Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energipolitikens inriktning och resultatet av det energipolitiska programmet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att förhindra energibrist.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en miljökonsekvensanalys och en ekonomisk analys måste göras innan beslut om stängning av Barsebäck 2 fattas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att öka överföringskapaciteten till södra Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den förnybara energiproduktionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en redovisning av naturgasens roll för energiförsörjningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den nationella politiken och energifrågorna i EU.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förhandlingar bör upptas med Danmark och andra exportländer så att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med miljöavgift.
Skrivelsen En förnyad prövning av stängningen av Barsebäck 2 skall utgöra underlag för riksdagens ställningstagande till om villkoren för stängning av Barsebäck 2 är uppfyllda. Regeringen konstaterar att villkoren inte är uppfyllda och att villkoren för stängningen bör stå fast. En ny bedömning av huruvida riksdagens villkor för en stängning kan uppfyllas skall göras 2003.
Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor för att främja en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Den förda energipolitiken skall skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el. Programmet innehåller därför åtgärder för att under en femårsperiod stimulera användningen av förnybara energislag och en effektivare energianvändning.
Kristdemokraterna anser att Sveriges energiförsörjning skall tryggas genom en långsiktig och medveten energipolitik med fasta spelregler där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas. Det är den enda idag kända vägen mot det ekologiskt uthålliga energisystemet. Vi vill skapa en energiförsörjning där den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö är så små som möjligt. Investeringar i biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och småskalig vattenkraft måste stödjas liksom den fortsatta utvecklingen av solenergi och ny teknik.
De ökade koldioxidutsläppen med påföljande växthuseffekt är det enskilt största hotet mot vår livsmiljö. Energipolitiken bör inriktas på att åstadkomma breda politiska uppgörelser och långsiktigt stabila spelregler för aktörerna på elmarknaden.
Utgångspunkten ska vara att genom eleffektivisering samt utveckling och infasning av förnybar elproduktion fasa ut kärnkraften och så småningom även energisystem som bygger på fossila bränslen. Målet är ett omställningsarbete som syftar till att bygga ett ekologiskt uthålligt energisystem utan drastiska prisförändringar, risk för elbrist och därmed ytterligare påfrestningar på välfärd och sysselsättning. Industri och hushåll ska garanteras säkra elleveranser till fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser.
Kristdemokraterna vill avveckla kärnkraften. Men det måste ske i takt med att energieffektivisering samt andra, förnybara, energislag kan ersätta den elproduktion som kärnkraften ger. I 1997 års energipolitiska beslut ingick ett omfattande åtgärdsprogram för att stimulera en effektivare energianvändning och användning av förnybara energislag. Beslutet innebar att en reaktor vid Barsebäcks kärnkraftverk skulle stängas före den 1 juli 1998. Barsebäck 1 stängdes den sista november 1999. Den andra reaktorn vid Barsebäck skulle enligt riksdagsmajoriteten ha stängts före den 1 juli 2001 under förutsättning att bortfallet av elenergi kunde kompenseras genom tillförsel av ny energi eller minskad användning av el, konvertering från el samt tillförsel av el från andra energikällor. Villkoren för stängning var inte uppfyllda, vilket regeringen konstaterade i skrivelsen 2000/01:15 Den fortsatta omställningen av energisystemet m.m. Den nu aktuella skrivelsen 2001/02:22 En förnyad prövning av stängningen av Barsebäck 2, kommer till samma slutsatser eftersom vidtagna åtgärder inte varit tillräckligt effektiva.
Vi kristdemokrater är för en effektiv gränsöverskridande handel med el, men Sverige får inte agera så att miljövänliga energianläggningar genom politiska beslut läggs ned för att istället göra oss beroende av import av el som producerats på ett sätt som har starkt negativa konsekvenser för miljön.
Uthålligheten kräver att ekonomi, energi och miljö går hand i hand. Stängningen av Barsebäck 1 har inneburit att svensk elförsörjning, miljö, ekonomi och svenskt industriklimat försämrats. Den el som ersätter bortfallet består i huvudsak av el från koleldade kraftverk i Danmark.
