Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 19 anslag 33:1 Regionalpolitiska åtgärder för år 2002 1 189 950 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 19 anslag 33:7 Särskilda regionala utvecklingsprogram 0 kr för budgetåret 2002.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 21 anslag 35:1 Energimyndighetens förvaltningskostnader för år 2002 85 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 21 anslag 35:2 Bidrag för minskad elanvändning 0 kr för budgetåret 2002.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 21 anslaget 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor 0 kr för budgetåret 2002.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 21 anslaget 35:4 Effektivare elanvändning 0 kr för budgetåret 2002.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 21 anslag 35:5 Energiforskning för år 2002 436 343 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 21 anslag 35:6 Energiteknikstöd för år 2002 120 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 21 anslag 35:7 Introduktion av ny energiteknik för år 2002 210 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 24 anslag 38:2 Näringslivsutveckling 149 062 000 kr.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:16 Konkurrensverket för år 2002 3 000 000 kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 78 809 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 24 anslag 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 2002 0 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 24 anslag 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen för budgetåret 2002 0 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 24 anslag 40:2 Konsumentverket för budgetåret 2002 83 435 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 24 anslag 40:5 Åtgärder på konsumentområdet för budgetåret 2002 11 025 000 kr.
I motionerna 2001/02:N211 Fler och växande företag och 2001/02:N208 Stat och kommun som konkurrent redovisar Moderata samlingspartiet en politik för förbättrat svenskt klimat för arbete och företagande. Energipolitiken redovisas särskilt i motion 2001/02:N213 En hållbar energipolitik.
Ett bättre klimat för arbete och företagande skapas inte genom subventioner, utan genom en generellt bättre politik för arbete och företagande. Den berör skatterna och företagandet, arbetsmarknaden, skolan, den högre utbildningen och forskningen, kulturen, sjukvården, rättsväsendet med mera. En politik som kan lösgöra enskilda människors skaparkraft är en oavvislig del av en samlad politik som kan lyfta vårt lands välstånd och trygghet och ge konkurrenskraft till Sverige och svenskarna.
Regionalpolitiken står vid ett vägskäl. För att få hjälp att välja väg tillsatte regeringen under 1999 en regionalpolitisk utredning, som presenterade sitt slutbetänkande i september 2000. Där framhålls att olika regioner inte bara samarbetar utan även konkurrerar om statens resurser. Detta betyder att statens insatser i en region måste upplevas som meningsfulla av befolkningen i andra regioner som är med och betalar. Politiken måste också vara stabil för skiftande konjunkturer, minskade skatteintäkter, ändrade regler för stöd och andra omvärldsförändringar.
I utredningen dras två slutsatser angående stöden och deras effekter. En slutsats är att stöden, och då i första hand de selektiva stödformerna (regionalt utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag, landsbygdsstöd och småföretagsstöd), i sig ger negativa effekter. En annan slutsats är att de selektiva stöden hanteras på ett sådant sätt att de bidrar till en konservering och utgör ett hinder för utveckling.
Den regionalpolitiska utredningen påpekar bestämt att företagsstöd aldrig kan ersätta entreprenörskap, företagande och dynamik. Om de grundläggande förutsättningarna för utveckling och företagsamhet inte finns, förmår inte stöden som enda verktyg att ändra på förutsättningarna.
Den regionalpolitiska propositionen innehåller tyvärr inget i denna riktning. I stället för att skapa generellt bättre förutsättningar för ett bättre klimat för arbete och företagande, håller den människor och kommuner i ett järngrepp. Samtidigt kastas fyra nya miljarder årligen ut till åtgärder utan att effekterna utvärderas.
Såväl budgetpropositionen som den regionalpolitiska propositionen visar att regeringen håller fast vid en föråldrad och kontraproduktiv politik. Den regionalpolitiska propositionens virrvarr av utredningar, delegationer, allmosor och förstärkt statlig styrning kommer inte att skapa ett konkurrenskraftigare Sverige. Snarare kommer den planlösa ökade statliga styrningen att hämma entreprenörskapet i både tät- och glesbygd.
