Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att utarbeta ett välfungerande transfereringssystem för ensamstående föräldrar som har hela försörjningsbördan.
De ensamstående föräldrarna tillhör 1990-talets stora ekonomiska förlorare. Särskilt svårt har de ensamstående föräldrar som bär hela försörjningsbördan. Ensamföräldrarna med sina barn lever under klart sämre ekonomiska förhållanden än andra grupper i samhället. Senare delen av 1990-talet präglades av högkonjunktur. Arbetslösheten minskade och fler fick ökad arbetsinkomst. Ensamstående föräldrar med barn lyckades dock inte tillgodogöra sig dessa förbättringar. Inkomstnivåerna är oförändrade och andra typer av ekonomiska problem har fortsatt öka. Av de ensamma mödrarna har cirka 60 procent ekonomiska problem och var fjärde är i behov av försörjningsstöd. Detta visar utredningen ”Ofärd i välfärden” (SOU 2001:54).
Vi måste förbättra situationen för ensamföräldrarna. ”Folkhem” och ”välfärdsstat” är epitet som klingar falskt när man inte lyckas ta hand om sina svagaste grupper. Hur kan Sverige låta dessa familjer ha det så mycket sämre än andra? Många ensamföräldrar är stressade på grund av en stor arbetsbörda. De är dubbelarbetande och har ingen att dela hushållsarbetet med. Föräldern har dessutom ofta dåligt samvete för att barnen blir lidande på grund av de bristande ekonomiska resurserna. Att alltid behöva säga nej till de saker barnen önskar eller så väl behöver, tär på föräldern.
För att stärka de ensamstående föräldrarnas ekonomiska situation måste ett nytt, rättvisare system för bidrag införas. Vi kräver att regeringen tillsätter en utredning i syfte att utarbeta ett välfungerande transfereringssystem för ensamstående föräldrar som har hela försörjningsbördan.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |
Margareta Viklund (kd) |