För att de enskilda människorna skall ta ansvar för sitt eget liv, måste de känna att de har möjlighet att påverka och förändra sin egen situation, att de behövs och att de fyller en funktion i samhället. Människor som känner att de inte kan påverka sin situation känner hopplöshet och utanförskap. Idag råder brister i mottagandet av asylsökande, varför mottagandet enligt Centerpartiets mening måste moderniseras och effektiviseras. Ett kvalitetssäkert mottagande av asylsökande bygger broar för framtiden och de nyanlända blir bärare av demokratiska principer. Ökade kontakter mellan nyanlända och människor i det omgivande samhället är ett sätt att effektivisera mottagandet.
Byråkrati och trubbiga direktiv har gjort att samarbetet mellan kommunen och de berörda myndigheterna varit bristfälligt. Genom att öka samarbetet vid mottagandet av asylsökande skapas en helhetsbild i ärendet, och individen ges ökat inflytande över sin situation. Beslut skall fattas så nära den enskilda individen som möjligt. Först då känner människor sig delaktiga och att de har möjlighet att påverka de beslut som fattas. Mot bakgrund av detta vill Centerpartiet decentralisera mottagandet av asylsökande och flyktingar.
Utanförskap i arbetslivet leder till ekonomiska och sociala problem och känsla av maktlöshet. För arbetsmarknadsområdet skall den självklara utgångspunkten vara lika behandling av alla individer och grupper i samhället. Ökad fokusering på integrering via arbete är samhällsekonomiskt sunt, men ur ett individperspektiv innebär det så mycket mer. Att ha ett arbete och kunna leva på sin lön ger självbestämmande och livskvalitet. Integrering via arbete leder på sikt till minskade spänningar mellan olika sociala grupper. De asylsökande kvinnorna är en utsatt grupp. Därför måste skyddet för kvinnor på flykt förbättras.
1 Sammanfattning 14
2 Innehållsförteckning 15
3 Förslag till riksdagsbeslut 16
4 Inledning 17
5 Bakgrund 17
6 Social klyvning 17
7 Det mångkulturella samhället 18
8 Schengenavtalet 18
9 Migrationspolitik för flyktingar och invandrare 19
10 Kvalitetssäkert mottagande 19
11 Samordning av mottagandet 20
12 Decentralisering av mottagandet 20
13 Bortre tidsgräns 20
14 Kvinnor 21
15 Barn 22
16 Utbildning/språk 23
17 Utbildning/arbete 23
18 Alla människor oavsett bakgrund är en resurs! 24
19 Hälso- och sjukvård 25
20 Äldreomsorg 25
21 Kultur 26
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för humanare visumregler och att inte utöka transportöransvaret med bötesstraff.
Riksdagen begär hos regeringen förslag om att avveckla Utlänningsnämnden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat samarbete mellan kommuner och berörda myndigheter vid mottagandet av asylsökande och flyktingar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad decentralisering av flyktingmottagandet.
Riksdagen begär hos regeringen förslag om att en bortre tidsgräns för beslut om asyl skall ske inom tolv månader från ansökningsdagen.
Riksdagen begär hos regeringen en översyn av könsbestämmelsen i utlänningslagen (1989:529) i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen begär hos regeringen förslag om att förtydliga utlänningslagstiftningen så att den innehåller särskilda rättigheter för barn.
Riksdagen begär hos regeringen förslag om att ensamma asylsökande barn skall anmälas till utredning enligt socialtjänstlagen.
Riksdagen begär hos regeringen förslag om att socialtjänsten skall vara ansvarig för ensamma asylsökande flyktingbarns boende.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om snabbare validering av flyktingars kunskaper.1
Riksdagen begär hos regeringen förslag om att sfi-undervisningen skall kombineras med praktik vid arbetsplatser.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad arbetskraftsinvandring.
