Motion till riksdagen
2001/02:N42
av Inger Strömbom m.fl. (kd)

med anledning av prop. 2001/02:39 Förvärv av aktier i AssiDomän AB, m.m.


1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen genom förvärv av aktier skall öka sitt ägande i Assi Domän AB.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ytterligare sprida ägandet i Assi Domän AB.

  3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att upphäva ett tidigare bemyndigande att försälja statens aktier i Assi Domän AB.

  4. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att genom Riksgäldskontoret ställa en övergångsfinansiering till förfogande för Sveaskog AB.

  5. Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att utnyttja de medel som tillförts staten vid en aktieinlösen våren 2001 för att finansiera förvärvet.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jordförvärvslagen och dess tillämpning.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om familjeskogsbrukets villkor.

  8. Riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att vid lämplig tidpunkt genomföra försäljningen och därvid vidta de åtgärder som behövs vid försäljning av hela aktieinnehavet i Svenska Lagerhusaktiebolaget.

2 Propositionen

Regeringen föreslår att staten genom det helägda statliga bolaget Sveaskog AB blir ägare till samtliga aktier i Assi Domän AB. Sveaskog AB har lämnat ett offentligt bud på av andra än staten ägda aktier i Assi Domän AB. Erbjudandet är lämnat med förbehåll för riksdagens godkännande. Sveaskog AB tillförs genom aktieägartillskott dels de aktier i Assi Domän AB som nu innehas av Regeringskansliet genom Näringsdepartementet och Förvaltnings­aktiebolaget Stattum, dels de medel som tillfördes staten i samband med en inlösenslikvid våren 2001. Riksgäldskontoret föreslås därutöver bemyndigas att lämna en kortfristig lånefinansiering till Sveaskog AB om högst 12 miljarder kronor under ca 3–6 månader.

I propositionen föreslås vidare att regeringen får bemyndigande att vid lämplig tidpunkt sälja hela eller delar av statens aktieinnehav i Svenska Lager­husaktiebolaget samt att vidta de åtgärder som behövs för försäljningen.

3 Kristdemokraternas principiella ståndpunkter

Kristdemokraterna anser att staten bör äga mindre, inte mer. Det gäller såväl produktiv skogsmark som företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Svenska staten är Sveriges största företagare både räknat i omsättning och i antalet anställda. Totalt omfattar ägandet 63 bolag med verksamhet inom energi, råvaror, konsumentvaror, tjänster, turism, handel, telekom, transport, finans och fastigheter. De flesta, 80 procent av bolagen, verkar på fullt konkurrensutsatta marknader medan övriga är lagstadgade monopol. Företag med statligt ägande utgör cirka 25 procent av det inhemska näringslivet.

När staten själv äger företag samtidigt som den har ansvaret för att fastslå reglerna för näringslivet uppstår en mycket olämplig otydlighet i ägarrollen. Systembolaget är ett undantag, men i de flesta fall finns inte längre något samhällsintresse som föranleder att det är bäst att staten äger och kontrollerar verksamheten. Staten bör därför i lagom takt sälja ut de företag som är verksamma på den konkurrensutsatta marknaden. Det finns i de flesta fall nya ägare som kan driva verksamheten minst lika bra.

Vi anser följaktligen att staten skall äga så lite som möjligt av den produktiva skogsmarken. Enskilda skogsägare och privata bolag kan bruka skogen miljö- och tillväxtsmässigt lika bra som staten, och därför finns ingen anledning för staten att konkurrera på virkesmarknaden genom att äga produktionsskog i stor omfattning. Kristdemokraterna anser att när staten skall avyttra ytterligare aktier i AssiDomän AB skall detta ske genom utförsäljning i små poster till svenska folket.

Finanstidningen publicerade i september 2001 en Demoskopundersökning som visade att 57 procent ansåg att privata majoritetsägare är bättre än staten som storägare. Bara 13 procent ansåg att staten var bättre. Det råder uppenbarligen ingen tvekan om hur medborgarna ser på det statliga ägandet.

