Utgiftsområde 11 Pensioner, bostadstillägg m.m.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att återställa änkepensionen i folkpensionen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att förlänga omställningspensionen till 12 månader i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om en höjning av pensionstillskottet med 2 400 kr för år 2002 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att fritidshus inte skall medräknas i underlaget för inkomstprövat bostadstillägg för pensionärer.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt uppställning:

Anslag	Regeringens förslag, kr	Anslagsförändring, kr
20:1 Ålderspensioner	9 579 000 000	+ 1 100 000 000
20:2 Efterlevande-pensioner till vuxna	13 525 000 000	+ 900 000 000
20:3 Bostadstillägg till pensionärer	10 211 000 000	+ 90 000 000
Summa totalt för utgiftsområdet	33 535 000 000	+ 2 090 000 000

Inledning

Alla har rätt till en trygg ålderdom. Ingen skall på sin ålders höst behöva oroa sig för sin försörjning. Många förväntar sig att statens åtagande inför kommande pensionering skall vara tillräckligt. Andra har tecknat privata pensions- och sjukförsäkringar i övertygelsen att statens ekonomiska åtaganden inte räcker för den standard de vill ha.

Regeringen skriver i årets budgetproposition att ”alla skall garanteras en trygg ålderdom. De sämst ställda pensionärernas ekonomi bör förbättras ytterligare.” Den förbättring regeringen föreslår är enligt vår uppfattning långt ifrån tillräcklig. Regeringens budget är svag inte minst med tanke på de sämst ställda pensionärerna. Utvidgningen av det särskilda grundavdraget och den marginella höjningen av bostadstillägget ger inte mycket pengar. Vi vill, förutom de förändringar regeringen föreslår, se en höjning av pensionstillskottet.

Änkepension

Även om änkepensionärerna blir färre och färre möts de av en oacceptabel nonchalans från regeringen och dess stödpartier. En gammal grundbult i svensk socialförsäkring, folkpensionens änkepension, måste återställas och vara helt fri från inkomstprövning.

Regeringen har, enligt budgetpropositionen, ”satt av 30 miljoner kronor till förbättringar i reglerna för inkomstprövning av änkepensionerna”. Men det förslag som levereras har bara en indirekt effekt på änkepensionen. Idag sänks pensionen den dag barn som bor hemma fyller 18 år. Det beror på att änkepensionen prövas på samma sätt som bostadstillägget. Denna gräns har nu flyttats till 20 år. Det är ett steg i rätt riktning, men i sammanhanget måste den ändå ses som en mycket liten förändring. Det principiellt orättfärdiga – att staten undanhåller änkorna pengar som deras makar arbetat in och haft en försäkring som omfattade – kvarstår. Genom att ersättningstaket för bostadstillägget höjs ger det en positiv effekt även på änkepensionen.

För tio år sedan beslutade riksdagens partier att de som blivit änkor före 1990 skulle få behålla änkepensionen enligt de gamla reglerna. 1997 avskaffade regeringen och Centerpartiet den möjligheten. 49 000 änkor berördes av beslutet. Riksrevisionsverket konstaterade i en utredning att drygt hälften av änkorna förlorade hela folkpensionsdelen. Beslutet om inkomstprövning är orättfärdigt och måste omedelbart rivas upp. Av regeringens budgetproposition verkar det som att änkorna får stå på Mynttorget och demonstrera ytterligare en vinter. Många av änkorna som drabbats av denna indragning upplever idag att regeringen svikit ett sedan mycket lång tid ingånget avtal. Endast 30 miljoner kronor är avsatt i regeringens budget för att indirekt förbättra för änkorna. Kristdemokraterna anslår 750 miljoner kronor som skall återge änkorna den utlovade änkepensionen. För år 2003 och 2004 avsättes ytterligare 750 miljoner kronor vardera år.

Efterlevandepension

Kristdemokraterna vill även när det gäller efterlevandepensionen gå längre än regeringen, detta med hänsyn till många enskildas situation. Regeringen har föreslagit en förlängning av omställningspensionen från sex till tio månader från år 2003 och ytterligare en förlängning till tolv månader först år 2005. Kristdemokraterna anser att omställningspensionen skall återställas till tolv månader i ett steg redan 2002.

Pensionstillskott

Först i årets budget föreslår regeringen att ATP-pensionärerna ska få del av standardutvecklingen i samhället genom att ATP-pensionerna för ålderspensionärer fr.o.m 2002 skall följsamhetsindexeras. Krisårens inskränkningar på detta område måste vara en parentes. Detta är ett, om än senkommet, förslag som Kristdemokraterna står bakom.

