1 Innehållsförteckning 1
2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Folkpartiets företagssyn 3
4 Folkpartiets förslag för fler jobb och företag 4
4.1 Skattefrågor 4
4.2 Minskat krångel 5
4.3 Rent spel på marknaden för fler jobb och företag 8
4.4 Folkpartiets förslag 8
5 Låt OECD granska Sverige 8
6 Misslyckad regeringspolitik 9
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genomgripande reformer på företagsområdet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattesänkningar för företagande.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minskat krångel för företagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre konkurrens.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige anmäler sitt intresse för att OECD skall genomföra en oberoende granskning av Sveriges regelförenklingsarbete.
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Folkpartiet drivs av tanken att de välståndsbildande krafterna är en förutsättning för att välfärden och sysselsättningen skall kunna tryggas också i framtiden och därför måste vi ha ett gott företagsklimat i Sverige. Vi anser att Krångelsverige inte får sätta stopp för företagsutvecklingen.
Sverige har västvärldens mest konjunkturkänsliga offentliga finanser. I kombination med storföretagsberoendet gör det oss mycket utsatta för svängningarna. Detta är en farlig situation som till sist drabbar den gemensamma välfärden.
Vad som måste göras för att få fler företag i Sverige att växa är att en företagspolitik genomförs som syftar till att underlätta för företagandet samt minskar krånglet för företag. Ett sätt vore att de utmärkta förslag som Småföretagsdelegationen föreslog genomförs fullt ut. Folkpartiet har länge krävt detta och då i kombination med andra åtgärder som underlättar för företagsamheten. Tyvärr har regeringen inte hörsammat detta trots mycket prat och löften om reformer. ”Superdepartementet”, som det nya Näringsdepartementet kallades efter förra valet, har blivit en flopp. Det hade som sin viktigaste uppgift att få fart på företagandet. Resultatet har blivit det motsatta. Färsk statistik från t.ex. Jobs and Society visar på ett stort ras för nyföretagandet. Under första halvåret 2001 har nyföretagandet minskat med 17,9 procent i snitt. Detta om något visar på att det behövs kraftfulla åtgärder för ett bättre företagsklimat.
Mycket lite har hänt på skattesidan, trots ständiga försäkringar om att ”vi ska titta på det”. Regeringen tittar på dubbelbeskattning, värnskatt, förmögenhetsskatt och många andra skatter som hämmar nyföretagandet, men nästan inget har blivit uträttat i verkligheten. Det räcker att nämna Småföretagsdelegationen och Simplexgruppen som exempel på utredningar som inte lett till några större förslag. Budgetpropositionen är inget undantag från detta. I denna talas det om att det visserligen är relativt enkelt att vara företagare i Sverige, enligt regeringen, men att många företagare ändå tycker att det är krångligt och därför skall man se över reglerna för företagare. Men inget konkret presenteras.
Avregleringarna går trögt. På viktiga områden, som sjukvården, har tvärtom nya lagar införts som hämmat framväxten av ny företagsamhet.
Folkpartiet har i åtskilliga riksdagsmotioner presenterat förslag för hur vi vill få fart på företagandet och stimulera små och medelstora företag. Det är åtgärder som både innefattar skattelättnader, regelförenklingar och avregleringar. Här nedan upprepar vi dem igen.
En av huvudfårorna för att skapa fler företag och därmed fler jobb i Sverige är via sänkt skatt. Sänkt skatt krävs på flera områden. Det gäller t.ex. sänkt skatt på arbete, företagande och kapitalbildning. En sektor som Folkpartiet anser är extra viktig att reformera för att få fler företag är tjänstesektorn och de hushållsnära tjänsterna, som är i behov av särskilda skattelättnader och regelförenklingar.
Konkret innebär Folkpartiets förslag till skattesänkningar följande.
Sänk arbetsgivaravgifterna. Det måste bli billigare att anställa. Eftersom vi bedömer att den största potentialen för nyföretagande och jobb finns i den privata tjänstesektorn anser vi att hela sänkningen bör riktas mot denna del av ekonomin.
Inför rejäla skattelättnader för hushållstjänster. Tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna har vi föreslagit en rejäl skattelättnad som innebär att det vita priset på hushållstjänster kan halveras. Med detta förslag kan tjänsterna bli tillgängliga också för hushåll med normala inkomster och svarta jobb som tyvärr är vanligt förekommande bli vita.
Värnskatten måste tas bort. Det ska löna sig att arbeta!
Dubbelskatten på aktier måste slopas. Det är en av de viktigaste åtgärderna för att långsiktigt förbättra tillgången på riskvilligt kapital för småföretagen. Det gäller att långsiktigt säkra tillgången till riskkapital.
