Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om industriella utvecklingscentrum (IUC).
Utredningen Statens åtgärder för fler och växande företag, december 1999 skrev om de mindre företagens behov av statliga åtgärder för att stimulera utveckling och tillväxt. Utredningen pläderade för småföretagarperspektivet i näringspolitiken. Utredningen betonade vikten av att stödja företagarnätverk, pekade på risker med stora statliga organ och myndigheter och varnade för ett ovanifrånperspektiv.
De senaste åren har ett flertal så kallade IUC-bolag (industriella utvecklingscentrum), i olika branscher som trä-, musik-, upplevelse-, verkstads- och elektronikindustri, etablerats runt om i landet, av egen kraft och på initiativ av regionens näringsliv, men inspirerade och uppmuntrade av det befintliga IUC-nätverket.
Det unika delägarskapet där det lokala/regionala näringslivet är majoritetsägare tillsammans med kommuner, fackliga organisationer m.fl gör IUC-bolagen till en mötesplats för utveckling och tillväxt. De små och medelstora företagen har i IUC-bolagen satsat såväl kapital som förtroende och detta gör dem benägna att se IUC-bolagen som sin egen utvecklingsresurs.
Näringsdepartementet har i de olika IUC-nätverken tillvaratagit potentialen i IUC-konceptet genom det så kallade ”UPA-uppdraget” (uppsökande–produktutveckling–förstudie för avknoppning).
Insatsen har varit framgångsrik vad beträffar såväl kvalitet som kvantitet av produktutvecklingsuppdrag, avknoppningar med nyetableringar, sysselsättningstillfällen, regionalt samarbete för utveckling och nya marknadskontakter.
Det unika med UPA-uppdraget är att det bedrivs på affärsmässiga villkor, inte som en traditionellt myndighetsorganiserad ”bidragsinsats”.
Det finns därför flera skäl till att IUC-nätverken bör ges möjligheter att fortsätta och vidareutveckla det s.k. ”UPA-uppdraget” som skett i avtal med Näringsdepartementet:
UPA-uppdraget har som inget annat uppdrag tidigare visat på kvalitativa såväl som kvantitativa resultat över förväntan och åtagande. Uppdraget är dessutom i sin karaktär nyskapande då det utgår från en tydlig beställar–leverantörsrelation mellan å ena sidan Näringsdepartementet å andra sidan de nationella IUC-nätverken.
IUC-konceptet, med de fristående regionala IUC-bolagen sammanvävda i nationella nätverk, har successivt utvecklats till en dynamisk plattform med stark regional bas, där fokus är inriktat på industriell och regional tillväxt genom strategiskt utvecklingsarbete i affärsmässiga utvecklingsprojekt inom områden relaterade till kompetens, produkter, processer och teknik.
Sammantaget kan nytänkandet i utformningen av ”UPA-uppdraget” bilda stommen i ett nytt svenskt initiativ vad det gäller framtidens näringslivspolitik. Det stora intresse som visats för ”det svenska IUC-konceptet” inom en rad EU-länder är ett tecken inte bara på nationellt, utan också på internationellt, nytänkande.
Nätverksstrukturen ger varje enskilt IUC-bolag möjlighet att åta sig utvecklingsuppdrag där regional förankring och nationell spridning är en förutsättning för resultat. Det ger också unika möjligheter att hålla kostnader för överbyggnad för en nationell struktur på en mycket låg nivå. Man får helt enkelt mer näringspolitik för pengarna.
Det pågår också något av en ”folkrörelse” i Sveriges regioner, där fler och fler företag slår sig samman för att få i gång ”sitt” IUC-bolag i samverkan med fackförbund, kommuner och andra intressanta aktörer. Detta pågår just nu i bl.a Kista, Ljungby, Skara, Eskilstuna, Piteå och Grythyttan.
Erfarenheter som vunnits i arbetet med uppdraget under de gångna åren leder fram till att UPA-uppdraget bör vidareutvecklas. Fler IUC-aktiebolag, som uppfyller kvalifikationerna för självständiga IUC-bolag, bör kunna infogas i de nationella nätverken.
Förutom att öka antalet nya svenska produkter och företag genom ett ”UPA-uppdrag”, stöttar också uppdraget framväxten av en ny svensk struktur för praktisk småföretagspolitik. Något som Sverige har stort behov av. IUC-konceptet skulle kunna utgöra en god grund för en utveckling av en modern svensk företagarvänlig näringspolitik.
I de kluster av IUC-bolag som etablerats runt trä-, musik-, upplevelse-, verkstads- och elektronikindustri, har vuxit och växer en samverkan fram som ger nya möjligheter att på regional och lokal nivå genom fler produktutvecklings- och avknoppningsprojekt skapa fler företag och därmed fler arbetstillfällen.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Ann-Kristine Johansson (s) |
|
|
Torgny Danielsson (s) |
Marina Pettersson (s) |