Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av tillämpningen av de regler som har betydelse för EU-medborgares rätt till fri rörlighet.
Våren 2000 beslutade riksdagen om vissa ändringar i utlänningslagen, vilka syftade till att undvika att utländska medborgare söker sig till Sverige på grund av anknytning till en här bosatt person när risken bedöms som påtaglig att den utländske medborgaren kan komma att utsättas för misshandel eller annan allvarlig kränkning. Lagändringen innebär bl a att en bedömning skall göras om förhållandet framstår som seriöst eller inte innan uppehållstillstånd beviljas.
Det har nu framkommit att handläggarna hos Migrationsverket tillämpar denna lagstiftning på ett sätt som inte rimligen kan ha varit avsett och som inte står i överensstämmelse med principen om fri rörlighet för EU-medborgare.
Ett exempel ur levande livet: En svensk kvinna har varit gift med en tysk medborgare i ett tiotal år. Paret har flera gemensamma barn. Efter att har varit bosatta i Tyskland i ett antal år beslutar sig makarna för att gemensamt flytta till Sverige. Båda är akademiker och har avtal om kvalificerade jobb i Sverige. Efter ankomsten hit blir makarna, var för sig, kallade till förhör hos Migrationsverket varvid frågor ställs om de mest intima förhållanden. Makarna upplevde behandlingen som så kränkande att de övervägde att ge upp sina jobb i Sverige och stanna i Tyskland. Den tyske mannen fick bara uppehållstillstånd för sex månader i taget.
Av en artikel i Svenska Dagbladet den 5 juni i år under rubriken ”Sverige hindrar rörlighet” framgår att en sådan behandling från Migrationsverkets sida synes vara legio. Enligt artikeln får EU-kommissionens kontor i Stockholm ta emot 500–600 klagomål varje år från medborgare som har problem med att förverkliga sina EU-rättigheter.
EU vill att medborgare skall flytta mellan länderna för att få fart på arbetsmarknaden. Under toppmötet i Stockholm i mars förespråkades återigen fri rörlighet för arbetskraften. Samtidigt hade ordförandelandet Sverige nationella myndigheter som av ovilja eller okunnighet skapade alla tänkbara hinder för EU-medborgare att flytta hit.
Regeringen bör snarast göra en utvärdering av Migrationsverkets tillämpning av berörda regler och tillse att den inledningsvis nämnda ändringen i utlänningslagen inte tillämpas slentrianmässigt på alla som söker uppehållstillstånd i Sverige. Även i övrigt bör rättstillämpningen ses över så att den inte står i strid med en av EU:s grundläggande principer, nämligen den om fri rörlighet för EU-medborgare.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Christel Anderberg (m) |