Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en prövning av boförälderns ekonomi innan statligt stöd utbetalas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny modell för umgängesavdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring av återbetalningsreglerna med bl.a. ett förbehållsbelopp och möjlighet till jämkning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fordran inte överförs till kronofogdemyndigheten förrän den är minst tolv månader gammal eller uppgår till minst 5 000 kr.
Kristdemokraterna anser att underhållsstödet bör utformas så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn. Även efter en separation behöver barnet se bägge föräldrarna som viktiga personer i sitt liv. Det är angeläget att separerande föräldrar får hjälp att sätta barnets bästa i första rummet, att lära sig samarbeta på ett nytt sätt, att även efter separationen se den andra föräldern som en viktig person i barnets liv och att medverka till umgänge. Många separerande föräldrar söker hjälp och stöd hos familjerådgivare. En förändrad ekonomisk situation kan också skapa behov av samtal och rådgivning och det offentliga har all anledning att stödja en utveckling som gör rådgivning tillgänglig för alla.
Vi menar vidare att det är fel att stöd utbetalas till vårdnadshavaren oberoende av hur stora inkomster han eller hon har. Det riskerar att undergräva legitimiteten i systemet. Om den underhållsskyldige inte är återbetalningsskyldig för hela underhållet anser vi att en inkomstprövning av den mottagande föräldern bör göras innan statligt stöd utbetalas. Det offentligas uppgift är först och främst att se till barnet, men båda föräldrarnas ekonomiska situation och möjligheter att försörja sina barn måste beaktas.
Återbetalningsskyldigheten för underhållsstödet relateras till den återbetalningsskyldige förälderns inkomst efter ett grundavdrag. Detta grundavdrag höjdes den 1 februari 2000 (prop. 1998/99:78) från 24 000 kr till dagens 72 000 kr. I samband med höjningen justerades även procentsatserna för återbetalningsskyldigheten från 10 till 14 procent av inkomsten för ett barn, från 6,25 till 11,5 procent per barn om föräldern är underhållsskyldig för två barn och från 5 till 10 procent om föräldern är underhållsskyldig för tre barn. Orsaken till att grundavdraget och procentsatserna höjdes var för att få en bättre fördelningspolitik och samhällsekonomisk effekt. Samtidigt beräknade man att antalet ansökningar om anstånd med återbetalning och ärenden som gick till kronofogden skulle sjunka. Kristdemokraterna påpekade redan då att vi såg en fara med höjningen av procentsatserna speciellt för underhållsskyldiga medelinkomsttagare med tre barn eller fler. Våra farhågor har besannats och fler allvarliga brister i dagens system har efterhand visat sig.
Nuvarande underhållsstödssystem utgår, enligt vår uppfattning, inte från barnens behov av att ha nära kontakt med båda föräldrarna. Många bidragsskyldiga lever under mycket besvärliga ekonomiska förhållanden. En tredjedel av alla bidragsskyldiga har skulder hos kronofogdemyndigheten och av dem saknar en fjärdedel betalningsförmåga. I den proposition som ledde till det höjda grundavdraget och de justerade procentsatserna, beräknades det att ca 25 % skulle få ett högre återbetalningsbelopp. Det har sedermera visat sig att en höjning av återbetalningsbeloppet istället gäller ca 44 % av de underhållsskyldiga. Antalet fall som går till kronofogdemyndigheten har också ökat med 30 % sedan regelförändringen infördes.
Hela 52 %, av totalt 226 000 bidragsskyldiga föräldrar, har ackumulerade återbetalningsskulder, enligt en rapport från RFV. 85 % av dem är pappor. Bidragsskyldigas samlade skuld uppgår för närvarande till cirka 2,8 miljarder kronor, vilket är mer än kostnaden för underhållsstödsystemet under ett helt år.
När inkomsten för de underhållskyldiga ökar skall skulderna betalas tillbaka och de får leva på det så kallade förbehållsbeloppet. Då räcker pengarna till underhållet, men det finns inga marginaler alls. Det finns många exempel där bidragsskyldiga får en disponibel inkomst som ligger under normen för socialbidrag, även om föräldern har en medelgod inkomst av heltidsarbete. Risken ökar med antalet barn men det finns exempel där även bidragsskyldiga med endast ett barn kan hamna under socialbidragsnormen mer än 1 000 kr per månad.