Fåmansbolagsreglerna måste förenklas. De är idag så krångliga att knappast ingen småföretagare kan sätta sig in i dem. Det är otillfredsställande att denna för företagsamheten så viktiga fråga begravts i en utredning som knappast kan leda till någon förändring förrän tidigast år 2003. Regeringen har presenterat en lagrådsremiss om förändrade skatteregler för vissa andelsägare i fåmansbolag m.m. Tyvärr innehåller denna inga förslag som skulle kunna underlätta för fåmansbolagen. Istället för att lägga ner resurserna på att snabbt få fram ett förslag om nya och bättre regler som snarast kan införas, så lägger regeringen istället ner kraft och energi på att täppa till hål i den gamla utrangerade skutan.
Förmögenhetsskatten måste sänkas för att på sikt helt slopas. I dag är det vanliga småhusägare och aktiesparare som betalar denna specialskatt för ”de rika”, medan 17 av 18 börsmiljardärer får kraftig nedsättning av skatten. I en internationaliserad värld ter sig denna skatt alltmer omöjlig. Ett första steg vore att snarast avskaffa sambeskattningen när det gäller förmögenhetsskatt.
Slopa sociala avgifter på vinstandelar. I Folkpartiet ser vi positivt på systemen med andel i vinst. Vi tror att det ökar förståelsen för företagandets villkor och höjer motivationen och trivseln på arbetsplatserna. I ett läge där stressen på arbetsmarknaden tycks öka är det angeläget med åtgärder som ökar medarbetarnas medinflytande och engagemang.
Många moderna företags största kapitaltillgång ligger i de anställdas kunnande. För att företaget ska kunna behålla denna tillgång är en väg att bereda dem ägande i företaget, t.ex. genom personaloptioner. I konsekvens med vår syn på vinstandelar bör optionsbeskattningen ses över med sikte på att en motsvarande skattelättnad ska kunna ges.
Höj avdragsrätten för privat pensionssparande. Privat sparande ger trygghet åt individen och är en viktig förutsättning för en väl fungerande riskkapitalmarknad. Med ett ökande behov av återkommande kompetensutveckling är ett sparande som kan användas bl.a. för detta ändamål viktigt. Vi anser att avdragsrätten för pensionssparande bör höjas från nuvarande ½ till 1½ basbelopp.
Nystartade företag bör kunna få uppskov med bolagsskatten i 5 år så länge pengarna inte tas ur företaget. Detta underlättar för företagen att växa med hjälp av eget kapital, vilket de flesta småföretagare önskar. En helt dominerande andel av småföretagarna anser att bolagets egna vinstmedel är den viktigaste finansieringskällan, före både banklån och leveranskrediter.
Slopa skattetillägget för fel i momsredovisningen.
Inför ett system med mikrolån för småföretagare erfarenheterna av tidigare försök med lån till kvinnliga nyföretagare är goda.
Alla som vill starta eget företag eller vidareutbilda sig bör få möjlighet att ta ut ett pensionsår i förväg. Folkpartiet har lagt förslag om detta genom att vi vill införa ett ”kompetenskonto”.Vi tror att en mjukare övergång från fast anställning till eget företagande kan behövas. Dagens stöd till nyföretagande är i stor utsträckning riktade till arbetslösa som är berättigade till a-kassa. En stor potential finns naturligtvis också hos dem som har en fast anställning. Att byta en trygg anställning med säker inkomst mot en friare men osäkrare tillvaro som ”sin egen” är ett stort steg för många. Möjligheten att ta ut ett pensionsår i förväg gör övergången mindre ”dramatisk”.
Skapa vidare generösare och enklare avdragsregler för företagare med hemmet som arbetsplats. Informationstekniken gör det lättare, rationellare och allt vanligare att egenföretagare arbetar hemma, men dagens regler försvårar denna form av företagande.
Regeringen tillkallade hösten 1996 Småföretagsdelegationen för att identifiera problem och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt i mindre företag. Småföretagsdelegationen lade fortlöpande fram förslag om förenklade regler. Av de 80-talet förslag som delegationen avgav för mer än två år sedan återstår fortfarande två tredjedelar att genomföra. Problemet med regeringens bristande handlingskraft i denna fråga visas av de många turerna omkring Regeringskansliets egen förenklingsgrupp, Simplexgruppen, som visade sig inte kunna fungera när det gällde att åstadkomma resultat i Regeringskansliets arbete. Nu har visserligen förslagen analyserats men regeringen gör inget för att verkställa dem.
