Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vårdbidraget.
I pressen har ett skrämmande exempel på stelbenthet inom sociallagstiftningen uppmärksammats. En liten pojke som lider av autism har mist sina båda föräldrar i en trafikolycka.
Farföräldrarna försöker trots denna tragedi att ge pojken en dräglig tillvaro genom att ansöka om att överta vårdnaden. Detta hjältemodiga beslut, som säkert förändrar deras tillvaro en hel del, förmörkas dock av att försäkringskassan säger sig följa lagen när de har nekat farmor och farfar det vårdnadsbidrag som hans nu avlidna föräldrar erhöll för att de vårdade sin son.
Detta är endast ett exempel på att barn och vårdare kan missgynnas av en lagstiftning som skall leda till motsatsen. En lagstiftning som är så rigid måste förändras. Risken är stor att kända fall får dispens eller andra tillfälliga lösningar som riskerar att försena ersättningen, öka krånglet och skapa oro i en redan svår situation.
Vårdbidraget är ett ekonomiskt stöd som underlättar för vårdnadshavaren till ett funktionshindrat eller sjukt barn att kunna ge barnet den tillsyn, vård och stöd i olika former som krävs för att barnet skall kunna utvecklas på bästa sätt.
Bidraget måste följa barn som behöver speciell vård och tillsyn i sin vardag, så att barnet tillförsäkras det stöd som gör att det får så hög livskvalitet som möjligt.
En ändring av relevant lagstiftning borde ske snarast.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Berit Adolfsson (m) |
Anne-Katrine Dunker (m) |