1 Yrkande 10 hänvisat till AU.
2 Yrkande 11 hänvisat till UbU.
Alla människors lika värde och rättigheter, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, hudfärg, sexuell identitet, politisk eller religiös övertygelse är grunden för Centerpartiets politik. Alla människor i det svenska samhället skall ha samma rättigheter och skyldigheter. Minoritetsgrupper skall i lag skyddas mot diskriminering. Mångfalden berikar och genom att ta vara på alla de livserfarenheter som landets invånare har får vi ett kraftigt demokratiskt redskap. Ett mångkulturellt samhälle bygger på respekt för varandra och att man lär av varandra. För att nå ett öppet och decentraliserat samhälle krävs tilltro till varje människas förmåga att forma sitt eget liv. Olikheter skall ses som en tillgång och alla människor måste få uppmuntran att utveckla sina unika egenskaper i strävan efter självförverkligande. För att detta skall bli möjligt krävs att migrationspolitiken intar ett mer individbaserat förhållningssätt. Generella särlösningar för hela grupper skall undvikas.
Grupper av människor har invandrat till Sverige sedan flera hundra år tillbaka i tiden. Men det är den stora utvandringen från Sverige från mitten av 1800-talet och fram till 1930 som satt de djupaste spåren i vårt lands utveckling. Utvandringen var ett stort samhällsproblem, men i samband med andra världskriget och särskilda restriktioner i USAs invandringspolitik kom vårt land att bli ett invandrarland. Under 50- och 60-talet kom krigets flyktingar och arbetskraftsinvandringen påbörjades. På 60-talet beslutade riksdagen om reglerad invandring, vilket innebar att de som ville invandra skulle ha sitt uppehållstillstånd klart innan de kom till Sverige. Detta ledde till att den utomnordiska invandringen minskade. Istället ökade invandringen från de nordiska länderna. I mitten av 80-talet kom stora grupper från Iran, Irak, Libanon och Syrien. Även flyktingar från de forna öststaterna, Somalia och Kosovo sökte asyl. Under 1990-talet har Sverige tagit emot ett stort antal flyktingar. Den största gruppen kom 1992–1995 från det forna Jugoslavien. Ett stort antal flyktingar kom också från Iran, Irak, Libanon och Vietnam.
Idag upplever många människor ett ökat utanförskap. De sociala klyftorna fortsätter att öka och för många är ekonomisk trygghet att få det att gå ihop för dagen. Den sociala klyvningen är en stor förlust för enskilda människor. Alltfler ställs utanför möjligheterna att ta del av tillväxten. Fattigdoms- och bidragsfällan tvingar barn att växa upp i familjer där föräldrarna aldrig får ett arbete att gå till. Familjer får inte sin ekonomi att gå ihop. Pensionärer med mycket låg pension får det inte att räcka till de mest grundläggande behoven. Det behövs en ny politik som kan riva de hinder som finns, en politik som gör att alla kan känna sig delaktiga och medansvariga i samhället. Alla ska kunna göra sin röst hörd och få omsätta sina kunskaper och färdigheter i arbetslivet. Vi vill ha en politik som motverkar rasism och främlingsfientlighet samtidigt som den förmår undanröja diskriminerande strukturer och system.
Det mångkulturella samhället existerar redan. Problemet är att det inte vunnit legitimitet hos hela befolkningen. Vardagsintolerans kan komma från människor vi känner och umgås med. För att inte kränkande åsikter och uttalanden skall bagatelliseras, är det viktigt att vi är lyhörda och tar ställning mot rasism och nazism. För att bekämpa rasism och nazism behövs fortlöpande insatser från det offentligas sida. Det krävs ett genomgripande arbete inom alla områden, på både individ-, grupp- och samhällsnivå. Utgångspunkten skall vara en humanistisk människosyn där även barnperspektivet är tydligt. Inom demokratins ramar skall det ges utrymme för olika religiösa eller politiska uppfattningar. Genom detta samspel mellan människor med olika kulturell bakgrund når vi ökad kunskap och förståelse för andra kulturer och levnadssätt. För att nå etnisk och kulturell mångfald krävs att människor är trygga i sin närmiljö. Först när människan känner tillit till sina egna bedömningar kan man avvisa andra människors intolerans.
Efter Sveriges anslutning till Schengenavtalet har listan över länder med visumtvång ökat. Den restriktiva visumpolitiken har gjort det svårt för människor att ta sig in i EU. Schengenkonventionen löser inte flyktingproblemet utan förflyttar det. Människor upphör inte att söka skydd bara för att det finns viseringsregler och transportöransvar, utan de söker skydd på ett mer riskfyllt sätt. Vi ser en utveckling där människor använder flyktvägar som är mycket riskfyllda.
