Motion till riksdagen
2001/02:Sf296
av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Nedläggning av Utlänningsnämnden m.m.


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om borttagande av ansökningsavgifter i utlännings- och medborgarskapsärenden.

  2. Riksdagen beslutar om sådan ändring av utlänningslagen att den som väntat mer än 18 månader på ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut skall beviljas permanent uppehållstillstånd om det inte finns synnerliga skäl som talar däremot.

  3. Riksdagen beslutar att Utlänningsnämnden skall läggas ned den 31 december 2002.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om genomförandet av riksdagsbeslut om uttagningar av flyktingkvoten.

  5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag om nedläggning av Utlänningsnämnden och dess ersättande med förvaltningsdomstolar.

  6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning om behovet av en framtida arbetskraftsinvandring och hur denna lämpligen bör regleras.

Ansökningsavgifter

Den som ansöker om visering, uppehålls- eller arbetstillstånd och svenskt medborgarskap måste erlägga en ansökningsavgift uppgående till 250, 500, 1 000 eller 1 500 kr. Detta utgör – vid sidan av regleringen av den gällande invandringsregleringen – ytterligare ett hinder mot människors fria rörlighet och en diskriminering av icke EU‑medborgare. Dessa avgifter bör avskaffas från budgetåret 2005.

Handläggningstiderna hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden

Handläggningstiderna i avlägsnandeärenden hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden uppgår i genomsnitt till närmare ett år hos vardera instansen. Detta förhållande är fullständigt oacceptabelt, både på grund av de skador som det orsakar de människor vilka tvingas vänta i oro och sysslolöshet i flera år och även på grund av de stora kostnader som blir följden i Migrationsverkets mottagningsverksamhet. Under de senaste tjugo åren har detta problem oavbrutet diskuterats och otaliga åtgärder vidtagits för att förkorta handläggningstiderna, dock alltid utan något synligt resultat. Vänsterpartiet anser att det nu är hög tid att lösa problemet genom tvingande lagstiftning. Den som väntat längre tid än 18 månader på ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut skall automatiskt beviljas permanent uppehållstillstånd om det inte finns synnerliga skäl som talar däremot.

Instans- och processordningen i utlänningsärenden

I februari 1999 lade Kommittén om ny instans- och processordning i utlänningsärenden fram sitt slutbetänkande. Kommittén var enig om att Utlänningsnämnden skulle avskaffas och ersättas av förvaltningsdomstolar. En minoritet som representerade fyra partier ville också begränsa Migrationsverkets beslutsroll i ärenden om uppehållstillstånd. En kompletterande utredning om alternativet med en specialdomstol för utlänningsärenden blev färdig i juni 2000. Regeringen har ännu inte lämnat någon proposition i saken till riksdagen och förefaller närmast ha drabbats av något slags handlingsförlamning. Saken brådskar eftersom det råder utomordentligt allvarliga brister i det nuvarande asylprövningssystemet, något som kan få katastrofala konsekvenser i det enskilda fallet och dessutom försämrar Sveriges internationella anseende. Vänsterpartiet anser att riksdagen nu bör fatta ett principbeslut att Utlänningsnämnden skall avskaffas och ersättas av förvaltningsdomstolar vid årsskiftet 2002/03 och hos regeringen begära lagförslag härom.

Flyktingkvoten

Under senare år har i genomsnitt ungefär en fjärdedel av flyktingkvoten inte kunnat utnyttjas på grund av att de som uttagits till följd av byråkratiska hinder ej hunnit överföras till Sverige före budgetårets slut. Detta får den absurda konsekvensen att Sveriges insatser för dessa synnerligen utsatta människor inte alls blir vad riksdagen beslutat. Regeringen bör omedelbart se över detta system för att eliminera dessa snedvridningar av fattade beslut.

Framtida behov av arbetskraftsinvandring

En demografisk kris i befolkningens sammansättning är nära förestående i de flesta av Europas länder, Ryssland och Japan. Få barn föds, befolkningarna får snabbt en ökande andel äldre och den i arbetslivet aktiva delen av befolkningen måste försörja allt fler. FN:s befolkningskontor publicerade i mars en rapport med följande titel: Replacement migration: Is it a solution to declining and ageing populations?

TCO har låtit Konjunkturinstitutet och Riksförsäkringsverket göra en undersökning av de närmaste decenniernas demografiska utveckling i Sverige. Den visar att om inget görs kommer Sveriges befolkning att börja minska om 30 år. Det kommer att råda brist på arbetskraft. När arbetskraften växer långsammare än totalbefolkningen ökar välståndet per invånare långsammare.

Den arbetskraft som i dag finns att tillgå och står utanför arbetsmarknaden består främst av invandrade kvinnor och män. De är till största delen flyktingar, vilka inte valt att komma hit utan tvingats fly från sina hemländer på grund av förföljelse. Det ställer högre krav på arbetsmarknadspolitiken som måste kunna erbjuda validering av betyg, ekvivalering och därefter kompletterande utbildning. Men i FN‑rapporten talar man om befolkningen mellan 15 och 64 år, vilket innebär att den del av befolkningen med invandrarbakgrund som är arbetslös redan är inräknad i den tillgängliga arbetskraften. Det kommer således inte vara möjligt att lösa arbetskraftsbristen enbart genom att sysselsätta arbetslösa. Utöver dessa kommer det att behövas fler människor i arbetskraften. Därför är det enda alternativet att på sikt öka arbetskraftsinvandringen.

Om möjligheterna till arbetskraftsinvandring skall öka finns många frågor som först måste klaras ut. Det får t.ex. inte bli så att Sverige och EU utsätter u‑länder för ”brain drain” genom att prioritera den mest välutbildade arbetskraften. ”Gästarbetarsystem” där utländsk arbetskraft exploateras under otrygga och dåliga förhållanden får inte heller tillåtas. Det finns många andra frågor i anslutning till en förändrad politik i fråga om arbetskraftsinvandring som behöver utredas och diskuteras. Vänsterpartiet anser att det nu är en lämplig tidpunkt för regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga både behovet av en framtida arbetskraftsinvandring och hur den skulle kunna regleras på ett lämpligt sätt.

Stockholm den 1 oktober 2001

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bäckström (v)

Stig Eriksson (v)

Owe Hellberg (v)

Berit Jóhannesson (v)

Kalle Larsson (v)

Tanja Linderborg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Ulla Hoffmann (v)