Målet för regionalpolitiken bör därför vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors möjligheter till utveckling. Genom att bland annat förbättra och bygga ut vägnätet, få en utbyggd IT-infrastruktur, sänka drivmedelsskatter och i övrigt förbättra villkoren för företagande vill Moderata samlingspartiet lägga grunden för tillväxt i hela Sverige. Samtidigt sker transfereringar inom ramen för EU, vilket i största möjliga mån skall komma svenska regioner till godo.
Regeringens budgetproposition för 2002 innehåller ett förslag om en utvidgning av den nuvarande generella nedsättningen av socialavgifterna från 5 till 15 procent av avgiftsunderlaget för företag i stödområde A. I regeringens förslag till avgiftsnedsättning ingår inte företag i sådana branscher som jordbruk, fiske och transportsektorn. Detta med hänvisning till EG:s statsstödsregler.
Vi tycker att denna form av regionalpolitik är att föredra. Det bästa vore givetvis att sänka skatter och avgifter för alla företag, men att sänka socialavgifterna i stödområde A får ses som ett första steg på vägen. I vilket fall är denna form av regionalpolitik att föredra framför bidragspolitiken.
Vi vill emellertid att fler i stödområde A skall få sänkta stödavgifter. Det är inte sannolikt att EU-kommissionen kommer att ha synpunkter på att även branscher som renskötsel, jordbruk, fiske och transportsektorn får del av de ovan nämnda sänkningarna. Detta mot bakgrund av att EU normalt inte protesterar mot stöd som ligger under gränsen för försumbara stöd. Det är också en rättvisare princip att försöka undvika undantag av denna art.
Det är dags att avveckla den gamla typen av energipolitik som bland annat den förtida avvecklingen av kärnkraften och omställningsprogrammet ger uttryck för. Energipolitiken behöver anpassas till den avreglerade energimarknadens villkor. Energipolitiken bör begränsas till att säkerställa att energislagen klarar högt ställda säkerhets- och miljökrav. De i internationell jämförelse låga utsläppen av växthusgaser från energisektorn beror på att Sverige har tillgång till rena energislag som vatten- och kärnkraft.
Vi motsätter oss såväl den förtida kärnkraftsavvecklingen som den bidragspolitik avvecklingen har fört med sig.
Utöver att fastställa villkoren eller spelreglerna för energimarknadens aktörer skall staten inte försöka styra vilken teknik eller produktionsform som skall utvecklas. Med en ökad konkurrens mellan energislagen vinner de energislag som klarar miljö- och säkerhetskraven på ett kostnadseffektivt sätt.
Energimyndigheten har bland annat som uppgift att administrera det energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisektorn. Vi föreslår omfattande neddragningar av anslagen kopplade till omställningsprogrammet. Som en följd av dessa neddragningar minskar energimyndighetens administrativa kostnader. Vi föreslår därför att anslaget 35:1, Statens energimyndighet, minskas med 42 712 000 kronor jämfört med regeringens förslag.
Detta anslag är en del i det energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisektorn. Inom ramen för anslaget ges bidrag i syfte att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler. Vi anser dock att energieffektiviseringar fortlöpande kan genomföras på elmarknaden utan statlig inblandning. Vi föreslår därför att anslaget 35:2, Bidrag för att minska elanvändningen, minskas med 251 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Inom ramen för detta anslag föreslår regeringen att investeringsbidrag skall utgå till biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk, småskalig vattenkraft samt för utveckling och provning av ett upphandlingsförfarande för ny teknik för elproduktion med förnybara energislag.
Vi anser att såväl särskilda produktionsskatter som subventioner bör tas bort. Vi föreslår därför att anslaget 35:3, Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, minskas med 168 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Anslaget disponeras för åtgärder för en effektivare energianvändning i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut. Anslaget omfattar teknikupphandling, information, utbildning, provning, märkning och certifiering samt kommunal energirådgivning.
Vi föreslår att anslaget 35:4, Åtgärder för en effektivare energianvändning, minskas med 115 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Inom ramen för anslaget stöds forskning och utveckling på energiområdet. Energiforskningen skall vara långsiktig och är inte direkt relaterad till regeringens kortsiktiga energipolitik. Energiforskningen är viktig och bör på sikt öka. Forskningsinsatserna avseende etanolproduktion från skogsråvara bör dock lyftas ur energiforskningsprogrammet. Vi föreslår därför att anslaget 35:5, Energiforskning, minskas med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Anslaget disponeras för stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher. Forskningsinsatser som är strategiska för teknikutvecklingen skall genomföras i samverkan mellan staten och näringslivet.
