Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om faktorerna bakom den höga svenska prisnivån.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av kartellbekämpning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om offentliga sektorn som ett konkurrensproblem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stat, kommuner och myndigheter inte skall bedriva näringsverksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om starkare konkurrensverk och bättre konkurrenslagar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring av kommunallagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en reviderad europeisk konkurrenspolitik.
I propositionen lämnas förslag till ett program med regler om dels eftergift, dels nedsättning av konkurrensskadeavgift. Programmet har utformats för att främja avslöjandet och bekämpandet av olagliga karteller.
En studie genomförd av bl.a. Konkurrensverket visar att den genomsnittliga prisnivån i Sverige ligger 21 procent över den genomsnittliga prisnivån i EU. Verket har även jämfört Sveriges prisnivå med OECD:s. Resultatet visar att den svenska prisnivån har legat 30 procent över prisnivån i OECD under 1990-talet. Verket bedömer att hälften av denna skillnad kan förklaras av bristande konkurrens.
Faktorerna bakom att vissa länder har högre prisnivåer än andra är ofta flera. Inkomstnivån spelar in, då rikare länder ofta har en högre prisnivå. Även skatter, kostnader för arbetskraft, konsumtionsutveckling och låg befolkningstäthet kan leda till högre priser. Förändringar i växelkursen spelar också in på prisbildningen, vilket i sin tur avspeglar en rad faktorer såsom förväntningar om framtida inflation, dvs. framtida priser, tillväxt, budgetunderskott, handelsbalans etc.
Kartellbildning är en del av problemet med den otillräckliga svenska konkurrenssituationen. Vi välkomnar därför arbetet med att motarbeta karteller. Dock finns det andra konkurrensproblem som inte löses genom den nu aktuella propositionen.
Bara 32 procent av de inköp som de svenska hushållen gör sker på konkurrensutsatta marknader. Genomsnittet för EU är 45 procent. Forskargruppen bakom en SNS-rapport (Studieförbundet Näringsliv och samhälle) har framhållit den stora offentliga sektorn som huvudorsak till den dåliga svenska konkurrenssituationen. Forskarna betonar vikten av konkurrens för att höja kvaliteten inom vården. Sverige uppmanas också att sänka skatterna till nivåer mer i linje med övriga Europa.
En stor del av anmälningarna till Konkurrensverket riktar sig mot kommuner, landsting och statliga organ. En del handlar om hur kommuner och landsting gynnar sina egna förvaltningar och bolag vid upphandlingar. En allt större del gäller den offentliga sektorns expansion på den öppna marknaden och hur skattesubventionerade kommunala bolag med dumpade priser konkurrerat ut privata småföretagare. Offentligt ägda bolag leder även till demokratiproblem, förtroendeklyftor, personalens ohälsa, risktagande för skattebetalarna och att vård, skola och omsorg nedprioriteras.
Dessutom bedriver en rad myndigheter konkurrensutsatt verksamhet, vilket leder till att konkurrenssituationen på marknaden påverkas.
Konkurrens stimulerar initiativkraft och företagsamhet och banar därigenom väg för nya företag och ökad tillväxt. Konkurrens ger också valfrihet för kunder. En majoritet av det svenska folket vill ha ökad konkurrens även på områden som traditionellt drivits i offentlig regi. Under senare år har utvecklingen gått i rätt riktning men fortfarande återstår många konkurrensbegränsningar. Konkurrensutsättningen av offentlig verksamhet motverkas genom egenregi och offentligt ägda bolag.
Kommuner skall i princip inte bedriva näringsverksamhet. De verksamheter som i dag drivs i bolagsform bör privatiseras där så är möjligt. Privatisering av kommunal affärsverksamhet innebär stora omvandlingsprocesser som måste skötas med stor varsamhet.
All verksamhet kan inte utföras i privat regi, men mycket av det som i dag görs i stora offentliga enheter kan göras i små privata företag. Alla lagar som styr arbetsmarknaden kan inte avskaffas, men mycket kan göras för att man på den egna arbetsplatsen skall kunna besluta om tiderna för arbetet, arbetsuppgifterna och belöningar i arbetet. En privat produktion med klara samband mellan prestation och belöning, delaktighet, motivation och flexibilitet är hälsosammare än dagens överbelastade och stela offentliga sektor.
Ett bra exempel är friskolesystemet som skapar konkurrens och privata alternativ inom utbildningsområdet. Införandet av fler fristående högskolor ökar mångfalden och konkurrensen i den högre utbildningen. Även intresset för privata förskolor och fritidshem ökar, vilket i sin tur ökar valfriheten för medborgarna och ytterligare gynnar konkurrensen. Införande av barnomsorgspeng sänker kostnaderna och ökar kvaliteten på verksamheten samtidigt som en ny marknad för nya småföretagare öppnas.
