Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om turistnäringens villkor.
Turismen är en näring med betydande tillväxtmöjligheter. Dess andel av BNP är för närvarande drygt 2,8 procent, räknat med den nya standard som godkänts av FN i mars i år, och antalet sysselsatta kan beräknas till drygt 140 000. En fördubbling av all turism skulle motsvara cirka 100 000 nya arbetstillfällen, och möjligheterna för branschen att växa är betydande. Vi har turismens råvaror i riklig mängd, nämligen natur, kultur, evenemang och allehanda aktiviteter. Det som fattas är bättre villkor för turismen som näring.
Nedan följer en uppräkning av åtgärder som skullle gynna turistindustrin. Till att börja med kan konstateras att turistindustrin är personalintensiv. Det innebär att branschen blir mycket känslig för förändrade lönekostnader. Höga kostnader för personal medför färre anställda och kan kostnaderna sänkas innebär det nyanställningar. Beskattningen av arbete i Sverige är mycket hög i förhållande till andra länder inom EU. För att klara konkurrensen måste skatten på arbete sänkas. Därvidlag skiljer sig turistnäringen på intet sätt från annat företagande. Sänkta skatter på arbete innebär nya arbetstillfällen.
Förutom sänkt skatt på arbete måste också reglerna på arbetsmarknaden anpassas till turismens karaktär. Momsen för transport- och hotelltjänster måste sänkas till åtminstone europeisk nivå. För serveringstjänster tillämpar många länder inom EU lägre momssatser än standardnivån 15 procent. Som jämförelse kan nämnas att Norge inte har någon moms på transport- och hotelltjänster.
Det kommunala engagemanget på turismens område kan innebära svårigheter för turistföretagen eftersom konkurrensen inte sker på lika villkor. Det hämmar utvecklingen av befintliga och nya företag, och för småföretagaren kan det vara svårt att hävda sina intressen gentemot kommuner om tvist skulle uppstå. Kommunerna skall inte engagera sig i aktiviteter som bättre kan drivas av privata företagare. Turismen är en servicenäring. Regler och förordningar måste anpassas på ett sådant sätt att det möjliggör, inte stjälper, turistisk verksamhet. Antalet inblandade myndigheter är stort, vilket förstås riskerar att orsaka onödigt byråkratiskt krångel när olika tillstånd skall sökas.
Avslutningsvis kan konstateras att turistnäringen har en klar regionalpolitisk profil. Den är spridd över hela landet och möjligheterna att skapa en turistprodukt finns varhelst det finns en turistentreprenör. Vinterturismen i norr och sommarturismen i söder kompletterar varandra. Just den här möjligheten att hela landet kan exploatera sina turistiska tillgångar gör den ytterligare värd att satsa på.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 29 september 2001 |
|
|
Ola Sundell (m) |