåtas i hela landet sköts upp och skulle avvakta utvärderingen av försöken med Socsam, som nu planeras ske i slutet av 2001, nästan fem år efter det att utvärderingen av Finsam var klar.
Det tak som gällde för Finsamförsöken var, som nämnts, 10 % av kostnaden för sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringsersättning. Parterna fick rätt att tillsammans med staten dela på uppkomna överskott, men också ekonomiskt ansvara för eventuella underskott.
I den fyrpartiuppgörelse som träffades i november i fjol mellan regeringen, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet, i samband med socialutskottets behandling av regeringens nationella handlingsplan för hälso- och sjukvården, ingick att finansiell samordning permanent skulle tillåtas genom ett riksdagsbeslut hösten 2001. Användningen av medlen skulle avtalas om lokalt.
Det förslag som ingår i budgetpropositionen är inte ett uppfyllande av överenskommelsen vare sig vad gäller principen om en friare användning av de nämnda medlen eller vad gäller nivån på de medel som skulle få användas friare. Principen om en friare användning har dock efter propositionens avlämnande bekräftats av regeringens företrädare. Den nivå som nu föreslagits av regeringen – knappt 0,5 % från det kommande årsskiftet och ca 1 % fr o m andra halvåret 2002 – är oerhört mycket lägre än den nivå på 10 % som gällde i Finsamförsöken. Enligt våra partiers bestämda uppfattning har regeringen därför inte uppfyllt överenskommelsen.
För att innehållet i uppgörelsen skall kunna bli verklighet föreslår vi därför att riksdagen beslutar att försäkringskassorna fr o m år 2002 får disponera upp till 10 % av anvisade medel för sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringsersättning på det sätt som gällde i Finsam- och Socsamförsöken. Några ytterligare medel föreslås inte.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Bo Könberg (fp) |
|
|
Kenneth Johansson (c) |
Kerstin-Maria Stalin (mp) |