I Sverige har vi ett transportöransvar. Detta innebär att flygbolag eller andra som transporterar hit asylsökande som inte får komma in i landet är ekonomiskt ansvariga för återtransport till det land varifrån de kommit. Nu planerar regeringen att införa bötesstraff utöver det transportöransvar vi har idag.
Genom höga böter tänker man få de som transporterar människor att välja bort sådana som kan komma att söka asyl, på flykt undan politiskt, religiöst eller sexuellt förtryck. Detta kan Centerpartiet inte acceptera. Det är ett omänskligt förhållande för dem som söker fristad här hos oss i Sverige.
Det kan också ge upphov till godtycklig diskriminering av EU-medborgare som har annan hudfärg eller ett annorlunda namn. Att människor som permanent lever i Sverige inte skall kunna få besök av sina anhöriga kan vi inte acceptera. Sverige skall därför verka för humanare visumregler. Vad som ovan anförts om att verka för humanare visumregler och att inte utöka transportöransvaret med bötesstraff bör ges regeringen till känna.
Mycket återstår att göra, till stöd och uppmuntran för dem som diskrimineras på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, hudfärg, sexuell identitet, politisk eller religiös övertygelse.
År 2000 sökte 16.300 personer asyl i Sverige. Centerpartiet anser att Sverige ska ha en öppen och generös flyktingpolitik som värnar om asylrätten genom en tidig, rättssäker prövning av den sökandes skyddsbehov. Idag råder stora brister i mottagandet av asylsökande, varför mottagandet måste moderniseras och effektiviseras. Genom ett kvalitetssäkert mottagande av asylsökande bygger vi broar för framtiden och de nyanlända blir bärare av demokratiska principer. En viktig del i mottagandet är att de nyanlända snabbt erhåller arbete eller arbetspraktik för att på så sätt integreras i samhället. Genom att effektivisera Migrationsverket, avveckla Utlänningsnämnden och föra över asylärendena till förvaltningsdomstolarna, får vi ett humanare mottagande av flyktingar och även minskade kostnader på sikt. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om att avveckla Utlänningsnämnden.
För att de enskilda människorna skall ta ansvar för sitt eget liv måste de känna att de har möjlighet att påverka och förändra sin egen situation. Människor som känner att de inte kan påverka sin situation känner hopplöshet och utanförskap. Genom att upprätta en individuell handlingsplan kan man snabbt ringa in eventuella åtgärder och den asylsökande känner sig delaktig i processen. Lösningar som bygger på kontakter mellan nyanlända och människor i det omgivande samhället ska stimuleras. Exempel på detta kan vara en högre grad av frivilliginsatser och samarbete med frivilligorganisationer vid flyktingmottagandet. Kommunen bör uppmuntra familjer och enskilda att bli faddrar åt asylsökande och flyktingar. Tillhörighetskänsla och känslan av att man har ett värde är lika viktiga behov som fysisk och ekonomisk trygghet. Varje individ (både vuxna och barn) skall ses som en resurs och vid kontakter med asylsökande och flyktingar skall utgångspunkten vara att vi bygger broar för framtiden. Det är av yttersta vikt att samhället ger individen utrymme att i samspel med andra utveckla sina unika egenskaper.
Handläggaryrket måste uppvärderas. Detta kan ske genom till exempel vidareutbildningar och ökad flexibilitet. Inom ramen för handläggarens riktlinjer skall det finnas utrymme för individuella lösningar för att man på bästa möjliga sätt skall kunna tillgodose de asylsökandes särskilda behov. Genom att förändra attityder och värderingar kommer den enskilda människans värde att genomsyra de vardagliga handläggningsrutinerna. Den formella kompetensen skall kompletteras med tillgänglighet, kunskap och förståelse för andra kulturer.
Det är kommunerna som ytterst ansvarar för att flyktingar får en bra introduktion in i det svenska samhället. Byråkrati och trubbiga direktiv har gjort att samarbetet mellan kommunen och de berörda myndigheterna varit bristfälligt. Genom att öka samarbetet vid mottagandet av asylsökande skapas en helhetsbild i ärendet, och individen ges ökat inflytande över sin situation. Vad som ovan anförts om ökat samarbete mellan kommuner och berörda myndigheter vid flyktingmottagandet bör ges regeringen till känna.