Kristdemokraterna är starkt kritiska mot regeringens handläggning av frågan om kärnkraftsavvecklingen. Riksdagens beslut togs utan att de ekonomiska effekterna var kända, och avsaknaden av miljökonsekvensanalyser och samhällsekonomiska analyser var total. Hade Barsebäck 1 fått fortsätta att producera el hade Sverige kunnat skona miljön från drygt tre miljoner ton koldioxid varje år, dels genom att vi skulle slippa importera kolkraft, dels genom möjligheten att exportera energi.
I vår budgetmotion på energiområdet utvecklas vår syn på energipolitiken vidare. Bland annat behandlas de ekonomiska aspekterna på energibesparing och krav på ett styrsystem som stimulerar till produktion av förnybar energi på bekostnad av den icke förnybara energin. En miljöavgift bör snarast införas på importerad kolkraft. De långsiktiga villkoren för den småskaliga vattenkraften måste tydliggöras.
För att den gemensamma nordiska elmarknaden skall fungera fullt ut kan inte villkoren för kraftproduktion variera alltför mycket mellan länderna. Idag är förhållandet sådant att Danmark lägger en koldioxidavgift och svavelavgift i konsumtionsledet på den vattenkrafts- och kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk kolkraft kan däremot försäljas till Sverige utan motsvarande avgifter vilket ger den ett mycket förmånligt pris. Detta innebär en dansk konkurrensfördel på miljöns bekostnad, något som Kristdemokraterna anser vara helt förkastligt. Regeringen bör genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande länder skapa möjlighet att ålägga importerad kolkraft en svensk miljöavgift.
I övrigt hänvisas till Kristdemokraternas motion 2001/02:N371 Energi, utgiftsområde 21.
Mycket har hänt sedan 1997 års energipolitiska beslut. Elmarknaden har avreglerats vilket lett till sänkta elhandelspriser. Elförbrukningen ökar och kommer så att fortsätta enligt alla tillgängliga prognoser. Den inhemska produktionskapaciteten har minskat kraftigt genom beslut om avställning och stängning av reservkraftanläggningar. Sammantaget har kapaciteten minskat med ca 2 500 MW under perioden 1996–1999. Stängningen av Barsebäck 1 ledde till ett bortfall av ytterligare ca 600 MW. El handlas på en nordisk elbörs. Genom Polenkabeln har vi fått ökade möjligheter till export eller import av kraft från Tyskland och Polen. Inom EU fortgår arbetet med utvecklingen av en avreglerad och gemensam europeisk energimarknad, försörjningstrygghet, energieffektivisering och ökad andel el från förnybara energikällor.
Samstämmiga rapporter anger att vi i Sverige – och i Norden – går mot elbrist. Visserligen är vattenmagasinen välfyllda i höst, men då vattenkraften är väderberoende kan läget vara det rakt motsatta nästa år. Energimyndigheten beräknar nettoimporten år 2005 till 6,6 TWh under ett normalår, vid ett torrår bedöms importen öka till 11 TWh.
Överföringskapaciteten från norra Sverige eller Norge till Sydsverige måste snarast förstärkas. Det saknas marginaler för att klara större oplanerade produktionsstopp i kraftanläggningar eller veckor med låga temperaturer. Blir det en kall vinter med ökad elanvändning finns inga marginaler att klara detta utan dramatiska åtgärder för användarna av el i Sverige.
Kristdemokraterna anser att det är en synnerligen riskabel och mycket dålig lösning att förlita sig till s.k. roterande bortkoppling av elkunder för att begränsa elanvändningen vid elbrist. För den elintensiva industrin, där energin är att betrakta som en råvara, är det nödvändigt att energiförsörjningen planeras, inte bara för dagens behov, utan för en nivå som medger att industrin kan växa och utvecklas. Ansvariga myndigheter bör på olika sätt vara beredda att stödja ett system för en fungerande effektmarknad. Det behövs en långsiktig lösning och en lösning som inte stör den normala prisbildningen på elbörsen.
Svenska Kraftnäts åtgärder för att stärka effektbalansen i södra Sverige bygger fortfarande på att industrin är beredd att stoppa produktionen vid extrem kyla. Detta är i längden ohållbart. Svenska Kraftnät bedömer att under överskådlig tid kommer effektbalansen att vara starkt beroende av förbrukningsbegränsningar, hög tillgänglighet i kärnkraftsproduktionen och överföringsförmågan på stamnätet samt import till Syd- och Mellansverige från grannländerna.
