Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att utveckla målområdesverksamheten för utsatta områden i Västra Götaland.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökade universitets- och högskoleplatser i Västra Götaland.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de mindre högskolorna i Västra Götaland ges ökade forskningsresurser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kulturverksamheten i Västra Götaland skall ges bättre stöd.
Västra Götaland har lagt fast följande tio mål för att skapa utveckling i regionen:
En hållbar tillväxt
Ledande i kunskapsutveckling och kompetens
IT-region i europeisk tätposition
50 miljarder till trafikens infrastruktur på tio år
Ledande i Europa inom resurssnål och miljövänlig teknik
Öka försprånget som Sveriges ledande kulturregion
Tydlig ledning som Skandinaviens mest besökta turistregion
Internationellt erkänd samarbetspartner
Föregångare i jämställdhet
Föredöme i integration
Alla inser säkert att varje region i landet inte kan bli bäst inom ett flertal områden, men visionen att göra något positivt på alla områden har en god påverkan på resultatet. Att befolkningsutvecklingen ska vara positiv i alla regiondelar är ett viktigt mål. Målet med tillväxtavtalen är att åstadkomma en bättre samverkan lokalt, regionalt och centralt för att främja en uthållig ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Vid tillväxten ska regionens egna förutsättningar utgöra grunden. Näringslivet ska utvecklas genom kompetensförsörjning, förnyelse och tillgänglighet. Delar av Västra Götaland ingår i EU:s strukturfondsprogram för perioden 2000–2006 och bygger på partnerskap. I mål 2 ingår Dalsland, norra Skaraborg, norra Bohuslän och Fyrstad. Mål 2 Öar innefattar bebodda öar utan fast landsförbindelse. Interreg IIIA och Interreg IIIB omfattar gränsregionalt samarbete med Norge respektive samverkan kring Nordsjön och Östersjön. Leader har inriktning på landsbygdsutveckling. För att skapa en jämn balans är det viktigt att utsatta områden får tillgång till målområdesverksamheten.
Västra Götaland ska ligga i frontlinjen bland europeiska regioner när det gäller att utveckla och stärka utbildningssystemet. Obalanserna på arbetsmarknaden ska drastiskt begränsas. Varannan vuxen ska ha någon form av högskoleutbildning. Inom fem år behövs cirka 15 000 nya högskoleplatser.
Statsanslagen till universitet och högskolor i Västra Götaland under senaste femårsperioden gällande dels grundutbildning, dels forskning/forskarutbildning återfinns i uppställning som bilaga.
Här visas en stigande kurva för universitet/högskolor i Västra Götaland under de senaste fem åren. Statsanslagen är däremot i förhållande till invånarantal mindre än för övriga regioner i landet. För forskningen/forskarutbildningen krävs högre anslag, inte minst till de mindre högskolorna. Antalet läkarstuderande ligger i nivå med Uppsala och Umeå universitet, men borde vara högre med tanke på att det är den enda läkarutbildningen i västra delen av Sverige. Den planerade IT-högskolan är viktig för Västra Götaland. Arbete pågår för att utveckla Västra Götaland till en ledande IT-region.
Västra Götaland har pekat ut ett antal huvudlinjer för att förbättra transportsystemet. En lokal och regional samverkan har upprättats. En dialog förs mellan politiker och näringsliv på alla nivåer. Kunskapen om alternativ finansiering såväl generellt som för specifika projekt utvecklas. PPP-finansiering (offentlig-privat partnerskap) ses som en möjlig väg. Ett flertal motioner ligger redan på trafikutskottets bord och flera väntas, inte minst i samband med hanteringen av regeringens infrastrukturproposition.
Västra Götaland satsar på miljödriven näringsutveckling och forskning. Cirka 2 procent av sysselsättningen i regionen är rena miljöindustriföretag och regionen har 17 procent av landets miljöcertifierade företag.
Västra Götaland har en tydlig kulturprofil. Regionen är ledande inom filmen och har en stark ställning inom arkitektur, form och design. Regionen ska ta till vara kulturens möjligheter att bidra till att knyta och upprätthålla internationella kontakter och till att skapa förståelse och gemenskap i vårt mångkulturella samhälle. Regionen har ett mycket värdefullt kulturarv. Västra Götaland har Sveriges nationalorkester – Göteborgs symfoniker, Film i Väst, Göteborgsoperan, kulturvetenskapliga och konstnärliga utbildningar m.m. Alla kulturens rum ska vara tillgängliga för barn och ungdom. Västra Götaland har 19 av landets 147 folkhögskolor och får 13 procent av statsanslaget. Den regionala kulturpolitiken samspelar med den nationella. En konstruktiv dialog med staten kring institutionsstruktur, utvecklings- och forskningsfrågor, regionens bidrag till utvecklingen av det nationella kulturlivet och statens intresse av ett aktivt kulturliv i hela landet är utomordentligt viktig.