Centerpartiets politik tar sin utgångspunkt i den enskilde individens behov och önskningar om hur han eller hon vill inrätta sitt eget liv. Generella och påtvingade särlösningar för människor med utländsk bakgrund skall undvikas. Beslut skall fattas så nära den enskilda individen som möjligt. Först då känner människor sig delaktiga och att de har möjlighet att påverka de beslut som fattas. Det finns anledning att decentralisera flyktingmottagandet, så att alla kommuner som kan erbjuda god kvalitet på mottagandet också ges möjlighet att göra detta. En jämnare fördelning av mottagandet över landet bidrar positivt till synen på svensk flyktingpolitik samtidigt som det underlättar för de mottagande kommunerna. Vad som ovan anförts om ökad decentralisering av flyktingmottagandet bör ges regeringen till känna.
Majoriteten av dem som söker asyl har mål med sitt fortsatta liv i Sverige. Det är en liten del som under asyltiden reflekterar över att de verkligen kan avvisas. I många fall intalar man sig att man skall få stanna och då kommer avvisningen som en chock. Det är viktigt att mottagande myndigheter tidigt lyfter upp frågan om avvisning och diskuterar eventuella möjligheter att återvända till sitt hemland. Att söka asyl är den mest osäkra tillvaro en människa kan befinna sig i. Asylsökande känner att de inte kan påverka något utan lever på lånad tid. För att minska rädslan och ovissheten bör de asylsökande ha en handläggare som förmedlar all information och eventuella beslut som rör individen.
Idag finns en bortre tidsgräns för asylärenden på 6 månader. Migrationsverket har idag svårigheter att uppfylla detta mål. För att handläggarna på Migrationsverket skall ha möjlighet att utföra en bra utredning där alla olika aspekter vägs in, krävs utökad handläggningstid. Centerpartiet yrkar på en bortre tidsgräns för beslut om asyl på 12 månader från ansökningsdagen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om att en bortre tidsgräns för beslut om asyl skall ske inom tolv månader från ansökningsdagen.
Under år 2000 kom 6 300 asylsökande kvinnor till Sverige. En kvinna med utländsk bakgrund som gifter sig med en svensk man erhåller tillfälligt uppehållstillstånd i två år. Efter detta, med förutsättning att hon fortfarande är gift med samma man, erhåller kvinnan permanent uppehållstillstånd. Idag är det tyvärr många kvinnor som tvingas lämna eller lämnas av sin man innan gränsen om två år passeras. För många av dessa kvinnor är det omöjligt att återvända till sitt hemland, då man på grund av giftermålet med en svensk man blivit förskjuten av sin familj. Det är av yttersta vikt att dessa utsatta kvinnors situation tas på stort allvar och att de erhåller ett kvalitetssäkert bemötande. Bedömningarna vid dessa ärenden skall vara generösare än vad de är idag.
Skyddet för kvinnor på flykt måste förbättras. Kvinnorna är en utsatt grupp och det är viktigt att kvinnornas särskilda behov lyfts upp i behandlingen av ett asylärende. Kvinnor har särskilda skäl att söka asyl, bl a risk för hedersmord, könsstympning och sexuellt våld. Migrationsverket måste ta hänsyn till detta.
Idag har kvinnor svårt att få skydd i Sverige från våld och könsdiskriminering. Risk för förföljelse i form av våld leder ytterst sällan till att kvinnor får flyktingstatus eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Under åren 1997–2000 har endast 29 personer fått uppehållstillstånd enligt den s k könsbestämmelsen. De 29 personerna utgjordes av 12 flickor som erhållit skydd på grund av risk för könsstympning och deras familjemedlemmar som registrerats under samma bestämmelse. I övrigt har inte paragrafen använts. Det är av yttersta vikt att kvinnor som får uppehållstillstånd på grund av genusrelaterad förföljelse (könsbestämmelsen) erhåller samma rättigheter och starka skydd som de som får uppehållstillstånd enligt tortyrbestämmelsen och flyktingparagrafen. Centerpartiet anser att en översyn av könsbestämmelsen omedelbart bör göras, så att bestämmelsen innehåller samma rättigheter och starka skydd som tortyrbestämmelsen och flyktingparagrafen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en översyn av könsbestämmelsen i utlänningslagen (1989:529) i enlighet med vad som anförs i motionen.
