Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder som underlättar för småföretagare.
Denna motion innehåller ett antal förslag som alla handlar om att angelägna förenklingar i regelverket för småföretag skall kunna komma till stånd. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av att en färsk Temoundersökning visar att den svenska allmänheten har väldigt låg tilltro till det svenska företagarklimatet. Bara var tredje svensk anser att klimatet är gynnsamt. Bland egenföretagarna tycker mer än varannan att det är direkt ogynnsamt, vilket är det mest allvarliga i sammanhanget.
Fakta visar att det finns fog för denna skeptiska inställning till det svenska företagarklimatet. Det startas allt färre företag. Under första halvåret minskade antalet nystartade företag med närmare 18 procent. Bara mellan 1994 och 2001 så har antalet nyregistrerade företag minskat med 23 procent. Detta är allvarligt eftersom företagare utgör själva grunden för en tillväxtstrategi i vårt land. Man kan säga att Sverige behöver företagaren mer än vad företagaren behöver Sverige. Det innebär att politikens huvuduppgift blir att skapa bättre förutsättningar för företagande och tillväxt i Sverige.
De bakomliggande orsakerna till att det är svårt att driva och starta företag i Sverige går att finna inom en rad olika områden. Jag skall här beröra några av dessa områden som behöver förändras för att företagarklimatet skall bli bättre.
Under de senaste åren har regeringen föreslagit vissa lättnader i de bestämmelser som reglerar transaktioner i småföretag. Det är bra, men mycket återstår att göra. Nedan följer ett antal exempel på angelägna förändringar.
När det gäller ersättning för utfört arbete till barn under 16 år, beskattas denna ersättning hos den av föräldrarna som har högsta inkomsten från småföretaget. (Till småföretag räknas 10/24 aktiebolag, handelsbolag med högst fyra delägare som har mer än hälften av andelarna samt enskild firma.) Resultatet av detta är att ungdomar inte beskattas på likvärdiga villkor.
Som de flesta ungdomar känner till kan man tjäna 9 999 kronor utan att betala skatt, men detta gäller alltså inte ungdomar vars föräldrar är småföretagare. Dessa ungdomar under 16 år måste betala skatt på sina intjänade 9 999 kronor, då de arbetar hos sin förälder. De beskattas då efter samma skattetabell som sin förälder.
Detta sänder felaktiga signaler till såväl småföretagare som deras ungdomar, särskilt som småföretagaren ofta behöver all hjälp han eller hon kan få från familjen för att företaget skall kunna växa. Ungdomarna bör naturligtvis beskattas på sina egna meriter.
Det här exemplet faller inom ramen för de s.k. 3:12-reglerna, som är snåriga och som behöver ses över.
14 dagars sjuklön är en stor ekonomisk belastning särskilt för små företag. Om någon blir sjuk i ett småföretag belastas företaget med sjuklön under 14 dagar. Kostnader för vikarie tillkommer, om det överhuvud går att få en vikarie som snabbt kan börja göra jobbet. Eftersom varje anställd är en så stor del av personalstyrkan, blir belastningen för småföretaget av helt andra proportioner än när en person är sjukskriven i ett stort företag. Sjuklön upp till tre dagar är ansträngande nog. Även småföretag med sund ekonomi kan helt enkelt knäckas av kostnader för sjuklön.
Arbetsgivaren bör ha ett ansvar för arbetsskador som har samband med arbetet. När den anställde däremot skadar sig på fritiden, t.ex. under en golfrunda eller i skidbacken, är det en helt annan sak. Arbetsgivaren skall rimligtvis inte belastas för det som arbetsgivaren inte har del i. Därför vore det högst rimligt att skilja på om den anställdes skador har orsakats på jobbet eller på fritiden.
Visar det sig att skadan leder till en längre sjukskrivning träder dessutom rehabiliteringsansvaret in. Enligt min mening bör inte företagen belastas med rehabiliteringskostnaden när arbetstagaren skadat sig under fritiden.
Småföretagarens viktigaste marknadsföringsresurs är personliga möten med kunder, leverantörer och kollegor. Det är en gammal tradition sedan romarrikets tid att mötas över en bit mat. Möten skapar affärer, kontakter och nätverk.
Ju mindre man är som företagare, desto viktigare är det med personliga kontakter. Just lunch- och middagstid är den tidpunkt som småföretagaren kan ta sig tid från produktionen till ett naturligt sammanträffande med kunder.
Mot denna bakgrund är det viktigt att kostnader för representation behandlas på samma sätt som marknadsföringskostnader i samband med intäkternas förvärvande.
I dag medges avdrag för skattefri representation med högst 90 kr. Villkoret för att få göra avdraget är att representation ska ha ett omedelbart samband med verksamheten och att representationen ska ingå som ett naturligt led i affärsförhandlingar. Problemet med en beloppsgräns på 90 kr är att småföretagaren blir hänvisad att upprätthålla affärsmässiga relationer i ofta stökiga miljöer, eller att inte upprätthålla sådana relationer alls.
Samma regel gäller även för storföretag, men de har däremot större möjlighet att representera, eftersom de i de flesta fall är oberoende av kostnaderna. Större företag har dessutom inte sällan t.ex. en egen representationsmatsal.
Eftersom just personliga kontakter är ett av de viktigaste marknadsföringsmedlen en småföretagare har, är det märkligt att denna kostnad inte till fullo är avdragsgill.
Avdragsgill representation uppgår som sagt till 90 kr exklusive mervärdesskatt. Det innebär att när kostnaden för representation överstiger 90 kr ska även den del av mervärdesskatten som avser icke avdragsgill kostnad återföras till beskattning. Det som krånglar till uträkningen av återförandet är när företagaren representerar i egna lokaler och har gjort inköpen från inköpsställen med olika momssats, t.ex. livsmedelsbutik som har momssatsen 12 procent och inköp från systembutik som har momssatsen 25 procent.
Småföretagare sliter hårt för att verksamheter skall kunna bli lönsamma och för att kunna växa. Som påpekats tidigare behöver Sverige fler företagare, men dagens starta-eget-bidrag snedvrider konkurrensen och hotar att motverka sina egna syften. Denna snedvridning sker genom att etablerade företag tvingas konkurrera med bidragstagande företag, som utför motsvarande arbete.
Utredningar visar att en del företag med starta-eget-bidrag visserligen finns kvar på marknaden efter tre år, men hur många av de redan etablerade företagen som gått i konkurs eller lagts ner under samma tid är svårare att säga. Mot denna bakgrund bör starta-eget-bidrag slopas till förmån för ett starta-eget-lån.
|
Stockholm den 29 september 2001 |
|
|
Ola Sundell (m) |