Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om betydelsen av att reformera föräldraförsäkringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att införa jämställdhet i föräldraförsäkringen.
Dagens föräldraförsäkring baseras på samma principer som sjukförsäkringen. Det är olyckligt eftersom de två stöden är till för att lösa två olika problem. I dag är sjukförsäkringen överansträngd samtidigt som födelsetalen i Sverige är förhållandevis låga. Enkelt uttryckt vill vi att sjuktalen skall minska samtidigt som vi hoppas på att födelsetalen ska öka. Mot bakgrund av detta bör det diskuteras om inte olika principer skall gälla för sjukpenning respektive föräldraförsäkring.
Det kan ifrågasättas om dagens inkomstbortfallsprincip verkligen skall gälla inom föräldraförsäkringen, eller om ett generellt bidrag skall utbetalas. Frågan jag ställer är alltså om inte grundtrygghetsprincipen skall ersätta inkomstbortfallsprincipen vad gäller den ekonomiska tryggheten för föräldrar och deras nyfödda barn.
Ett exempel som påvisar det önskvärda särskiljandet mellan sjukpenning och föräldrapenning är nyckeltalen som dessa ekonomiska stöd räknas ut med. Det är angeläget att den erhållna sjukpenningen baseras på de två föregående årens inkomster medan en sådan lösning är olycklig i föräldraförsäkringen.
I dag är studerande ofta inte berättigade till föräldrapenning på grund av att de inte arbetat och därmed inte kvalificerat sig för föräldrapenning. Blir de beviljade det ekonomiska stödet är det i dag väldigt lågt, 60 kr om dagen. Många studerande är hänvisade till detta låga garantibelopp som utbetalas. Jag anser det vara önskvärt att två års studier skall berättiga föräldrar till en regelrätt föräldrapenning.
Över huvud taget bör reglerna för föräldrapenningen utredas i syfte att hjälpa exempelvis studerande. Det rör sig om människor som saknar en stabil ställning på arbetsmarknaden och därför effektivt blir avstängda från dagens föräldraförsäkring. Vi bör se föräldrarpenningen som en social förmån till skillnad från sjukpenningen, som även i fortsättningen skall vara en försäkring, dvs. en trygghet för något negativt och oförutsägbart.
Att lagstadga en fördelning av föräldrars ledighetstid är något som upptagit jämställdhetsministerns tid. Hon har varit så upptagen av det, och jordbruksfrågorna, att hon missat de större problemen som många familjer möter i dag.
De höga skatter som sittande regering har ålagt de svenska familjerna leder till att föräldrar inte har något annat val än att låta den av föräldrarna som tjänar minst vara hemma med barnet under den första tiden. I Sverige abetar många kvinnor inom offentlig sektor med begränsade karriärvägar och lönelyft. Det ger oss en verklighet som visar att det ofta är kvinnan som tjänar minst och därför stannar hemma med barnet. Ett annat skäl till att pappornas del av föräldraledigheten är liten är att många mammor faktiskt vill vara hemma med barnen.
Trots denna verklighet vill regeringen införa obligatoriska pappamånader. Motiveringen till detta tros vara att skapa ett mer jämställt samhälle där papporna är hemma med barnen i större utsträckning än i dag. Problemet med detta är att familjerna inte har råd med detta som ekonomin ser ut i dag eftersom det kommer att leda till ett inkomstbortfall för de allra flesta familjer.
Vi moderater har dessutom ett förslag tillsammans med Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet att ett särskilt barnomsorgskonto ska inrättas för barn i förskoleåldern från och med 1 januari 2002. Barnomsorgskontot skall vara 40 000 kronor per barn med en begränsning av uttaget på maximalt 20 000 kronor per år. I övrigt får pengarna användas helt enligt föräldrarnas önskemål. Pengarna från barnomsorgskontot skall inte vara skattepliktiga och inte räknas med vid bedömningen av om socialbidrag skall utbetalas.
Vi föreslår även, tillsammans med de borgerliga partierna, att en avdragsrätt på 50 000 kronor per år i den kommunala beskattningen införs för styrkta barnomsorgskostnader. Avdragsrätten skall gälla under hela förskoleperioden.
Den aktuella frågan kring föräldraförsäkringen är inte bara av ekonomisk natur utan rör även individers val och rätt till självbestämmande. Vad gäller föräldraförsäkringen så måste det vara upp till varje familj att bestämma hur de vill dela på ledigheten. Barnen är föräldrarnas gemensamma åtagande varför föräldraledigheten bör vara gemensam, det vill säga att familjen förfogar över ledighetsfördelningen. I dag förlorar du föräldraersättningsdagar om du inte delar ledigheten som regeringen vill. Du har rätt att välja, på regeringens villkor.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Catharina Elmsäter-Svärd (m) |