Några investeringar för att väsentligt förbättra effektbalansen beräknas inte komma till stånd under de närmaste åren. Sverige blir således alltmer importberoende. Vid extrem kyla är det sannolikt att grannländerna också drabbas av stark kyla, vilket minskar deras produktionsöverskott. Det är då som de mest förorenande produktionsanläggningarna nyttjas maximalt och utsläppen ökar.
Beräkningar visar att Sverige för närvarande saknar 18 TWh per år vid normal elproduktion och en antagen oförändrad konsumtion. Vid torrår kan underskottet bli det dubbla. Vi är således helt beroende av import från främst Danmark, Polen, Tyskland och Ryssland. Denna el är till största delen kolkraft eller kärnkraft. Svenska staten kan, genom det helägda Vattenfalls engagemang i bl.a. Tyskland, Tjeckien, Baltikum och Polen, bli en stor leverantör av dessa oönskade energislag till Sverige.
Energipolitiken kan inte ses isolerad. Den måste gå hand i hand med ekonomisk politik och miljöpolitik för att bidra till tillväxt och ett ekologiskt uthålligt Sverige. Politiska beslut måste vara långsiktiga och stabila så att kraftproducenterna kan känna trygghet i nödvändiga investeringar. Samtidigt skall de leda till hög effektivitet i produktionsledet och låga energipriser för konsumenter och näringsliv.
Enligt näringsutskottets betänkande 2000/01:NU3 och riksdagens beslut innebär villkoren för en stängning av Barsebäck att stängningen inte får medföra negativa effekter i fråga om energipriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen eller miljön och klimatet. Det är därför som Kristdemokraterna ständigt återkommer till kravet om att det till beslutsunderlaget skall presenteras en ekonomisk redovisning, en miljökonsekvensanalys och en samhällsekonomisk analys.
Samhället i stort och näringslivet ska tillförsäkras stabil tillgång till el till rimliga priser. Kristdemokraterna ifrågasätter därför möjligheterna att stänga reaktorn före utgången av 2003. Ett sådant beslut måste föregås av en ännu mer omfattande utvärdering än vad som hittills har genomförts. Självfallet ska dock anläggningar stängas om det fordras av ekonomiska eller säkerhetsmässiga skäl.
En grundlig miljökonsekvensanalys måste genomföras omedelbart. De ökade utsläpp som blev följden av stängningen av Barsebäck 1 kan inte ignoreras. Kunskap finns för att värdera miljöeffekterna av ca 3 miljoner ton koldioxid, ca 8000 ton svaveloxider och ca 6000 ton kväveoxider. Därifrån kan slutsatser dras om vilka utsläppsmängder och miljökonsekvenser som kan bli resultat av stängningen av Barsebäck 2.
Energimyndighetens uppskattning av det ökade utsläppet av koldioxid år 2005 vid ett helstängt Barsebäck och ett torrår innebär en ökning om ytterligare 6 miljoner ton. Detta skall relateras till att elproduktionen i Sverige år 1999 förorsakade koldioxidutsläpp om sammanlagt 2,8 miljoner ton.
De ökade utsläppen måste också ställas i relation till de internationella åtaganden som Sverige har gjort, som enskild nation och som medlem i EU. Vi har ett ansvar för kommande generationer, och växthuseffekten är idag det största hotet mot framtida livsbetingelser på vår jord.
Den svenska energipolitikens mål är bl.a. att trygga tillgången på el på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor för att främja en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Även de ekonomiska konsekvenserna för skattebetalarna, näringslivet och det övriga samhället måste därför föregå ett politiskt beslut om stängning av Barsebäck 2.
För att motverka elbristen i Sydsverige måste överföringskapaciteten snarast byggas ut så att den kraft som finns tillgänglig i norra Sverige, Norge och Finland kan nyttjas.
Omställningsprogrammet består av dels åtgärder som ska ge resultat på kort sikt, dels åtgärder som har en mer långsiktig effekt. De kortsiktiga åtgärderna har som mål att kompensera för det energibortfall som uppstår när kärnkraftverken stängs. De utvärderingar som gjorts pekar entydigt på att det mål som satts för ny elproduktion och reducerad elanvändning inte kommer att uppnås. Tvärtom bedömer Svenska Kraftnät att det kommer att bli en ökning i den allmänna elförbrukningen de kommande åren och att man har svårt att förutsäga vilka effekter åtgärderna för att minska de årshögsta förbrukningsnivåerna kommer att få.
