Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag att tillse att även döva asylsökande skall få tillgång till kontakter, information och utbildning vid flyktingmottagandet.
De är inte många, men de finns – döva asylsökande. Det är lätt att inse att detta handikapp ytterligare försvårar den asylsökandes svåra och otrygga situation. Tyvärr har praxis visat att varken Integrationsverket eller Migrationsverket har kunskaper om de dövas speciella behov.
Vid utplacering till förläggning tycks det vara så att det inte tas hänsyn till handikappet. Om resurser samordnades och en förläggning fick ansvar för att ta emot gruppen döva skulle mycket lidande kunna undvikas.
Att lära sig tala svenska är för en döv asylsökande att lära sig det svenska teckenspråket. Att integreras innebär att få kännedom om vårt samhälle utifrån en icke-hörandes perspektiv. En ”centralisering” av mottagandet skulle kunna samla personal med erforderlig kompetens.
Särskilt angeläget är det att de döva barnens situation beaktas. De och deras familjer måste få en placering där en teckenspråkig förskola eller dövskola finns i närheten.
|
Stockholm den 28 september 2001 |
|
|
Ulla Wester (s) |