Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om skuldbördans betydelse för flyktingars integration.
De flyktingar som kommer till Sverige har oftast flytt från krig och förföljelse. De kommer hit med knappa resurser och har stora behov. Mat, kläder och bostad utgör naturligtvis de allra primäraste behoven. Det är samhällets skyldighet att sörja för att flyktingarna får dessa behov uppfyllda.
Flyktingar som omfattas av kommunens flyktingmottagande, har fyllt 18 år och flyttar in i en bostad kan även ansöka om lån till hemutrustning. Lånet är avsett för t.ex. köksutrustning och möbler. Hur stort lånet är beror på familjens storlek. Maximalt belopp är 35 000 kr. De två första åren behöver man inte betala tillbaka på lånet. Ränta utgår emellertid även under denna period. Räntan fastställs varje år av regeringen och för år 2001 är räntan 5,9 procent.
Amorteringstiden beror på hur stort lånet är. Med maximalt lån kan amorteringstiden bli mellan 10 och 15 år. Om betalning av lånet inte kan ske p.g.a. låg inkomst går det att ansöka om helt anstånd eller nedsatt betalning. Räntan fortsätter dock att löpa under anståndstiden. Skulden kommer därför att öka under anståndstiden. Det finns dock vissa möjligheter att få lånet efterskänkt om du är över 65 år eller p.g.a. sjukdom eller handikapp bedöms ha en varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Antalet lån, sedan 1991, uppgår till långt över 100 000. 1999 hade ca 800 låntagare en skuld på mellan 50 000 och 70 000 kr medan 338 låntagare hade en skuld på mindre än 1 000 kr. Merparten av låntagarna låg i intervallet där emellan.
Många flyktingar har efter två års introduktion i kommunerna inte kommit ut på arbetsmarknaden och söker därför anstånd med betalningen. Lånen växer under denna period eftersom räntan läggs på. Det medför en stor risk för en växande skuldsättning som blir ett permanent hinder för flyktingarna att komma ut på arbetsmarknaden samtidigt som socialbidragsberoendet ökar. Det finns redan nu en kraftig överrepresentation hos utrikes födda när det gäller socialbidragsberoende.
Permanent skuldsättning och socialbidragsberoende kan hindra dessa grupper att bli självförsörjande. I värsta fall leder det även till mental ohälsa. Det finns anledning att följa hur skuldbördan hos flyktingarna påverkar deras möjlighet till integration i det svenska samhället.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Siw Wittgren-Ahl (s) |