Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att under en övergångsperiod införa en änklingpension.
Vi har sedan länge haft en pension för änkor. Skälet har förstås varit att de flesta gifta kvinnor tidigare var beroende av mannen för sin ekonomiska försörjning och att de skulle stå utan försörjning om mannen avled. Kostnaderna för änkepensionerna bars av alla, oavsett om de var gifta eller ej. Under 80-talet diskuterades det om det för framtiden var rimligt att behålla ett system med änkepensioner eftersom fler och fler gifta kvinnor var ekonomiskt självförsörjande, framför allt de yngre kvinnorna. Det uppfattades också som något stötande att kvinnor, som haft hyggliga inkomster, som pensionärer ibland kunde få både en hygglig egenpension och en änkepension.
Därför beslöts det i slutet av 80-talet att – med mycket långa övergångsregler – avskaffa änkepensionerna. I stället infördes en könsneutral omställningspension, först under 12 månader och därefter tyvärr nedprutad till 6 månader på grund av den socialdemokratiska regeringen. Nu verkar det dock som om den stegvis kommer att förlängas till 10 månader år 2003 och återställas till 12 månader fr.o.m. år 2005. Det är bra.
Det är dock orimligt att änklingar inte får någon pension över huvud taget i de fall då de överlever sina makar. Detta är verkligheten för åtskilliga män i dag. Under den period som änkepensionen kvarstår, innan den fasas ut helt, bör en änklingpension införas. Det är framför allt motiverat ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen bör ges i uppdrag att skyndsamt ta fram ett förslag om hur en sådan änklingpension ska utformas och under vilken period den ska vara i kraft.
|
Stockholm den 3 oktober 2001 |
|
|
Karl-Göran Biörsmark (fp) |