Motion till riksdagen
2001/02:Sf213
av Ulla-Britt Hagström (kd)

Kvinnors sjukfrånvaro


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot kvinnors långa sjukfrånvaro.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rehabilitering i ett tidigare skede.

Motivering

Kvinnornas långa sjukfrånvaro har ökat dramatiskt. Av kommun- och landstingsanställda är 80 procent kvinnor. Ett stort antal dubbelarbetande kvinnor slutar av arbetsutmattning före ordinarie pensionstid. Samtidigt prisar regeringen Sverige som världens mest jämställda land. Priset för regeringens stolta manifestation om att ha nått ned till målet fyra procents öppen arbetslöshet, betalas till en inte negligerbar andel av kvinnor som slitit ut sig, och därmed finns under sjukskrivningsredovisningen.

Kommuner och landsting kommer att få stora problem att hitta personal inför framtiden. Idag har 500 000 personer i landet förtidspension eller är långtidssjukskrivna. Från 1990 till 1999 har sjukskrivningstendensen svängt från att vara högst i näringslivet till att bli högst inom den offentliga sektorn. Detta kan delvis förklaras av att medelåldern hos de anställda är högre inom den offentliga sektorn. Inte minst hamnar framtidens äldreomsorg i kris. Sjukförsäkringssystemet kan inte längre hanteras för sig självt. Likhetstecken kan inte sättas mellan sjukdom och sjukfrånvaro.

En rad åtgärder måste till för att förbättra kvinnornas situation. Det finns dokumenterade samband mellan arbetsplats, arbetsorganisation och sjukfrånvaro. Fram till 80-talets början hade kvinnor lägre sjukskrivningsfrekvens än män. Idag är antalet kvinnor med en sjukskrivning längre än 30 dagar, nästan dubbelt så många som männen. Kvinnor med längre än ett års sjukskrivning har ökat med 84 procent sedan 1997. Enligt uppgifter efter första halvåret 2001 var cirka 65 000 av de 100 000 som varit sjukskrivna mer än ett år kvinnor. Speciellt är det 40-talisterna som drabbas. Det finns stora skillnader mellan olika län. Länen längst upp i norr har de högsta sjukskrivningstalen, men även län som Västra Götaland och Östergötland har höga sjukskrivningstal.

En stor del av orsakerna till de höga sjukskrivningstalen för kvinnor ligger i den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden, med kvinnor som bär upp den offentliga sektorn och med huvuddelen av männen inom näringslivet. Samtidigt har försäkringskassans resurser dragits ned med 25 procent under de senaste fem åren. En större samordning med AMS måste ske, så att byte av arbetsuppgifter underlättas. Ett större engagemang måste till för att ge kvinnor förutsättningar att variera sitt arbete. Samtidigt måste försäkringskassans organisation ses över, så att resurserna också räcker att hantera längre sjukskrivningsperioder samt underlätta rehabiliteringen till arbetslivet.

Arbetsplatserna måste bli bättre på att stödja rehabilitering. Sjukskrivning är i många fall en dålig terapi. Det finns många som varit långtidssjukskrivna i mer än fyra år, som skulle påskynda tillfrisknandet i gemenskap med andra och må bättre genom att känna att man uträttar något på sin arbetsplats. Många stressjukdomar påvisas från anställda i kommuner och landsting. Kvinnor har i dag mycket av de tunga jobben med tunga lyft osv. Skillnaden mot det tunga arbetet inom industrin, som nu är på väg att underlättas med god hjälp av teknik, är att kvinnornas arbete inom t ex vård och omsorg är tungt såväl fysiskt som psykiskt. Om inte något drastiskt händer nu och sjuktalen består, visar experter på att kostnaderna kommer att öka med drygt 30 miljarder till år 2010. Självklart måste rehabiliteringen sättas in tidigare. Inlåsningen på arbetsmarknaden måste också brytas, så att det blir möjligt att byta till andra arbetsuppgifter.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 24 september 2001

Ulla-Britt Hagström (kd)