Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslag om rikskoncentrerad handläggning av arbetsskador.
Från Riksförsäkringsverket har föreslagits rikskoncentrerad handläggning av bl a arbetsskador. Enligt RFV skulle en koncentrerad handläggning ge mer likformighet, rättvisa och kvalitetshöjning av utredningar, vilket skulle ge större förutsättningar att beslut blir riktiga och leda till större rättssäkerhet. Även i budgetpropositionen anförs att regeringen avser att fördjupa utredningarna om förutsättningarna för koncentrerad handläggning av bl a förmånen arbetsskadeförsäkring.
Den kritik som uttalats från bl a JO har tagits på största allvar ute på försäkringskassorna och det råder ingen oenighet om att handläggningen av arbetsskador bör och kan förbättras, avseende genomströmningstider, utredningskvalitet och likformighet. Dock kan ifrågasättas om detta kan uppnås genom en rikskoncentrerad handläggning.
Utgångspunkten för eventuella förändringar måste vara medborgarperspektivet. Tidigare har inriktningen varit att ärenden ska handläggas så nära den försäkrade som möjligt med hänsyn taget till rättssäkerhet och snabbhet i handläggningen.
Handläggningen av ett arbetsskadeärende kräver närhet och täthet i kontakter mellan den försäkrade, försäkringskassans personal, arbetsplats och försäkringsläkare. Vi får aldrig bortse ifrån att många har svårigheter att i skrift eller per telefon ge uttryck för sin situation och redogöra för sina förhållanden, och det personliga mötet med handläggare och andra är därför så oändligt viktigt också för ärendets slutliga avgörande. Alldeles särskilt viktigt kan dessa personliga möten vara när det gäller komplexa utredningar av psykiska och psykosomatiska sjukdomstillstånd.
De uppenbara brister vi nu ser i handläggningen kan bero på flera faktorer och regeringen har själv i budgetpropositionen pekat på de stora påfrestningar som socialförsäkringsadministrationen utsattes för under 90-talet genom åtstramning av resurser, omfattande förändringar i regelsystemen och stora volymökningar inom ohälsoområdet. Neddragningen av personal under mitten av 90-talet som först de senaste åren kunnat ersättas har självklart bidragit till bristerna. Dessutom är arbetsskadeärendenas komplexitet – ett ärende är sällan likt något annat – en försvårande omständighet.
De senaste åren har en rad organisationsförändringar ägt rum ute i försäkringskassorna i syfte att nå större effektivitet, öka likformigheten och rättssäkerheten och på en rad försäkringsslag har försäkringskassorna inom sitt respektive område genomfört koncentrerad handläggning.
Detta utvecklingsarbete som pågår bör få fortsätta och kraftfulla satsningar göras på kompetensutveckling och inte minst på ett förbättrat IT-stöd. Den föreslagna kunskapsbanken liksom skapandet av ett gemensamt referensbibliotek är viktiga stödfunktioner i arbetet. Vidare bör ökade satsningar göras på fler gemensamma seminarier och konferenser för försäkringsläkare och handläggare i hela landet.
Att nu genomföra omfattande organisationsförändringar, såsom rikskoncentrerad handläggning, skulle innebära att kraft i utvecklingsarbetet går förlorad och enligt mångas bedömning skulle det knappast gagna den enskilde försäkringstagaren.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Margareta Sandgren (s) |
|
|
Conny Öhman (s) |
Karin Jeppsson (s) |