Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regler för statsbidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer.
Invandrarföreningar är viktiga länkar i integrationsprocessen och spelar en viktig roll för att stärka och utveckla det mångkulturella samhället. En viktig förutsättning för levande föreningsliv är dess medlemmar som finner det meningsfullt att träffas och utvecklas genom de aktiviteter som föreningen har att erbjuda. Aktiva folkrörelser samlar folk lokalt, regionalt och centralt för att främja den egna verksamheten.
Den sverigefinska minoriteten är väl organiserad med ett aktivt föreningsliv med inslag av kultur och idrott. Samarbetet mellan olika finskspråkiga föreningar har ökat i kommunerna med många sverigefinländare för att bättre ta tillvara de resurser som finns hos befolkningen som blir äldre.
Kyrkans finskspråkiga verksamhet och olika kyrkliga samfund är aktiva inom verksamheten som riktar sig till både de unga och de gamla. Pensionärernas riksorganisation har redan bildat lokala avdelningar till olika etniska grupper, t.ex. sverigefinländare och assyrier/syrianer. Men den största gruppen av finskspråkiga pensionärer är dock engagerade inom Sverigefinska Riksförbundets verksamhet.
Förutsättningar för att driva verksamhet för äldre skiljer sig på grund av de statsbidragsregler som gäller i dag, eftersom antalet medlemmar måste vara minst 30 000. För att Sverigefinska Riksförbundets pensionärsverksamhet skulle bli berättigat till samma statliga stöd som t.ex. övriga pensionärsorganisationer skulle 75 procent av alla finskspråkiga pensionärer i Sverige behöva vara medlemmar i en och samma organisation, vilket är omöjligt. Landets invandrar- och minoritetsorganisationer har helt enkelt svårt att nå de medlemstal som krävs för att få statsbidrag. De invandrarorganisationer som får statsbidrag får det för verksamhetens innehåll. I i årets budgetproposition har Integrationsverket fått 10 miljoner kronor för att fördela till olika projekt, främst inom antirasistisk verksamhet. Fördelningen av stödet till invandrarorganisationerna sker med stöd av regleringsbrevet och besluten prövas från år till år.
Eftersom minoritetsorganisationerna enligt riksdagens beslut har rätt att ha aktiviteter som syftar till att bl.a. bevara och främja det egna modersmålet och den egna kulturen är stödet till minoritetsorganisationerna styvmoderligt behandlat. De organisationer som representerar de nationella minoritetsorganisationerna har inte tillräckliga medel att ta tillvara gruppens intressen. Regeringen är medveten om detta och har också aviserat översyn av minoritetsorganisationernas möjligheter till stöd, vilket är glädjande. Det är också viktigt att de regler för stödet till organisationer vars verksamhet är landsomfattande men inte når det medlemsantal som krävs för statsbidrag ses över i detta sammanhang.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Paavo Vallius (s) |
Nikos Papadopoulos (s) |