Detta är förödande. Mer än hälften av de tillfrågade företagen i en enkät från dåvarande Saf, som presenterades i början av år 2001, upplevde att antalet regler ökat. Så många som 43 procent av företagen ansåg att reglerna var lika många som tidigare eller fler.
Inte ens när det gäller i stort sett kostnadsfria regelförenklingar som förenklade blanketter, att införa ett enkelt bokförings- och deklarationspaket för egenföretagare, vettigare F-skatteregler eller solnedgångsparagraf för onödiga företagsregler har regeringen lyckats åstadkomma någonting konkret. I Kanada kan en blivande företagare registrera sitt företag, anmäla sig för olika skatter samt ordna eventuella tillstånd via Internet. Hela proceduren skulle inte behöva ta mer än exempelvis 20 minuter.
I Sverige behöver en blivande företagare kontakta ett stort antal myndigheter. Mängder av blanketter ska beställas och fyllas i. Ofta får företagaren ringa tillbaka till myndigheterna på rätt telefontid och försöka hitta en person som kan förtydliga blanketterna. Därefter kan beskeden låta vänta på sig i månader. Det säger sig självt att många då drar sig för att starta företag.
Många företagare upplever administrationen kring den egna verksamheten som alltför omfattande. Regler och förordningar och ständigt ökande krav på uppgiftslämnande ställer stora krav på kunskaper hos företagaren. Det omfattande uppgiftslämnandet och redovisandet kan också uppfattas som ett slags misstroende mot dem. Utöver de faktiska svårigheterna upplever många denna ”misstänksamhet” från myndigheternas sida som påfrestande. Det är inte heller rimligt som sker idag att belägga småföretagare med höga avgifter för olika typer av kontroller och inspektioner. Kommuner och länsstyrelser måste kunna utöva sådana verksamheter utan att onödigt höga kostnader vältras över på företagarna.
Sverige behöver många nya företagare. Då måste det också bli lättare och lönsammare för människor att göra verklighet av sina planer att starta eget. I ett samhälle där det är naturligt att bli sin egen ska inte människor behöva anlita revisorer för att fylla i en preliminär deklaration, de ska inte behöva vänta i månader på sin F-skattsedel eller brottas med obegripliga blanketter från myndigheterna.
Folkpartiet anser att följande förslag bör genomföras omgående:
En förenklad deklaration för företagare bör införas. I dag är det svårt för många av landets småföretagare att deklarera själva, reglerna är för komplicerade.
Det måste bli enklare att registrera företag. En myndighetskontakt bör räcka i normalfallet.
Alla som vill och som inte har näringsförbud ska få F-skattsedel. Tyvärr stupar alltför många goda företagsidéer redan här. Regeringen har uppmärksammat problemet, men misslyckats med att åtgärda det.
F-skattereglerna bör kunna förenklas. I dag får företagaren betala in ett på förhand beräknat belopp för sociala avgifter och inkomstskatt varje månad oavsett vad hon/han tagit ut för lön från företaget. Eftersom många egenföretagare har oregelbundna inkomster borde man kunna få välja att betala sociala avgifter och inkomstskatt månadsvis utifrån den lön som faktiskt tagits ut, så som sker med momsbetalningarna. Ingen behöver då riskera att tvingas betala in skatt utan att ha fått några inkomster en viss månad, t ex under semestern.
Lättnader i uppgiftslämnandet till olika myndigheter
En ”solnedgångsparagraf” bör införas så att regler som inte använts på fem år försvinner.
Alla nya regler som berör företagare ska förses med en ordentlig konsekvensanalys. Finansministern bör leda ett konsekvent avregleringsarbete med sikte på att förenkla och minska den offentliga regelmassan.
Inför servicecheckar ett enkelt och obyråkratiskt system för privatpersoners betalning för tjänster i exempelvis hushållet. Förslaget är lätt att kombinera med vår skattereduktion för hushållstjänster.
Ett ”startpaket” för företagare ska finnas tillgängligt på Internet, och på alla skatte- och postkontor.
Regeringen bör uppdra åt myndigheterna att lämna bindande löften om hur lång tid det tar att avgöra ett ärende. Eventuellt kopplas detta till ett automatiskt avgörande i den händelse myndigheten inte hör av sig. Oklarheter om vilka regler som egentligen gäller kan försena, eller omintetgöra, viktiga affärsbeslut för företagaren.
Myndigheterna ska i sina årsredovisningar redovisa hur man klarat service och informationskraven gentemot företagen, t.ex. vad gäller handläggningstider, tider innan besked lämnats, väntetider i telefon etc.