4 Statens roll i skogssektorn

Det man äger vårdar man, är ett talesätt som har hög relevans när det gäller skogen. Det har visat sig att det oftast är de små skogsfastigheterna som genom generationers omsorgsfulla brukande har höga naturvärden bevarade. Statens uppgift är att ta hand om områden med höga naturvärden som undantas brukning och att ur ett rimligt begränsat statligt innehav erbjuda högkvalitativ produktionsmark som bytesvara när allmänintresset kräver att privata skogsägares marker inte längre kan brukas. Behovet är störst i södra Sverige, där mer mark behöver skyddas.

5 Skyddsvärd skogsmark

Regeringens mål är att ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till 2010. Av detta uppskattas statens ansvar för skydd till 400 000 hektar. Kristdemokraterna har i Näringsutskottets yttrande över propositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier 2000/01:130, ansett att målet 900 000 hektar saknar vetenskapligt stöd. Vi anser att 800 000 hektar, som var Miljömålskommitténs förslag, är tillräckligt.

6 Främja det enskilda ägandet

Regering och riksdag har tidigare markerat samstämmighet i synen på ägarstrukturen i det svenska skogsbruket vilket inneburit att det enskilda ägandet ska stimuleras i förhållande till ett ökat storbolagsägande. Även fortsättningsvis bör det enskilda ägandet i svenskt skogsbruk främjas.

7 Jordförvärvslagen

Det är i detta sammanhang också angeläget att påminna om jordförvärvslagen och dess tillämpning. Kristdemokraterna har under flera år påtalat vikten av att bevara principen om upprätthållande av den nuvarande balansen mellan olika ägarkategorier ifråga om innehav av lantbruksfastigheter. Ett utredningsförslag med denna innebörd har nyligen presenterats och vi förutsätter att regeringen följer utredningens förslag.

Vi anser vidare att det i jordförvärvsförordningen bör införas skärpningar av kompensationsprincipen så att kompensationsmark och förvärvad mark skall ligga i samma geografiska område, att registrering av juridiska personers köp och försäljningar skall ske och att juridiska personer som i större utsträckning verkar på fastighetsmarknaden avkrävs årliga markbalanser.

8 Förstatligande av skogen – ideologin styr

Näringsdepartementet har fram till nu varit relativt positivt inställt till privatiseringar av statliga företag. Utförsäljningen av Teliaaktierna är ett exempel på detta och i uttalanden har ansvarigt statsråd gett signaler om att mer är att vänta.

Förslaget att det helstatliga Sveaskog skall köpa samtliga aktier i Assi Domän är en helomvändning. Det innebär en socialisering av stora mått. Staten har redan drygt 1,6 miljoner hektar skogsmark. Med Assi Domän blir det ytterligare 2,4 miljoner hektar, vilket skulle göra svenska staten till Europas största skogsägare med en areal lika stor som Belgien.

De motiv som angetts för att genomföra denna stora affär är synnerligen ideologiska. På den presskonferens där förslaget presenterades framförde näringsminister Björn Rosengren följande skäl:

9 Assi Domän – en bakgrund

1991 var Assi Domän ett helstatligt bolag. För att sprida ägandet och ge bolaget Assi Domän tillgång till externt riskkapital beslutade regeringen år 1994 att sälja 49 procent av aktierna i bolaget, motsvarande 53,5 miljoner aktier. Av dessa aktier reserverades 70 procent för privatpersoner och anställda i Assi Domän och NCB. Resterande 30 procent (16 miljoner aktier) såldes till svenska och utländska institutioner i ett anbudsförfarande, för att få ett marknadsmässigt pris.

I juni 1999 bildades Sveaskog AB som ett nytt, av staten helägt skogsbolag. Bolaget bildades genom att Assi Domän AB förde över cirka en tredjedel av sina skogstillgångar till ett dotterbolag som delades ut till aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma den 14 juni 1999. I samband därmed erbjöd sig staten att byta in aktier i Sveaskog mot aktier i Assi Domän som tillhörde staten.

Erbjudandet fick stor anslutning och staten fick i ett första skede 98 procent av aktierna i Sveaskog. Genom detta minskade statens ägarandel i Assi Domän från 50,2 procent till 35,5 procent.