Den gemensamma grundsynen och självklara utgångspunkten vid arbete med asylsökande barn skall vara FN:s konvention om barns rättigheter. Konventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för barn över hela världen. Barns rättigheter skall gälla i alla samhällen oavsett kultur, religion eller andra särdrag.
När myndigheter utreder en familjs situation är det viktigt att barnen tillfrågas och att de känner sig delaktiga i de beslut som rör deras framtid. Samtliga familjemedlemmar skall fortlöpande hållas informerade om vad som händer i beslutsprocessen. Detta minskar oron och känslan av att besluten fattats utan deras medverkan.
Synen på asylsökande barn har länge varit att de är objekt. Utgångspunkten skall alltid vara att de är subjekt, det vill säga enskilda individer med rättigheter. Vi måste förändra attityder och värderingar så att barnperspektivet genomsyrar samhället, på alla nivåer. De myndigheter som dagligen arbetar med dessa barn måste vidareutbildas i barnperspektivet, så att allt arbete utgår från det enskilda barnets bästa. När myndigheterna utreder en familjs situation, skall även barnen tillfrågas. Mot denna bakgrund är det naturligt att utvidga utlänningslagstiftningen så att den innehåller särskilda rättigheter för barn. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om att förtydliga utlänningslagstiftningen så att den innehåller särskilda rättigheter för barn.
Asylsökande barn har en mycket utsatt situation, i synnerhet barn som är ensamma på flykt. Under år 2000 kom 350 ensamma barn till Sverige för att söka asyl. Dessa barn har haft traumatiska upplevelser och behöver i många fall akut psykiatrisk hjälp. Mottagandet av de ensamma barnen är undermåligt och handläggningstiden är för lång. Ofta behandlas de på samma sätt som vuxna asylsökande, trots att de ha andra behov. En god man skall ta ansvar för barnet. Denne måste ha ett nära och långvarigt engagemang. Idag är det brist på kontaktfamiljer till ensamma flyktingbarn. För att barnets fortsatta utveckling skall tryggas, bör en kontaktfamilj kopplas in i utredningen i ett tidigt stadium. Ensamma asylsökande barn bör anmälas till utredning inom socialtjänstlagen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om att ensamma asylsökande barn skall anmälas till utredning inom socialtjänstlagen.
Ensamma asylsökande barn skall ha rätt till en kontaktfamilj eller fosterfamilj. För att dessa barn skall erhålla den vård och det stöd de behöver, skall socialtjänsten vara ansvariga för barnens boende – inte Migrationsverket. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om att socialtjänsten skall ansvara för ensamma asylsökande barns boende.
Asylsökande barn och ungdomar skall ha rätt till utbildning. Utvecklingen bryts om de inte ges rätt till skola, rätt till lek och rätt till att skapa nya sociala nätverk. Barndomens kreativa tid kommer aldrig tillbaka. Det gäller att dra fördel av denna tid. Modersmålet ger barnen möjlighet att behålla sitt språk och få tillgång till den egna kulturen. Modersmålsundervisningen (hemspråksundervisning) är ett led i den pedagogiska processen där barnen genom att befästa sitt modersmål lägger grunden för vidare språkinlärning. Vid bristfälliga kunskaper i svenska är modersmålet också ett viktigt stöd för övriga ämnen. Skolan och utbildningssystemet har stor betydelse i ambitionen att bejaka ett mångkulturellt samhälle. Skolan och barnomsorgen har stor möjlighet att stärka barns och ungdomars förmåga att naturligt umgås i en mångkulturell miljö. Skola och barnomsorg har ett stort ansvar att lyfta fram likheter och skillnader mellan olika kulturer och levnadssätt.
Utrikes födda har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Stora grupper av invandrare fyller idag funktionen som arbetskraftsreserv. Varken privata eller offentliga arbetsplatser uppfyller kraven på mångfald inom arbetslivet. Av 131 kommuner är det idag endast 57 stycken som utnyttjar sitt avtal med Integrationsverket om möjligheten att ge flyktingarna introduktionsersättning. Genom en kombination av introduktionsersättning och sysselsättning, som kan innebära både studier och arbete, nås individuella lösningar och den negativa särbehandlingen minskar.
