Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet med tillväxtavtalen bör fortsätta och vidareutvecklas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att fungerande service finns tillgänglig på landsbygd och i glesbygd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om turismens betydelse för Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av det kommunala utjämningssystemet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en fungerande infrastruktur i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade satsningar på utbildning, forskning och forskarutbildning i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att tillskapa arbetstillfällen för högskoleutbildade också på landsbygd och i glesbygd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt satsning på form och design i Västsverige.
I delar av Sverige är arbetslösheten hög samtidigt som befolkningsmängden minskar. Även i Västsverige finns denna tudelning. De större städerna växer, både ekonomiskt och befolkningsmässigt, medan andra delar av Västsverige brottas med stora avfolkningsproblem.
Prognoser visar att denna utveckling fortsätter och förstärks under de närmaste årtiondena.
Den negativa befolkningsutvecklingen beror bl.a. på minskat barnafödande och för litet återflöde, d.v.s. att människor flyttar tillbaka till sin hembygd. På sikt leder detta till dålig ekonomi och arbetskraftsbrist i flera västsvenska kommuner. Förändringarna innebär också problem för tillväxtområdena, t.ex. överhettning, bostadsbrist, segregation och andra bekymmer av social karaktär. En lägre tillväxt gynnar varken storstäder eller småkommuner i Västsverige. Vi anser att det är nödvändigt att bostadsproblemen och bristerna i kommunikationerna får en lösning och att förutsättningar ges för en tillväxtpolitik i hela Västsverige.
Tillväxt skall stimuleras utifrån lokala och regionala förutsättningar; t.ex. Göteborg, Vänersborg, Borås och Halmstad har förutsättningar som skiljer sig från de som finns i Bengtsfors, Åmål, Gullspång och Svenljunga. I Sjuhäradsbygden är den textila industrin dominerande. Utmärkande drag för Knallebygden är dessutom handelns och postorderföretagens dominans. I Trollhättan finns en dominerande bilindustri. Vi anser därför att tillväxt skall stimuleras utifrån lokal och regional nivå. Det är både ett lokalt och ett regionalt ansvar att så sker. Därutöver har givetvis också regeringen ett ansvar för ett levande Sverige.
Västsveriges näringsliv är väl differentierat och internationellt konkurrenskraftigt. Utmärkande drag är starka och väl spridda produktionssystem inom många industriella områden, t.ex. fordonsindustri, textilindustri och livsmedel.
Inom flera industrisektorer har en kraftig förnyelse skett med allt fler inslag av kunskapsintensiv verksamhet. Framträdande karaktärsdrag för Västsverige är det starka och ömsesidiga beroendet mellan industrin och kunskaps- och tjänstesektorerna.
Det finns obalanser mellan arbetsmarknadens behov och tillgänglig utbildad arbetskraft, vilket leder till att Västsverige inte utvecklas i önskvärd takt. I vissa delar av Västsverige är arbetslösheten låg medan det samtidigt råder fortsatt hög arbetslöhet i några kommuner. I flera mindre kommuner är utbildningsnivån också märkbart låg och känsligheten för konjunkturförändringar är därmed stor. Sammantaget leder detta till slitningar mellan olika geografiska områden i Västsverige.
En viktig uppgift för lokala och regionala aktörer är därför att stärka utvecklingsmöjligheterna för alla delar av näringslivet. Vi är övertygade om att det på den lokala och regionala nivån finns möjligheter att anpassa politiken efter de förutsättningar som råder. Här finns nödvändig kunskap om den lokala och regionala arbetsmarknaden, näringslivet och infrastrukturen. Ett sätt att tillvarata dessa resurser är att myndigheter, organisationer och näringsliv samarbetar integrerat på lokal och regional nivå.
Vi anser att tillväxtavtalen ger goda möjligheter för att inrikta arbetet på regional näringspolitik. Det är nödvändigt att mobilisera företag och fackliga organisationer, universitet och högskolor, myndigheter och andra organisationer i ett konstruktivt samarbete. Arbetet med tillväxtavtalen bör därför fortsätta och vidareutvecklas.
I delar av landet är kapitalmarknaden dåligt utvecklad och problemen stora vad gäller företagares möjligheter att etablera sig eller bygga ut verksamheten. En viktig förklaring är den dåliga andrahandsmarknaden för industrilokaler som gör att investeringar i fastigheter i praktiken ofta inte har något andrahandsvärde. Banker och andra kreditgivare måste därför ställa högre krav på andra säkerheter än i tillväxtorterna. För att det skall råda likvärdiga villkor att bedriva näringsverksamhet kan det därför vara nödvändigt att staten går in på marknaden, t.ex. genom någon form av kreditgaranti för fastighetsinvesteringar eller på annat sätt som förbättrar kapitalförsörjningen för företagen.