En utvecklad turism kan kraftfullt bidra till tillväxt och utveckling i regionens olika delar. Verksamheten för turism organiseras i Västra Götaland inom fyra områden:
Produkt- och affärsutveckling
Destinationsutveckling och utveckling av IT
Operativ marknadsföring
Forskning, utveckling och analysarbete.
Ett jämsides arbete med kultur, fiske och matkultur sker. En målsättning finns att utnyttja turistresurserna också under tider som räknas som lågsäsong. Göteborgsregionen är värd för ett flertal internationella mässor och evenemang.
Integration är ett ansvar för alla sektorer i samhället. Den etniska mångfalden med människor från olika kulturer och språkområden är angelägen. Kompetensen hos många invandrare är en kompetens som är dåligt utnyttjad. Västra Götaland gör t ex insatser för att underlätta för personer med utländsk läkarutbildning att få svensk legitimation. Här finns såväl tillväxtpotential som utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt att finna en strategi för att driva en positiv utveckling. Den kommunala utjämningen ska uppmärksamma segregationsproblemen bättre.
BILAGA:
Chalmers tekniska högskola
|
Statsanslag |
|||
|
År |
Grundutbildning |
Forskning/ forskarutbildning |
Statsanslag totalt |
|
1997 |
454 939 |
334 173 |
789 112 |
|
1998 |
466 411 |
344 873 |
811 284 |
|
1999 |
470 470 |
346 849 |
817 319 |
|
2000 |
485 638 |
350 074 |
835 712 |
|
2001 |
572 799 |
362 881 |
935 680 |
Göteborgs universitet
|
Statsanslag |
|||
|
År |
Grundutbildning |
Forskning/ forskarutbildning |
Statsanslag totalt |
|
1997 |
1 015 911 |
276 239 |
1 292 150 |
|
1998 |
1 002 803 |
279 242 |
1 282 045 |
|
1999 |
983 291 |
262 497 |
1 245 788 |
|
2000 |
1 065 115 |
385 651 |
1 450 766 |
|
2001 |
1 095 240 |
827 059 |
1 886 299 |
Hälsohögskolan Väst i Vänersborg
|
Statsanslag |
|||
|
År |
Grundutbildning |
Forskning/ forskarutbildning |
Statsanslag totalt |
|
1997 |
5 604 |
|
5 604 |
|
1998 |
7 252 |
|
7 252 |
|
1999 |
7 480 |
|
7 480 |
|
2000 |
|
|
|
|
2001 |
|
|
|
Hälsohögskolan Väst i Skövde
|
Statsanslag |
|||
|
År |
Grundutbildning |
Forskning/ forskarutbildning |
Statsanslag totalt |
|
1997 |
6 581 |
|
6 581 |
|
1998 |
7 000 |
|
7 000 |
|
1999 |
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
2001 |
|
|
|
Högskolan i Borås
|
Statsanslag |
|||
|
År |
Grundutbildning |
Forskning/ forskarutbildning |
Statsanslag totalt |
|
1997 |
124 840 |
6 154 |
130 994 |
|
1998 |
162 381 |
9 212 |
171 593 |
|
1999 |
167 212 |
9 264 |
176 476 |
|
2000 |
189 604 |
10 129 |
199 733 |
|
2001 |
224 312 |
|
|
Högskolan i Skövde
|
Statsanslag |
|||
|
År |
Grundutbildning |
Forskning/ forskarutbildning |
Statsanslag totalt |
|
1997 |
92 808 |
9 889 |
102 697 |
|
1998 |
123 691 |
12 997 |
136 688 |
|
1999 |
126 093 |
13 071 |
139 164 |
|
2000 |
138 411 |
13 193 |
151 604 |
|
2001 |
183 721 |
|
|
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
|
Statsanslag |
|||
|
År |
Grundutbildning |
Forskning/ forskarutbildning |
Statsanslag totalt |
|
1997 |
75 750 |
5 418 |
81 168 |
|
1998 |
93 212 |
8 467 |
101 679 |
|
1999 |
113 502 |
8 515 |
122 017 |
|
2000 |
126 254 |
8 594 |
134 848 |
|
2001 |
163 603 |
|
|
Vårdhögskolan i Borås
|
Statsanslag |
|||
|
År |
Grundutbildning |
Forskning/ forskarutbildning |
Statsanslag totalt |
|
1997 |
4 816 |
|
4 816 |
|
1998 |
4 865 |
|
4 865 |
|
1999 |
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
2001 |
|
|
|
Vårdhögskolan i Göteborg
|
Statsanslag |
|||
|
År |
Grundutbildning |
Forskning/ forskarutbildning |
Statsanslag totalt |
|
1997 |
20 403 |
|
20 403 |
|
1998 |
10 412 |
|
10 412 |
|
1999 |
|
|
|
|
2000 |
|
|
|
|
2001 |
|
|
|
Högskolornas forskningsmedel för år 2001 har inte gått att få fram i sin helhet. De redovisas i efterhand i årsredovisningarna.
Källor:
Högskoleverkets NU-databas för åren 1997–2000.
Uppgifterna för år 2001 är tagna ur Statsliggaren.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Ulla-Britt Hagström (kd) |