Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ”val” till premiepensionsfonden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om risktagande i premiesparfonden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att PPM bör få i uppgift att utvärdera och granska fonderna utifrån etiska, sociala och miljömässiga aspekter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige likt England skall kräva att alla pensionsfonder skall redovisa sociala, etiska och miljömässiga ställningstaganden och riktlinjer för sin verksamhet såsom konsumentupplysning.
Riksdagen har beslutat att en del av pensionssparandet ska ske genom att 2,5 % avsätts till eget val av fond eller fonder. Det finns ungefär 450 fonder, som är registrerade hos Premiepensionsmyndigheten PPM. Det finns en katalog där blivande fondsparare själva kan jämföra fonder med varandra. Där kan val göras mellan aktiefond, blandfond, generationsfond eller räntefond. I katalogen redovisas även översiktligt i vilka marknader företagen placerar pengarna, vilken penningekonomisk risk placeringen bedöms vara och vilken utveckling fonden dittills haft.
Tanken med det nya pensionssystemt var att ge större valfrihet åt den enskilde, dvs det ska gå att göra ett eget aktivt val, när det gäller placering av dessa pengar. Miljöpartiet är inte emot valfrihet för den enskilde, men vi menar att valfriheten, när det gäller val av premiepensionsfond, inte är tillräcklig, utan alltför begränsad.
Denna fond förvaltas av 7:e AP-fonden. Den har en avsevärt mindre kostsam administration än andra fonder och avsåg att ägna sig åt ett mindre risktagande, därmed också med mindre risk för icke-etiska placeringar. Man hamnar i den fonden om man bestämmer sig för att inte välja.
Det är två mycket sorgliga saker beträffande premiesparfonden:
Den som en gång har gjort ett aktivt val är för all framtid hänvisad till att följa utvecklingen på finans- och aktiemarknaden och kan inte ändra sig och komma till premiesparfonden. Har man från början valt att inte välja, kan man ändra sig och välja annan eller andra fonder, men sedan är dörren stängd till premiesparfonden. Många människor vet inte att det är på detta sätt, och därför måste detta förhållande absolut rättas till.
Premiesparfondens förvaltare har planer på – och har i viss utsträckning redan börjat – att förstärka sitt risktagande med bl.a. satsning på fler utländska aktier.
Miljöpartiet anser att människor skall kunna välja fonder som tar etiska, moraliska och miljömässiga hänsyn. Många människor har efterfrågat detta hos Premiepensionsmyndigheten, men fått svaret att de får ta reda på fakta om varje fond själva. Många frågar också efter ideella fonder (se mp-motion om ideella fonder 2001/01).
Det har diskuterats en del runt fonder med ”etisk inriktning”, ”ideella fonder”, ”etiskt ideella fonder” och ”etiska fonder”. Det finns alltså en del begreppsförvirring. De fonder som deklarerar en etisk inriktning avser i allmänhet att de inte placerar i företag som bygger sin verksamhet på alkohol, tobak och vapenproduktion.
Bland de alternativ som hittills funnits för fondsparade (utanför pensionssystemet) finns åtminstone ett exempel på en fond som med skärpa deklarerar etiska ställningstaganden. I broschyren om Bancos etiska globalfond står att läsa att fonden är den första i sitt slag i Sverige. Utöver att den alltså inte – som de s.k. etiska fonderna också brukar ange – placerar pengar i företag som bygger sin verksamhet på alkohol-, tobak- och vapenproduktion har denna fond ytterligare placeringskrav, som bygger på konventioner och överenskommelser som fastställts av FN. Fonden avstår således från att investera i företag som:
tillåter barnarbete i arbetsstyrkan (§ 32 FN:s barnkonvention)
diskriminerar individer på grund av kön, ras eller religion (§ 2 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter)
diskriminerar anställda som vill ansluta sig till en officiellt känd fackförening (§ 23 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter samt 2–4 §§ i FN:s konvention om organisationsfrihet)
inte följer internationella miljööverenskommelser och har intressen inom pornografisk industri.
Många människor ser det som en långsiktig investering att kunna spara i fonder med etiska regler för att på så vis påverka inriktning på företags verksamhet och indirekt den värld vi lever i. Ett sådant hänsynstagande kan vara lika viktigt och till och med viktigare än att fonden ger maximal utdelning. Det har visat sig att fonder med etiska regler inte haft sämre utdelning än andra fonder.
Politiskt har det bestämts att en del av skattemedlen som är avsedda till pension av medborgarna själva skall placeras i fonder som i sin tur investerar i företag. I och med detta byggs näringslivet in i det statliga trygghetssystemet.
Det ”etiska” i de fonder som kallar sig så, innebär som sagt inte mera än att de inte placerar pengar i företag som bygger sin verksamhet på alkohol, tobak och vapenproduktion. Andra, såsom Bancofonden, är tydligen unika då de följer konventioner och överenskommelser som fastställts av FN angående barnarbete, ras, könsdiskriminering eller annan diskriminering, internationella miljööverenskommelser m.m., vilka samtliga har ratificerats i Sverige.
Miljöpartiet ifrågasätter det rimliga i att det i ett allmänt pensionssystem byggs in placering av skattepengar i fonder som investerar i företag utan minsta kontroll av hur dessa företag förhåller sig till etiska aspekter som vi i andra sammanhang hävdar som grundläggande och som vi internationellt verkar för att ge större genomslagskraft. Vi gröna tycker inte att det är rimligt.
Miljöpartiet anser att politiken kan och får sätta upp vissa riktlinjer, såsom t.ex. efterföljelse av diskrimineringslagen. I detta sammanhang menar vi att det är viktigt och fullt möjligt att besluta att fonder måste acceptera de avtal som vi i övrigt ställt oss bakom när vi ratificerat FN:s konventioner och ingått internationella miljööverenskommelser etc.
Det är en inte obetydlig summa som på detta sätt kan satsas i företag som har en policy som Sverige i andra sammanhang propagerar mot. Att ge människor ett instrument, en möjlighet att välja just fonder med långtgående etiska aspekter för sitt pensionssparande är ett sätt att utöva sin konsumentmakt. En sådan konsumentmakt kan på sikt påverka policyn hos andra företag.
Flera länder brottas med samma problem som beskrivits ovan. I England till exempel kräver regeringen från och med juli 2000 att alla engelska pensionsfonder skall deklarera ”social, ethical and environmental policies”. Det skulle vara ett steg i rätt riktning att åtminstone göra på samma sätt i Sverige och på så sätt ge människor ett lite bättre underlag inför deras val. Att människor är intresserade av dessa aspekter och vill göra etiska ställningstaganden har visat sig både i Sverige och i England. Det är oerhört viktigt att ta detta intresse på allvar.
Införandet av det nya pensionssytemet har blivit mycket dyrt. Det är ett resurskrävande och komplicerat system. Det gäller inte minst den nya myndighet som tillkommit, PPM, som bara första året hade utgifter på ca en miljard kronor. Privatpersoner kommer att betala en avgift till den fondförvaltare de väljer, men gemensamt för alla är också en avgift till PPM på 0,3 procent av det samlade fondkapitalet för att myndigheten ska täcka sina kostnader.
Det är mycket rimligt att PPM med sina befintliga resurser ska kunna utvärdera och granska sina fonder utifrån etiska, sociala och miljömässiga aspekter.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Kerstin-Maria Stalin (mp) |
Barbro Feltzing (mp) |