Pensionsöverenskommelsen kommer att förändra förutsättningarna för pensionstillskott framöver. Antalet pensionärer med behov av pensionstillskott har under 1990-talet minskat med ungefär 240 000 personer, från cirka 36 procent av antalet pensionärer till cirka 20 procent. Kristdemokraterna anser emellertid att under budgetåret 2002 skall pensionstillskottet höjas med ytterligare 2 400 kronor för att omgående förbättra de sämst ställda pensionärernas situation – de med ingen eller låg ATP. När den övergångsvisa garantipensionen, som är högre än dagens folkpension och pensionstillskott, införs år 2003 upphör detta pensionstillskott. Samtliga pensionärer kommer då att betala skatt (men förstås inte pensionsavgift) i det vanliga skattesystemet. Från och med år 2003 kommer det kristdemokratiska förslaget om höjt grundavdrag till följd av pensionsreformen alltså att omfatta hela pensionärskollektivet, vilket gör att även de pensionärer med lägst pension kommer att få sänkt skatt med ca 250 kronor per månad.

Grundavdrag

Kristdemokraterna presenterar i sitt budgetalternativ konkreta lösningar genom att bland annat kraftigt förbättra grundavdraget för alla medborgare. Det innebär att inte bara förvärvsarbetande får ett avdrag utan även pensionärer.

Regeringen talar om höjt grundavdrag men inskränker sig till blygsamma 900 kronor på årsbasis. Kristdemokraterna har föreslagit att grundavdraget höjs till 24 000 kronor per år. Detta skulle hjälpa flera grupper, till exempel löntagare med deltidsarbete, sommararbetande ungdomar m.m. Ett höjt grundavdrag innebär även förbättringar för förtidspensionerade.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att löntagare ska kompenseras för egenavgifterna till pensionssystemet. Pensionärer, som regeringen avsett ska komma i åtnjutande av regeringens föreslagna kompensation, föreslås i budgetpropositionen ges en utvidgning av den särskilda skattereduktionen. För de sämst ställda pensionärerna, som inte har någon nytta av den särskilda skattereduktionen, ges istället ett bidrag på motsvarande belopp – 110 kronor per månad. Kristdemokraterna förespråkar en annan lösning. Under 2002 ger vårt väl tilltagna grundavdrag ett ansenligt tillskott. För de sämst ställda pensionärerna höjer vi pensionstillskottet med 2 400 kronor. Från och med år 2003 betalar även de sämst ställda pensionärerna skatt och får då del av vårt grundavdrag.

Bostadstillägg

Allt färre pensionärer har behov av bostadstillägg. Det är glädjande. Men under inga omständigheter får de äldre som saknar ekonomisk kraft att själva finansiera en rimlig och normal boendestandard glömmas bort. Kristdemokraterna har ställt sig positiv till de förändringar som aviserades i propositionen om reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140) och som nu fullföljs i budgetpropositionen, dvs. en höjning av ersättningsnivån på bostadstillägget från 90 till 91 procent av bostadskostnad upp till 4 500 kronor per månad.

Kristdemokraterna anser att fritidsfastighet inte skall ingå i inkomstprövningen av bostadstillägg till pensionärer. Underlaget för beräkningen av bidraget skall baseras på permanentboende och inget annat. Flera fritidsfastigheter har idag ett så högt taxeringsvärde att förmögenheten omöjliggör bostadstillägg. Det är inte ovanligt att pensionärer skaffat sig ett fritidshus i unga år. Idag är det taxerade värdet högt med anledning av tomtvärdet, vilket i sin tur medfört att man ofta har en fastighetsförmögenhet. Det är inte rätt att människor skall tvingas till försäljning och därmed försämring av livskvaliteten för att erhålla bostadstillägg. Kristdemokraterna föreslår att underlaget av fritidshus tas bort och anslår därför 90 miljoner kronor för att finansiera detta.

Stockholm den 4 oktober 2001
Kenneth Lantz (kd)
Inger Davidson (kd)	Rose-Marie Frebran (kd)
Fanny Rizell (kd)	Desirée Pethrus Engström (kd)
Magda Ayoub (kd)	Yvonne Andersson (kd)
Sven Brus (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Ulla-Britt Hagström (kd)	Dan Kihlström (kd)
Maria Larsson (kd)	Ester Lindstedt-Staaf (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Ingvar Svensson (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)
Erling Wälivaara (kd)