För arbetsmarknadsområdet skall den självklara utgångspunkten vara lika behandling av alla individer och grupper i samhället. Utanförskap i arbetslivet leder till ekonomiska och sociala problem och känslan av maktlöshet. Ökad fokusering på integrering via arbete är samhällsekonomiskt sunt, men ur ett individperspektiv innebär det så mycket mer. Att ha ett arbete och kunna leva på sin lön ger självbestämmande och livskvalitet. Integrering via arbete leder på sikt till minskade spänningar mellan olika sociala grupper. Den naturliga inriktningen för svensk arbetsmarknad skall vara att personalsammansättningen i arbetslivet återspeglar det mångkulturella samhället. Våra företag verkar på en internationell gränslös marknad. Att investera i mångkulturell kompetens innebär att företagen erhåller verktyg för att möta marknadens behov. Arbetskraftsbehovet kommer framöver att vara stort, så här finns möjligheter för en naturlig integration via arbetslivet. Inventeringar av flyktingarnas kunskaper måste göras snabbare, så att de kan gå direkt till kompletterande utbildningar. Idag översätts – valideras – kunskap inför exempelvis högskolestudier. Det borde vara naturligt att detta sker även när det gäller den rena yrkeskompetensen så att eventuella kompletteringar kan göras. I de fall där utbildningsnivån är låg eller vid fall av analfabetism är det viktigt att insatser görs så snabbt som möjligt genom sfi-utbildningar (svenska för invandrare). På detta sätt blir det möjligt för dessa grupper att snabbare komma in i det aktiva yrkeslivet. Vad som ovan anförts om snabbare validering av flyktingars kunskaper bör ges regeringen till känna.
Erfarenheten visar att de personer som snabbt får tillgång till arbetsmarknaden tillgodogör sig den svenska undervisningen på ett bättre sätt. Vidare ger tillgång till arbetsmarknaden känslan av såväl samhörighet som delaktighet. Sfi-undervisningen måste förbättras och kombineras med praktik vid arbetsplatser. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om att sfi-undervisningen skall kombineras med praktik vid arbetsplatser.
Sfi-undervisningen bör bli mer flexibel och anpassa studiegrupperna efter elevernas bakgrund och tidigare kunskaper. De som redan har högre utbildning bör ha möjlighet att läsa svenska och andra ämnen på universitetsnivå. Företagande kan också vara ett sätt att bli en del i det svenska samhället samtidigt som det också kan vara ett kulturellt band med ursprungslandet. Men det finns en annan sida av myntet. Sociala och strukturella mekanismer, som till exempel låg status i samhället och diskriminering på arbetsmarknaden, gör att många invandrare startar egna företag. Det krävs nya verktyg inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och den ekonomiska politiken för att ta bort strukturella barriärer och ogynnsamma villkor för företagen.
Personal ska rekryteras med meriter och kompetens som grund. Diskriminering vid rekryteringar måste åtgärdas, inte minst krävs en omfattande attityd- och opinionsförändring. En kraftfullare diskrimineringslagstiftning är ett bra redskap för att komma åt denna typ av diskriminering. En annan åtgärd som bör vidtas är att införa så kallade övergångsarbetsmarknader, där arbetslösa som befinner sig i eller riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet ges tillgång till arbetsmarknaden genom att arbetsgivare under en övergångsperiod får nedsatta arbetsgivaravgifter. Detta skulle öka möjligheterna främst rörande osäkerhet kring den arbetssökandes kompetens på grund av en utbildning i ett utomnordiskt land och statistisk diskriminering där hela grupper av utomnordiska medborgare tillskrivs egenskaper och kunskaper på grund av att en majoritet besitter dessa. Här finns möjlighet för arbetsgivaren att lära känna den kompetens som enskilda utomnordiska medborgare besitter.
En av de största utmaningarna inför framtiden är den åldrande befolkningen och det låga barnafödandet. Sverige har visumtvång gentemot över 120 länder i världen. Restriktivare visumpolitik har gjort det allt svårare för människor att ta sig över Europas gränser. Mot bakgrund av debatten om det låga barnafödandet kan Sveriges restriktiva visumpolitik ifrågasättas. Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika värde och rättigheter. Vår människosyn bygger på respekt för den enskilde och att alla människor har lika rätt och värde.
