Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en pappamånad när faderskap fastställs eller ändras sent i ett barns liv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen skall återkomma med förslag på omedelbara förändringar av inkomstbegreppet enligt vad i motionen anförs om att tillämpa samma regler för fastställande av återbetalningsskyldighet av underhållsstöd som vid återbetalning av studiestöd.
Propositionen behandlar en rad frågor inom socialförsäkringens område, men denna motion tar sikte på frågor med anknytning till avsnittet Underhållsstöd.
I en motion från Vänsterpartiet under allmänna motionstiden 2001, Sf224 yrkande 1, uppmärksammades det orimliga i att återbetalningsskyldighet av underhållsstöd helt eller delvis kan utkrävas retroaktivt trots att faderskap fastställts efter flera år och den ”nyblivne” pappan har varit helt ovetande innan. Det enda rimliga enligt motionen var istället att återbetalningsskyldighet endast skall kunna fastställas från tidpunkten då faderskapet fastställts.
Vid behandlingen av motionsyrkandet i samband med socialförsäkringsutskottets betänkande 2001/02:SfU1 (Anslag inom socialförsäkringsområdet, utg.omr.12) uttryckte utskottet att det då inom Regeringskansliet pågick ett arbete i syfte att fr.o.m. den 1 juli 2002 införa en ändring av reglerna om återbetalningsskyldighet, innebärande att pappan bör kunna bli återbetalningsskyldig först i samband med att han informerats om barnets existens. Med detta blev yrkande 1 i motion Sf224 tillgodosett. I praktiken blev detta motionsyrkande tillgodosett redan när motionen lämnades in utifrån signaler från socialförsäkringsministern. Resultatet av det hela kan vi nu läsa i denna proposition 2001/02:119 Vissa socialförsälkringsfrågor m.m.
Vänsterpartiets motion Sf224 innehöll dock ytterligare ett yrkande. Det gick ut på att den ”nyblivne” fadern även borde erhålla rätten till en pappamånad inom föräldraförsäkringen i syfte att etablera en god kontakt med barnet. Barnet måste ha en ovillkorlig rätt till bästa möjliga start med den ”nya” pappan.
I samma SfU-betänkande som ovan avslogs dock detta av utskottet med motiveringen ”att det inte är möjligt att anpassa föräldraförsäkringen till alla livssituationer”. Nu menar Vänsterpartiet att denna ”livssituation” inte är vilken som helst utan ytterst speciell och utifrån detta borde regeringen se över möjligheten till en pappamånad för de ”nyblivna” fäder som beskrivits ovan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Avsnittet Underhållsstöd i denna proposition behandlar även bestämmelsen om vilket taxeringsbeslut som skall ligga till grund för beräkning av återbetalningsskyldighet avseende underhållsstöd. Detta utifrån att oönskade konsekvenser uppstått när ytterligare barn kommer in i bilden. Återbetalningsbeloppet för det tillkommande barnet kan då bli annat eftersom det – enligt exemplet i propositionen – grundar sig på ett senare taxeringsbeslut. Den föreslagna ändringen i lagtexten som fastställer att det skall vara samma taxeringsbeslut som ligger till grund för beräkningen ställer vi i Vänsterpartiet upp på, men det saknas i övrigt ett viktigt inslag när det gäller vilken inkomst som skall ligga till grund och som regeringen fortfarande inte åtgärdat, nämligen synen på inkomstbegreppet.
Vänsterpartiet lade en motion under allmänna motionstiden 1997 (Sf264) som bl.a. innehöll ett yrkande om förändring av inkomstbegreppet i vissa fall när det gällde de återbetalningsskyldiga. Vi vet ju i dag att många som blir arbetslösa i flera fall får sin årsinkomst reducerad med minst 20 % om a-kassan inträder i början av året. Förslaget gick ut på att aktuell inkomst skulle tillämpas om den återbetalningsskyldige fått väsentligt lägre inkomst än den inkomst efter vilken återbetalningsbeloppet beräknats. Vänsterpartiet föreslog att regeln som återfinns i studiemedelssystemet skulle vara tillämplig, och enligt CSN:s regler innebär väsentligt minskade inkomster en minskning med mer än 15 % under betalningsåret jämfört med senaste taxering. När utskottet behandlade motionsyrkandet så blev resultatet ett tillkännagivande till regeringen i motionsyrkandets anda, vilket även blev riksdagens beslut.
Detta tillkännagivande till regeringen från riksdagen gavs under förra mandatperiodens sista riksdagsår. Ännu har regeringen inte återkommit med något konkret förslag och nu är även innevarande mandatperiod snart till ända.
Regeringens förslag i propositionen löser inte de problem som riksdagen gett regeringen i uppdrag att lösa. Vänsterpartiet anser därför att regeringen med det snaraste måste lägga fram ett förslag till riksdagen i överensstämmelse med tidigare tillkännagivande. Detta bör riksdagen återigen ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 4 april 2002 |
|
|
Claes Stockhaus (v) |
|
|
Ulla Hoffmann (v) |
Kalle Larsson (v) |
|
Sven-Erik Sjöstrand (v) |