Kristdemokraterna anser att det behövs kraftfulla insatser för att utveckla de förnybara energikällorna. Det gäller vindkraft, biobränslebaserad elproduktion, småskalig vattenkraft och solenergi.
Det låga elpriset gör att de förnybara energislagen inte kan konkurrera utan stöd. Det behövs därför ett nytt skatte- och bonussystem som premierar förnybar energiproduktion.
I skrivelsen från september 2000 (skr. 2000/01:15), vilken fortsatt ligger som grund för omställningen av energisystemet, framgår regeringens avsikt att göra särskilda insatser för vindkraft inför den fortsatta omställningen. Vi vet att vindkraften har sina klara begränsningar, och även om stora satsningar sker kommer vindkraft endast att kunna svara för en marginell andel av landets elbehov.
Regeringens bedömning av potentialen för biobränslebaserad elproduktion tycks vara något underskattande. Visserligen leder dagens elpris till att investeringar och produktion hålls tillbaka, men kapacitet finns för ökad produktion, och nyttjandegraden kan påverkas av ett nytt, relevant styrsystem.
Skrivelsen från september 2000 (skr. 2000/01:15), som förutom att utgöra underlag för riksdagens beslut om villkoren för stängning av Barsebäck 2 även redovisar regeringens planer för den fortsatta omställningen av energisystemet, innehåller många svagheter. Förutom vad som ovan nämnts om behovet av miljökonsekvensanalyser och ekonomiska konsekvensanalyser vill vi särskilt peka på följande tre brister:
I skrivelsen saknas regeringens bedömning av naturgasens roll i det framtida energisystemet. Dagens naturgasnät spelar en icke oväsentlig roll, särskilt som det finns just i Sydsverige som hotas av elbrist kommande vinter. I regeringens framtidsbedömningar borde naturgasen, på nuvarande eller utökad användningsnivå, finnas med.
Den svenska energipolitiken kan inte ses isolerad från omvärlden. Vårt medlemskap i EU innebär att det som beslutas på gemensam nivå får effekter på den svenska energipolitiken. Det gäller en handlingsplan för att bekämpa klimatförändringarna, handel med utsläppsrättigheter, direktiv om elektricitet från förnybara energikällor samt en handlingsplan för ökad energieffektivitet.
Kristdemokraterna anser att det pågående arbetet i EU borde inkluderas i vår energipolitik. Vi anser också att regeringen borde engagera sig mer aktivt i det gemensamma arbetet för miniminivåer beträffande miljöstyrande skatter och avgifter samt i det viktiga arbetet med definitioner av begrepp inom energisektorn. Avgörande är bland annat hur avfall och torv definieras. Sverige är ett föregångsland, men om vi inte kan få förståelse för våra åtgärder kommer det att leda till konkurrensbegränsningar för vårt näringsliv och begränsningar för utvecklingen av hela energisektorn.
Samarbetet för att skapa en allt större elmarknad i Europa utvecklas snabbt. Regler för gränsöverskridande handel och handel med tredje land håller på att utformas. Den så kallade elringen runt Medelhavet står snart klar, ett sammanknutet transportnät för el som länkats samman till ett band runt hela
Medelhavet. Även om Sverige ligger i periferin kommer vi snart att, om vi vill, aktivt kunna delta i den internationella elhandeln. Det snäva svenska perspektivet kan inte längre vara den enda utgångspunkten för vår fortsatta energipolitik.
|
Stockholm den 29 oktober 2001 |
|
|
Inger Strömbom (kd) |
|
|
Stefan Attefall (kd) |
Harald Bergström (kd) |
|
Sven Brus (kd) |
Rose-Marie Frebran (kd) |
|
Göran Hägglund (kd) |
Magnus Jacobsson (kd) |
|
Per Landgren (kd) |
Kenneth Lantz (kd) |
|
Maria Larsson (kd) |
Mats Odell (kd) |
|
Mikael Oscarsson (kd) |
Désirée Pethrus Engström (kd) |
|
Rosita Runegrund (kd) |