Sjuklöneperioden

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekonomiska drivkrafter för att få arbetsgivare att ta ett större ansvar för arbetsmiljö och minskad ohälsa.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning som redovisar förslag om ett sjuklönesystem med restitutionsförfarande för företag med högst tio anställda.

2 Bakgrund

Den 1 januari 1992 infördes 14 dagars sjuklöneperiod. Arbetsgivaren fick därmed betala sjuklön till de anställda de första 14 dagarna av en sjukdomsperiod. I samband med att sjuklönen infördes ökade också arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljöarbetet och för arbetet med aktiva rehabiliteringsinsatser.

Vid omläggningen kompenserades arbetsgivarna fullt ut för de ökade kostnader som ansvaret att betala sjuklön innebar. Den 1 januari 1997 förlängdes sjuklöneperioden till 28 dagar, men återställdes redan den 1 april 1998 till 14 dagar.

Lagen om sjuklön utgör grunden för sjukersättning vid korta sjukdomsfall. Företag kan i dag försäkra sig hos försäkringskassan mot höga sjuklönekostnader. Dessutom kan anställda med återkommande sjukdomsperioder omfattas av ett s k särskilt högriskskydd.

Trots företagens möjligheter att försäkra sig och det särskilda högriskskyddet, bidrar sjuklöneperioden till att människor med återkommande sjukperioder stängs ute från arbetsmarknaden. Det kan t.ex. handla om kroniskt sjuka och arbetshandikappade. Risken är uppenbar att vi får ett arbetsmarknadens A- och B-lag.

3 Handlingsprogram för minskad ohälsa i arbetslivet

I årets budgetproposition föreslås övergripande mål i elva punkter för att minska ohälsan i arbetslivet. Meningen är att ett handlingsprogram ska arbetas fram. En av punkterna tar upp ekonomiska drivkrafter för att få arbetsgivarna att ta större ansvar för arbetsvillkor och för förebyggande och rehabiliterande arbete. Olika metoder för hur detta ska gå till diskuteras. En möjlighet är en förlängning av den nuvarande sjuklöneperioden i enlighet med förslaget i Sjukförsäkringsutredningen.

Andra alternativ för att förtydliga arbetsgivarens ansvar har också lyfts fram. Bland annat kommer man i arbetet med handlingsprogrammet att se över olika möjligheter att differentiera arbetsgivaravgifterna. Från Vänsterpartiets sida anser vi det viktigt att utforma ett system som ger den enskilde arbetsgivaren möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt påverka ohälsan och kostnaderna för detta. En förlängd sjuklöneperiod anser vi inte lever upp till dessa krav, varför vi tar avstånd från det förslaget.

Sjukförsäkringsutredningen (SOU 2000:72) har i ett delbetänkande kommit fram till att sjuklöneperioden bör omfatta 60 dagar. Vänsterpartiet befarar att en regeländring i den riktningen skulle få mycket negativa konsekvenser för bland annat små och medelstora företag liksom att förslaget skulle förstärka de övriga problem som vi påtalat.

Vad som ovan anförs bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4 Underlätta för mindre företag

I utredningen konstateras också att små och medelstora företag redan i dag kan få orimligt stora kostnader för sjukskrivningar. Man trycker särskilt på att kostnaden för företag med endast en anställd blir mycket hög även med nuvarande 14 dagars sjuklön. Utredningen säger därför att det är oundgängligen nödvändigt att ett förbättrat högkostnadsskydd införs redan i dagens system. Man föreslår vidare att ett sådant skydd skulle vara obligatoriskt och ingå i den avgift som betalas av alla arbetsgivare.

Vänsterpartiet har länge påtalat hur viktigt det är med insatser som i första hand riktar sig mot de mindre företagen. Detta styrks nu också av de slutsatser som Sjukförsäkringsutredningen presenterat. Ett restitutionssystem, där mindre företag med högst tio anställda får tillbaka inbetalt belopp via avdrag vid upprättandet av den månatliga skattedeklarationen, bör därför utredas. I samband med en sådan utredning bör man också undersöka hur marginaleffekter kan undvikas, vad ett sådant system kan komma att kosta och hur det kan kombineras med ett försäkringsskydd.

Förändringen av sjuklönen för de mindre företagen, i kombination med deras aktiva deltagande i utarbetande av program mot ohälsa, kommer att ge förutsättningar för att förebygga och minska sjukfrånvaron även på mindre arbetsplatser.

Vad som ovan anförs bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2001
Marie Engström (v)
Lars Bäckström (v)	Owe Hellberg (v)
Siv Holma (v)	Kjell-Erik Karlsson (v)
Sten Lundström (v)	Johan Lönnroth (v)
Maggi Mikaelsson (v)	Jonas Ringqvist (v)
Per Rosengren (v)	Claes Stockhaus (v)