För att välfärdssamhället skall klara av att ta hand om den åldrande befolkningen behövs fler människor i produktionen. Fler människor måste ges möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Den diskriminering som förhindrar arbete på lika villkor skall tas bort. En ökad arbetskraftsinvandring är ett sätt att lösa framtidens utmaningar. Detta bör ges regeringen till känna.
Det regelverk som idag styr sjukvården för asylsökande är otydligt och motsägelsefullt. Asylsökande flyktingar har rätt till sjukvård för akuta sjukdomstillstånd och denna vård finansieras av Migrationsverket. Rätten till akutsjukvård upphör om man erhåller avslag på sin asylansökan, men enligt hälso- sjukvårdslagen skall man inte vägra någon sjukvård vid akuta sjukdomstillstånd. Ett ytterligare frågetecken är vad som skall definieras som ett akut sjukdomstillstånd.
Behovet av vård och omsorg kommer att öka och efterfrågan kommer med tiden att se annorlunda ut. Vårdutbildningarna bör utökas och fler människor måste stimuleras till att söka till vårdutbildningarna. Fler vårdgivare kan innebära ökad närhet för patienten och en decentraliserad vårdstruktur.
God folkhälsa innebär friska människor och små skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. För att effektivt kunna nå detta är det angeläget att kunna följa hälsoläget, utveckla kunskap om såväl hälsans som ohälsans bestämningsfaktorer och sedan också genomföra åtgärder som behövs för att förbättra folkhälsan.
Psykisk ohälsa svarar för en växande sjukdomsbörda. Under det senaste decenniet har andelen med ångest, ängslan och oro ökat påtagligt. Sjukskrivningar med diagnosen psykisk ohälsa och depression visat en stark ökning. För att motverka detta är det nödvändigt att ge den nationella politiken tydliga hälsodimensioner. Det är av yttersta vikt att asylsökande, som haft traumatiska upplevelser, erhåller den behandling de har behov av. Asylsökande som lider av psykiska besvär skall garanteras akut psykiatrisk vård under asyltiden. Det är orimligt att människor som söker asyl skall bli utsatta för ytterligare påfrestningar genom att förvägras akut psykiatrisk vård. Tidiga psykiatriska insatser ökar möjligheterna till ett aktivt deltagande i det svenska samhällslivet.
Inom äldrepolitiken sker idag en grov generalisering. Utgångspunkten är att alla över 65 år har liknande behov och önskningar. Pensionärernas livsvillkor och behov varierar och var och en måste behandlas utifrån sina egna förutsättningar och sin egen vilja. Arbetssättet inom äldreomsorgen kommer att behöva anpassas efter det att en större andel människor med olika kulturell bakgrund kommer att behöva hjälp. Människor med demens glömmer ofta de språk de tillägnat sig senare i livet. Trygghet för dessa människor kan bara skapas om äldreboenden byggs upp på språklig grund. Rekrytering av vårdpersonal med olika kulturell bakgrund och kulturell kompetens blir viktigt för att öka kunskapen om de skillnader i synen på åldrande och död som finns i olika kulturer. Att mista en anhörig är svårt och begravningsritualer är ett sätt att finna trygghet i en tid av sorg. Olika kulturer har olika sätt att visa respekt för den som avlidit och detta måste det svenska samhället ta hänsyn till.
Centerpartiet välkomnar förslaget om äldreförsörjningsstöd som innebär att personer som är bosatta i Sverige och som är 65 år och äldre skall garanteras en viss lägsta levnadsnivå. Äldreförsörjningsstödet införs i syfte att återställa socialtjänstens försörjningsstöd till att vara ett individuellt, behovsprövat bistånd som är föranlett tillfälliga ekonomiska problem.
Ungdomar med invandrarbakgrund deltar i mindre utsträckning i föreningslivet än infödda svenskar. Detta gäller speciellt kvinnorna. Kultur och idrott är en viktig brobyggare i det mångkulturella samhället. Många idrottsföreningar har mångkulturell rekrytering i dag, från juniorer och uppåt, vilket gläder Centerpartiet. Däremot råder ännu i många klubbar olika villkor för flick- och pojklag, vilket också måste uppmärksammas och förändras.
|
Stockholm den 29 september 2001 |
|
|
Agne Hansson (c) |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Rolf Kenneryd (c) |
Kenneth Johansson (c) |
|
Lena Ek (c) |