Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att bevilja utländska studenter permanenta uppehållstillstånd efter avlagd examen.
Tack vare avregleringarna på de finansiella marknaderna, ökad frihandel och genom den snabba teknologiska utvecklingen på kommunikations- och transportsidan har de nationella gränserna inom många sektorer suddats ut. Varor, tjänster, teknik, kapital och idéer rör sig i dag mycket snabbare och i större omfattning mellan länder än för bara tio år sedan. För individer av kött och blod är framstegen dock mer begränsade och såväl nationella gränser som fyrkantig arbetsmarknadslagstiftning sätter dagligen käppar i hjulen för en riktigt fri värld.
Den globaliserade ekonomin genomgår just nu ett gigantiskt skifte. Tyngdpunkten förskjuts från muskelkraft till hjärnkraft. Ökad rörlighet, teknisk utveckling, global konkurrens och nätverkstänkande är några av denna nya ekonomis signa. I debatten utmålas ofta både internationaliseringen och den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital som ett hot, och sett ur socialistiska nationalstaters snäva kontrollperspektiv finns det givetvis skäl att vara oroad. För individen, däremot, är det tvärtom. Friheten ökar i den globala ekonomin och en styrka är just att förändringskraften i dag kommer underifrån.
Om Sverige skall kunna konkurrera om de lättrörliga individernas intresse och om vi vill att några regioner i vårt land skall växa till sig och bli kompetenskluster i världsklass krävs en lång rad förändringar. Vi måste skaffa oss, och varje dag försvara, ett konkurrenskraftigt individ- och företagsklimat – bli ett land dit människor vill flytta eller flytta tillbaka till för att kunna förverkliga sina livsprojekt. Lägre skatter, bättre villkor för företag och företagare, samt en lång rad åtgärder för att skapa sunda och väl fungerande marknader, är självklara inslag i ett svenskt systemskifte. Men minst lika viktigt är att på allvar öppna Sverige för en global ekonomi med fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor.
Ett självklart första steg är att alla utländska studenter som studerar vid svenska lärosäten skall beviljas permanenta uppehållstillstånd efter avlagd examen. Så är det inte i dag, vilket innebär problem för många svenska företag som gärna vill rekrytera dessa studenter. Dessutom rimmar det illa med den nya, öppna värld som breder ut sig runt omkring oss.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Gunnar Axén (m) |
|
|
Karin Enström (m) |
Henrik S Järrel (m) |
|
Lars Lindblad (m) |
Anna Kinberg (m) |
|
Per-Richard Molén (m) |