Utveckling av ny energiteknik är angeläget. Att inom ramen för energiteknikstödet omfatta verksamheter kopplade till de regionala tillväxtavtalen är dock inte rimligt. Vi föreslår därför att anslaget 35:6, Energiteknikstöd, minskas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Detta anslag disponeras för att främja utvecklingen av teknik baserad på förnybara energislag och effektiv energianvändning i industriella processer.
Anslaget kan även användas för att medfinansiera åtgärder inriktade på energiproduktion och teknikutveckling inom ramen för de regionala tillväxtavtalen. Detta anser vi inte vara riktigt. Vi föreslår därför att anslaget 35:7, Introduktion av ny energiteknik, minskas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
I huvudsak handlar regeringens näringspolitiska prioriteringar i propositionen om att satsa på lokala kooperativa utvecklingscentrum och kommunala konsumentvägledare. Det är svårt att se hur dessa satsningar ska förbättra det svenska företagsklimatet. För att Sverige skall få ett bättre företagsklimat måste konkurrenssituationen bli hälsosammare, avregleringsarbetet måste prioriteras, arbetsmarknads- och företagslagarna måste ändras, skatterna måste sänkas, utbildningssituationen måste förbättras och så vidare.
Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del inriktat på subventioner som snedvrider konkurrensen och förhindrar utveckling. Budgetutrymmet för sådana åtgärder måste minska.
Det är ett absolut faktum att det svenska företagandet i allmänhet, och bland kvinnor och invandrare i synnerhet, är alldeles för lågt. Orsakerna till att så få invandrare är företagare, förutom det bristfälliga generella företagsklimatet, är exempelvis dåliga möjligheter för invandrare att få en kvalitetsbedömning eller certifiering av sina yrkeskunskaper och innehållet i sina utbildningar.
Många kvinnor arbetar inom offentlig sektor med verksamheter som stat, landsting och kommuner har monopol på. Detta innebär att möjligheterna att starta eget är mycket små. Detta kan förändras genom att stat, kommuner och landsting inriktar sig på sin kärnverksamhet och i större utsträckning konkurrensutsätts och knoppar av verksamheter. I det fall någon form av riktat stöd skulle visa sig nödvändig, bör medel till detta tas från anslaget 38:2 Näringslivsutveckling varför nya företagsstöd specifikt riktade till denna grupp inte kan anses vara till gagn för vare sig kvinnor, invandrare eller andra på lång sikt.
Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete, varför vi vill satsa ytterligare ekonomiska medel på detta. Med fördel kan en del av verkets resurser användas åt att påvisa alla de konkurrenssnedvridningar som är en följd av offentliga sektorns monopol samt kommunalt och statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata företag.
Regeringen föreslår att 25 miljoner kronor skall användas till omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. Dock är det oklart vilka försäljningar av statligt aktieinnehav regeringen planerar, varför det inte kan uteslutas att pengarna i praktiken är tänkta att användas till förvaltning av statligt ägda bolag. Detta är oacceptabelt. Förvaltningen skall bolagen själva stå för och kostnader som uppstår i samband med de försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av försäljningsintäkten. Därmed kan anslaget tas bort.
Anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöområdet är en del av stödet till Central- och Östeuropa. Stödets struktur är inte i överensstämmelse med de behov som föreligger varför anslaget bör upplösas och medel i stället tillföras det ordinarie anslaget gällande samarbete med Central- och Östeuropa.
Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla tjänster som överensstämmer med konsumenternas efterfrågan.
Konsumentorganisationerna bör bedriva en verksamhet som i högre grad än i dag är självfinansierad. Den mest angelägna delen av verksamheten, som inte får utsättas för besparing, är den verksamhetsgren som är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis inte nås av konsumentinformation, t.ex. invandrare, funktionshindrade, barn och ungdomar.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Per Westerberg (m) |
|
|
Karin Falkmer (m) |
Ola Karlsson (m) |
|
Ola Sundell (m) |
Stefan Hagfeldt (m) |
|
Jan-Evert Rådhström (m) |
Sten Tolgfors (m) |
|
Jan Backman (m) |
Mikael Odenberg (m) |
|
Olle Lindström (m) |