En handledning för företagare utarbetas. Denna skulle kunna fungera som ”lathund” för företagare som behöver söka information och komma i kontakt med olika myndigheter eller andra instanser.
Kommunerna bör ha samrådsplikt med näringsidkare som drabbas av exempelvis trafikavstängningar, gatuarbeten etc. Många egenföretagare som driver butiker eller serviceinrättningar drabbas hårt av tillfälliga ekonomiska avbräck när kunderna får svårt att ta sig till lokalen.
Regeringen bör utfärda föreskrifter som innebär att de uppgifter som lämnas av företagen till en myndighet inte ska behöva lämnas flera gånger till olika myndigheter.
Rättvisa regler i socialförsäkringarna behövs. Beräkningsunderlaget för ersättningar varierar i olika system, konsekvent till företagarens nackdel. Olika företagsformer behandlas också olika.
Samtliga blanketter som företagarna ska fylla i bör analyseras i syfte att antingen slopas, förenklas eller förkortas.
Myndigheterna ska betrakta småföretagarna som sina kunder och bli mer tillgängliga, t.ex. genom att ha öppet- och telefontider även på kvällar och klämdagar.
Kontaktpersoner för företagare ska finnas vid statliga myndigheter och kommuner, för att rätt kunna hänvisa den som söker information.
Staten bör ansvara för ett Internetbaserat informationssystem där en företagare när som helst på dygnet kan få fram vilka regler som gäller för företaget i olika situationer.
Det bör vara lätt att registrera företag via Internet. Nyföretagare ska via dator kunna registrera sitt företag med namn, anmäla sig för olika skatter osv. Inom en viss tid, högst ett antal dagar, bör företagaren få bekräftelse av myndigheterna.
Det räcker inte enbart med ett aldrig så bra företagsklimat för att skapa fler jobb och företag. Det krävs också rent spel på marknaden och för att detta skall ske måste en del åtgärder vidtas. Speciellt gäller det åtgärder som syftar till att öka konkurrensen.
Vi föreslår:
De selektiva företagsstöden avvecklas då de snedvrider konkurrensen. Ofta innebär stöd till ett visst företag att jobb försvinner hos konkurrenten.
Statliga och kommunala bolag måste säljas eller avvecklas. Speciellt de kommunala bolagen konkurrerar med skattebetalarnas pengar ut små privata företag, och kanske då speciellt inom tjänstesektorn.
De offentliga monopolen måste brytas. Få saker skulle betyda mer för kvinnors företagande än om offentlig verksamhet, som vård och barnomsorg, i högre utsträckning lades ut på entreprenad.
Etableringshinder för småföretagare måste avvecklas, som t.ex. sotningsmonopolet, regleringen av busstrafiken och kommunernas rätt att stoppa lågprisbutiker.
Sverige bör så snart som möjligt gå med i EMU. Detta underlättar i synnerhet för småföretagare – som har svårt att hantera valutarisker – att hitta nya marknader för sina produkter.
Regering sade förra året i en skrivelse till riksdagen om förenklingsarbetet för småföretagen (Skr 1999/2000:148) att man var intresserad av att OECD genomför en oberoende granskning av Sveriges regelförenklingsarbete. Denna avsiktsförklaring verkar nu att vara bortblåst. Detta är beklagligt och Folkpartiet anser att Sverige snarast måste anmäla sitt intresse av att bli granskat av OECD vad gäller regelförenklingsarbetet.
Regeringens brister inom företagspolitiken är kanske det största exemplet på en misslyckad politik.
Det sedan fler år väntade avstampet för genomgripande reformer på företagsområdet har inte blivit av trots löften och prat från ”supernäringsdepartementet”. Samtidigt råder det en stor frustration i Företagssverige över att ingenting händer inom företagspolitiken. I Folkpartiet delar vi denna frustration. Det tycks oftast råda en bred enighet över partigränserna om att företagsamheten, och då speciellt småföretagsamheten, i vårt land hindras av onödigt krångel och byråkrati – ändå händer ingenting för att göra det lättare och lönsammare att starta och driva företag.
Sju år med en socialdemokratisk regering har visat sig bli sju magra år för företagsamheten i Sverige. Den enskilde företagaren möts allt för ofta med stor skepsis hos majortietspartierna. Det är långt ifrån Mona Sahlins bevingade ord om att ”företagaren är vår tids hjälte”.
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
Eva Flyborg (fp) |
|
Runar Patriksson (fp) |
Yvonne Ångström (fp) |
Lennart Kollmats (fp) |