Bostadstillägget för pensionärer och folkpensionen

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det generella bostadstillägget för pensionärer skall ersätta 90 % av boendekostnaden mellan 100 kr och 4 000 kr i månaden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den ”skäliga levnadsnivån” i det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) höjs till 135,4 % av prisbasbeloppet för ensamstående och 114,4 % för gifta.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med en redogörelse om utvecklingen av boendestrukturen i särskilt boende.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avdrag vid beräkningen av förmögenhetstillägget skall kunna göras för förmögenhet i alternativt nyttjad bostad med begränsning för att ett alternativ får dras av per avdragstillfälle.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att folkpensionerna, för dem som var pensionärer under perioden 19931998, kompenseras genom att de räknas upp med två extra procent av prisbasbeloppet under 2002.

2 Bostadstillägget för pensionärer

2.1 Bakgrund

Till pensionärer med låga inkomster har det sedan lång tid tillbaka utgått bostadstillägg, som skall ge även denna grupp en god bostadsstandard.

Det nya reformerade ålderspensionssystemet införs 2003. Samtidigt avskaffas det särskilda grundavdraget för pensionärer, och alla pensionsinkomster beskattas. För att kompensera beskattningen på garantipensionen höjs bruttopensionerna. Förtidspensionssystemets utformning har också förändrats i samband med ålderspensionsreformen. Förtidspensionerna ersätts med sjukersättning och aktivitetsgaranti från och med 2003.

Bostadstillägget till pensionärer (BTP) utgör ett riktat bostadsstöd. Det finns ytterligare ett bostadsstöd, bostadsbidraget, som utgår till hushåll med låga inkomster. Bostadstillägget är ett individinriktat grundskydd. Bostadsbidraget syftar däremot till att ge en inkomstförstärkning vid låga inkomster i förhållande till försörjningsansvaret. I vissa fall kan pensionärer erhålla både bostadstillägg och bostadsbidrag, som då samordnas.

2.2 Moderata huvudprinciper och förslag

Den moderata huvudprincipen är att hushållen i normalfallet skall kunna klara sig utan bidrag från samhällets sida, men vid behov av bidrag skall dessa om möjligt vara generella och inte utgå som konsumtionsinriktade bidrag. Vidare bör lagar och bidragsregler vara utformade så att medborgarna lätt kan förstå tillämpningen av dem.

Bostadstillägget bryter i viss utsträckning mot dessa principer. BTP är ett konsumtionsinriktat bidrag, och reglerna till exempel gällande reduceringsinkomst är relativt svåra att förstå och tillämpa. Icke desto mindre är det nödvändigt att bostadstillägget för pensionärer kvarstår eftersom det är en del av fempartiöverenskommelsen kring det nya pensionssystemet.

2.3 Det generella bostadstillägget för pensionärer

Fastighetsskatten verkar kostnadsdrivande för bostadskostnaderna. Detta gäller oavsett om man bor i småhus, bostadsrätt eller hyresrätt. Bor man i hyresrätt motsvarar fastighetsskatten ungefär en månadshyra i genomsnitt. Bor man i småhus motsvarar fastighetsskatten 1,2 procent av taxeringsvärdet. För ett småhus, som har ett taxeringsvärde på 1 miljon kronor, är fastighetsskatten 12 000 kronor per år. Behovet av bostadstillägg skulle minska om fastighetsskatten var lägre. Att öka det generella bostadstillägget till 91 procent för hyran upp till 4 500 kronor i månaden är inte nödvändigt om staten inte ökar boendekostnaderna genom att höja fastighetsskatten. Vi föreslår därför att 90 procent av bostadskostnaden mellan 100 och 4 000 kronor skall ersättas. Våra krav på sänkta fastighetsskatter kompenserar de bidragsberättigade mer än väl för sänkningen av ersättningsnivån i bostadstillägget.

Bostadstillägget kan också verka kostnadsdrivande på kommunala bostäder, eftersom BTP ingår i kalkylerna när kommunerna projekterar och bygger bostäder för äldre. Det är ytterligare en anledning till att inte höja BTP utan en närmare konsekvensanalys av vad detta innebär för kostnadsutvecklingen på kommunala bostäder.

2.4 Det särskilda bostadstillägget

Regeringen vill lämna det särskilda bostadstillägget relativt oförändrat. Dock skall den bidragsgrundande inkomsten beräknas på samma sätt som bostadstillägget.

Vi anser dock att det särskilda bostadstillägget måste höjas för att hjälpa de mest utsatta pensionärerna. Vi vill därför höja den ”skäliga levnadsnivån” i det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) till 135,4 procent av prisbasbeloppet för ensamstående och 114,4 procent för gifta.

2.5 Utred om tvåbäddsrum är permanent boende

Bostadstillägget skall utgå för kostnaden för den permanenta bostaden. De särskilda boendeformerna har klassificerats som permanentbostad när det gäller lägenheter men också boende i en- eller tvåbäddsrum. Principen att jämställa boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet är inte hållbar. Den begränsning som regeringen föreslår av bostadstillägget för boende i tvåbäddsrum är ett steg i rätt riktning, men frågan är om den är tillräcklig. Bostadstillägget riskerar att bli ett kommunalt bidrag, inte ett grundskydd för pensionärer, vilket i sin tur kan bidra till att mindre lämpliga vårdmiljöer permanentas. Vi är inte i dag beredda att föreslå ändrade regler vad gäller tvåbäddsrum men hemställer om att regeringen återkommer snarast, dock senast två år efter lagens ikraftträdande, med en redogörelse om utvecklingen av boendestrukturen i särskilt boende, med särskild tonvikt på utvecklingen av tvåbäddsrum.

2.6 Bostad och förmögenhetstillägg

Förmögenhet nedlagd i den egna permanentbostaden skall inte beaktas vid beräkningen av bidragsgrundande inkomst. Tidigare gällde detta också fritidsfastighet. Det bör vara den enskildes ensak om han eller hon väljer att bo i hyreslägenhet kombinerad med fritidsfastighet, i ett permanent småhus eller i bostadsrätt. Det enklaste sättet att minska statens ingrepp i den enskildes val i detta hänseende vore att ändra reglerna så att vid beräkningen av förmögenhetstillägget avdrag kan ske för förmögenhet nedlagd i alternativt egen nyttjad bostad. Dock får endast ett avdrag göras för ett alternativ vid samma tillfälle.

3 Höj folkpensionen för de som var pensionärer 1993–98

Vi anser det nu vara dags att betala tillbaka den del av folkpensionen som innehölls av staten under perioden 19931998 genom att pensionerna beräknades på enbart 98 procent av prisbasbeloppet. Vi föreslår därför att folkpensionerna, för dem som var pensionärer under perioden 19931998, beräknas på två extra procent av prisbasbeloppet under 2002.

Att vi inte utsträcker tiden till mer än ett år beror på att det nya ålderspensionssystemet träder i kraft 2003.

Stockholm den 2 oktober 2001
Margit Gennser (m)
Gustaf von Essen (m)	Göran Lindblad (m)
Cecilia Magnusson (m)	Margareta Cederfelt (m)
Björn Leivik (m)	Cristina Husmark Pehrsson (m)
Carl G Nilsson (m)	Leif Carlson (m)