Genom fri etableringsrätt för läkare, en allmän sjukvårdsförsäkring och fritt val av egen läkare främjas konkurrensen och vårdmonopolen faller. All kommunal verksamhet med undantag för ren myndighetsutövning bör upphandlas i konkurrens. Detta ger kommunerna möjlighet att prioritera sin verksamhet och skapar utrymme för valfrihet och mångfald.
Kommuner och landsting skall avveckla den näringsverksamhet de bedriver och överlåta den till privat sektor. Detta för att värna om tillväxt, nya jobb och internationell konkurrenskraft.
En lagstadgad utmaningsrätt för företagare att på lika villkor konkurrera med kommunala förvaltningar skall snarast införas. Den ska innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla varje verksamhet, förutom myndighetsutövning, i konkurrens när en företagare så begär. Enskilda och företag ges på detta sätt en möjlighet att utmana den offentliga sektorns verksamheter. Förutom ökad effektivitet och konkurrens öppnas stora möjligheter till fri företagsamhet inom det som tidigare varit offentliga monopol. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag till lagutformning.
Upphandling ska ske på lika villkor. Olika former av skattesubventioner ska inte få förekomma. Det är viktigt att ändra lagstiftningen för att åtgärda problemen. I lagen om offentlig upphandling (LOU) bör det införas en regel som gör offentlig näringsverksamhet olaglig om den inte beslutats formellt av riksdag, kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. LOU bör vidare kompletteras så att det införs lagkrav på att all verksamhet där förutsättningar finns ska upphandlas i konkurrens: dessutom måste det krävas att affärsmässighet ska gälla vid avbrytande av upphandling samt ändras till att gälla även inköp från egen regiverksamhet.
En lag om konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning ska införas, med krav på att offentlig näringsverksamhet ska redovisas skild från annan verksamhet.
Det offentliga måste utsätta den egna verksamheten för konkurrens innan tjänster får erbjudas den öppna marknaden.
Konkurrenslagen bör utvidgas till att gälla även när myndighetens beslut inte varit ett led i en företagarroll, t.ex. stödgivning, samt till att gälla vid interna köp.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att föreslå förändringar av kommunallagen med följande utgångspunkter:
Stärk medborgarnas möjligheter till laglighetsprövning av verksamhet som bedrivs av kommun, landsting eller kommunala bolag.
Gör det möjligt att överklaga verksamhet oavsett om verksamheten baseras på ett formellt beslut, och oavsett om verksamheten bedrivs i ett kommunalt bolag eller i förvaltning.
Inför ett straffrättsligt sanktionssystem om kommunen inte rättar ett upphävt beslut.
Starkare konkurrensverk och konkurrensråd.
Konkurrensverkets möjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen är alltför liten. Konkurrenslagen gäller företag och är inte tillämplig för den offentliga sektorns konkurrenssnedvridning. Det finns stora brister i konkurrensneutralitet mellan offentlig näringsverksamhet och privata bolag. Dessa brister kan och behöver åtgärdas genom skärpta krav på upphandlingar, redovisningar och affärsmässighet.
Exempel har visat att Europeiska unionens konkurrenspolitik innehåller inslag som motverkar en sund konkurrenssituation och riskerar leda till att svenska och vissa andra europeiska företag får svårt att konkurrera på den europeiska och globala marknaden.
Vi vill förändra detta. Det är inte acceptabelt med en politik som försvårar för små europeiska länder att få konkurrenskraftiga företag och förhindrar skalfördelar och pressade priser.
Införandet av en gemensam valuta är en annan åtgärd som river hinder mellan länder och bidrar till en sundare konkurrenssituation.
I vissa fall tycks myndigheters agerande främst syfta till att öka myndighetens intäkter. Det gäller t.ex. när kommunala aktörer säljer tjänster på den konkurrensutsatta marknaden utan att låta den delen av verksamheten som tillhandahålls av kommunen eller landstinget utsättas för konkurrens. Sverige måste också inom EU verka för att konkurrenslagstiftningen omarbetas så att den ska kunna tillämpas vid dessa situationer.
|
Stockholm den 8 april 2002 |
|
|
Per Westerberg (m) |
|
|
Karin Falkmer (m) |
Ola Karlsson (m) |
|
Ola Sundell (m) |
Stefan Hagfeldt (m) |
|
Jan-Evert Rådhström (m) |
Sten Tolgfors (m) |
|
Jan Backman (m) |
Mikael Odenberg (m) |
|
Olle Lindström (m) |