10 Sveaskog

Sveaskog bildades, efter riksdagsbeslut som även Kristdemokraterna stödde, med syfte att åstadkomma följande positiva effekter av ett separat statligt skogsbolag:

Den samhällsuppgift som ålades av riksdagen återfinns även i bolagsordningen. Där står:

Bolaget skall medverka till att markbyten underlättas såväl genom förvärv som försäljningar och bidra till en ökad konkurrens på virkesmarknaden i avsikt att skapa en bättre virkesförsörjning för köpsågverken och andra aktörer. Bolaget skall i sin verksamhet beakta naturvårdshänsyn, vilt- och faunavård.

10.1 Sveaskog förändras

I Sveaskogs årsredovisning för 2000 har mycket av ovanstående samhällsuppgifter försvunnit. Affärsidén presenteras som: ”Sveaskog skall på ett öppet, miljöinriktat och värdeskapande sätt utveckla statens skogsinnehav till nytta och glädje för svenska folket”.

Åresredovisningen presenterar en rad visioner som även de saknar de syften som riksdagen lade fast. Vi anser att det har skett en gradvis förändring av Sveaskogs inriktning och mål, från att betona samhällsnyttiga funktioner till att bli ett renodlat kommersiellt skogsföretag med vinstintresse och expansion som första mål. Den fråga man nu måste ställa sig är hur de samhällsnyttiga funktionerna kommer att gå att förena inom ett och samma bolag där ren kommersiell verksamhet är det prioriterade målet.

Vilka effekter som bildandet av Europas största skogsföretag får för den svenska virkesmarknaden är svårt att bedöma. En så dominerande virkessäljare, som dessutom har vinstmaximering som drivkraft, kommer sannolikt att kraftigt påverka virkespriserna. Assi Domän försvinner som virkesköpare och Sveaskog växer kraftfullt som säljare. I värsta fall kan köpsågverkens möjligheter att hitta råvara till låga priser hotas.

11 Lågt bud till aktieägarna

Statens bud på aktierna i Assi Domän AB har satts mycket lågt. Totalt är priset 26,6 miljarder kronor. Borträknat Assi Domäns kontanter, sågverk, kartongbruket i Frövi och ägarandelen i Billerud betalar staten knappt 17 miljarder kronor. Det är mindre än det bokförda värdet och även mindre än taxeringsvärdet, vilket skall avse 75 procent av marknadsvärdet.

Genom statens maktposition som största ägare och samtidigt kontroll och makt över skattesystem och regler för försäljning och ägande av fast egendom är det svårt att se att erbjudandet skulle kunna få konkurrens. Alternativet är inte en annan affärsuppgörelse utan endast ingen uppgörelse alls. Kristdemokraterna förordar det senare.

12 Skogsägande som inkomstkälla

Skogen är avgörande för sysselsättning och livskraft i glesbygden. Att äga och bruka skog eller att arbeta som anställd är en viktig inkomstkälla för många i de trakter där det saknas andra arbetstillfällen. Skogsnäringen är den näring som bär upp landsbygden och många mindre orter. Skogsnäringen är den näring som har den största nettoexporten och är således mycket viktig för svensk ekonomi. Skogsresurserna fortsätter att växa.

Staten har ett ansvar för att det ges goda förutsättningar för skogsnäringen och andra näringar att utvecklas väl. Väsentligt är då bland annat följande:

13 Svenska Lagerhusaktiebolaget

I propositionen föreslås att regeringen skall bemyndigas att vid lämplig tidpunkt sälja hela eller delar av aktieinnehavet i Svenska Lagerhusaktiebolaget. Kristdemokraterna anser att hela innehavet bör säljas. Det finns inga bärande skäl till att staten skall fortsätta att äga delar av detta företag.

Stockholm den 30 oktober 2001

Inger Strömbom (kd)

Stefan Attefall (kd)

Harald Bergström (kd)

Sven Brus (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Göran Hägglund (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Per Landgren (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Maria Larsson (kd)

Mats Odell (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Désirée Pethrus Engström (kd)

Rosita Runegrund (kd)