Återbetalningsbeloppet bestäms från den senast taxerade inkomsten. För den som fått väsentligt minskade inkomster kan det således innebära stora svårigheter att klara återbetalningsbeloppet. Den nuvarande arbetsmarknadspolitiska situationen med hög arbetslöshet gör att detta är ett stort problem.
Den svåra ekonomiska situation som många underhållsskyldiga föräldrar befinner sig i har lett till att man i vissa fall ser sig tvingad att avstå från att umgås med sina barn. Detta är absolut inte bra för barnet. Kommittén Välfärdsbokslut redovisar i sitt betänkande SOU 2001:55 att en tredjedel av de barn som är mellan 10 och 18 år och som inte bor med sin far aldrig träffar sin pappa. Dagens underhållsstödssystem är troligtvis en bidragande orsak till denna oroväckande utveckling.
De allra flesta bidragsskyldiga föräldrar försöker även ta ett direkt ansvar för sin barn utöver återbetalningsbeloppet. Det är t.ex. vanligt att man har barnen hos sig under helger och semestrar. Även om man har barnen hos sig varje helg från fredag till söndag får den bidragsskyldige betala lika mycket som om han inte alls skulle ha barnen. Underhållsstödssystemet måste stimulera till ett ökat umgänge med barnen och umgängesavdraget måste därför göras förmånligare. Kristdemokraterna förespråkar därför en modell som innebär att hämtande- och lämnandedagen räknas som ett helt dygn i förhållande till dagens system med angivelse av klockslag. Umgängesavdraget kan sedan göras med t.ex. 1/20 av det månatliga underhållsstödet medan avdraget för boföräldern även fortsättningsvis görs med 1/40 av underhållsstödet. På så sätt undviker man konflikter föräldrarna emellan som ett ökat avdrag för boföräldern skulle medföra.
Kristdemokraterna förespråkar att återbetalningsbeloppet skall kunna jämkas så att den bidragsskyldige alltid ska ha medel för sin egen försörjning och bostad innan han eller hon blir återbetalningsskyldig. Återbetalningsbeloppet skall beräknas efter utsökningsbalkens regler och den bidragsskyldige får tillgodoräknas ett förbehållsbelopp. Anståndsförfarandet upphör därmed. Istället införs ett jämkningsförfarande som innebär att om inkomsten försämras så skall den bidragsskyldige kunna åberopa aktuell inkomst och därigenom få beloppet sänkt.
Tidigare övergick inte en fordran med tvingande regler till kronofogdemyndigheten utan sändes efter bedömning av tjänsteman över av försäkringskassan. Där skedde först en utredning som innebar att man bl.a. fastställde att betalningsförmåga fanns. Enligt nuvarande regler överförs fordran till kronofogdemyndigheten två månader efter utebliven återbetalning, utan att en utredning görs dessförinnan. I nya ärenden kan uppskov ske till femte månaden om det bedöms att bidragsskyldig kommer att betala skulden inom denna tid. Många föräldrar som separerar hamnar i en krissituation och mister dessutom en stor del av kontakten med sina barn. Att på ett så tidigt stadium också hamna hos kronofogdemyndigheten med allt vad det innebär av betalningsanmärkning, svårigheter att få lån osv. medför att systemet även i detta avseende slår undan benen för många. Om försäkringskassan hade mer tid till förfogande skulle den, genom kontakt och information, kunna förhindra att så många ärenden går till indrivning. Kristdemokraterna förordar att tidpunkten för när en fordran skall överlämnas till kronofogdemyndigheten fastställs till tolv månader samtidigt som en beloppsgräns införs om förslagsvis 5 000 kr. På så sätt överförs inte fordran till kronofogdemyndigheten förrän den är minst tolv månader gammal eller uppgår till minst 5 000 kr.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Kenneth Lantz (kd) |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Rose-Marie Frebran (kd) |
|
Fanny Rizell (kd) |
Magda Ayoub (kd) |
|
Désirée Pethrus Engström (kd) |
Dan Kihlström (kd) |
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
Ingvar Svensson (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Lars Gustafsson (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |
Ester Lindstedt-Staaf (kd) |
|
Sven Brus (kd) |
Yvonne Andersson (kd) |
|
Erling Wälivaara (kd) |
Ulla-Britt Hagström (kd) |
|
Maria Larsson (kd) |