Vi socialdemokrater i Västsverige anser därför att det är viktigt att myndigheter, organisationer och näringsliv samarbetar på lokal och regional nivå för att på så sätt ta till vara de lokala och regionala förutsättningarna. Det är också en nödvändighet att statlig och kommersiell service fungerar såväl på landsbygd som i glesbygd. Vi tror också att tillväxtavtalen är ett bra sätt att skapa förutsättningar för tillväxt på lokal och regional nivå. För att skapa möjligheter för nyföretagande och expansion är det viktigt att kapitalförsörjningen fungerar i hela landet, och däri spelar det kommunala skatteutjämningssystemet en viktig roll. Vi socialdemokrater i Västsverige vill även uppmärksamma att offentliga företag och företag i monopolställning tar hänsyn till regionala effekter på sysselsättning och välfärd.
Turismen är en av de snabbast växande branscherna internationellt. I Västsverige finns många attraktiva turistområden: Bohusläns skärgård, de stora insjöarna Vänern och Vättern med kuster och skärgårdar, Tylösands havsbad, Västergötlands och Dalslands mångfald av sjöar, vattenleder, skogar, öppna landskap och vänliga småstadsmiljöer.
Vi anser därför Västsverige skall ha en hög attraktionskraft som turistregion med konkurrenskraftiga och marknadsledande anläggningar och evenemang inom strategiska turistsegment. Vidare skall turistnäringen vara både konkurrensmässig och lönsam.
Skola, vård och omsorg är de mest grundläggande delarna i det svenska välfärdssamhället. Vi vet också att människor prioriterar god vård och omsorg, bra barntillsyn och skola. Dessa områden har också stor betydelse vad gäller näringslivets samlade utvecklingsmiljö och för att människor i Västsverige skall uppleva livskvalitet. Det är därför av yttersta vikt att den kommunala servicen fungerar på ett tillfredsställande sätt i hela Västsverige.
Det kommunala utjämningssystemet bidrar till en ökad rättvisa mellan kommunerna, vilket är bra för kommuner som uppvisar ett vikande befolkningsunderlag. Vi tror att det i framtiden behövs mer samverkan så till vida att de mindre kommunerna samarbetar mer med de närliggande för att skapa bättre förutsättningar för vård, skola och omsorg. Den långsiktiga lösningen är emellertid att antalet barn och unga ökar under de närmaste åren och att dessa upplever sig ha en så god livsmiljö med tillgång till bra service så att de stannar kvar. På landsbygden behöver de små skolorna bevaras för att servicen skall tillgodoses. Dessa skolor är oerhört viktiga för byarnas överlevnad, men det är problematiskt att vissa små kommuner inte klarar detta p.g.a. ekonomiska skäl. Samma ekonomiska problem gäller för affären mitt i byn som är livsviktig för servicen, byns överlevnad och för de sociala kontakterna. Vi anser att förutsättningarna för skolor, affärer och annan service på landsbygden bör ses över. Här vill vi också peka på byalag och andra samverkansgruppers betydelse för utvecklingen av landsbygd och glesbygd i Västsverige.
De tre viktigaste förutsättningarna för hälso- och sjukvården är befolkningsutveckling, kunskapstillväxt och det ekonomiska utrymmet. I ett 10-årsperspektiv ökar behovet av hälso- och sjukvård beroende på såväl befolkningens åldrande som ny medicinsk metod och teknik. Förverkligandet av god sjukvård sker genom insatser på områden som patientinformation, planering och uppföljning, kvalitetssäkring, god arbetsmiljö, kompetens, väl fungerande vårdkedjor och forskning inom medicinsk teknik och IT.
Sambanden mellan hälso- och sjukvården och Västsveriges attraktivitet och konkurrenskraft är uppenbar.
Satsningen på barn, barnfamiljer och skola är därför inte enbart en välfärdsfråga, utan en del av en långsiktig ekonomisk politik. Men detta räcker inte. Även sysselsättningsgraden måste öka. För detta krävs ökade satsningar på utbildning på alla nivåer. Det är viktigt både ur ett nationellt och ur ett västsvenskt tillväxtperspektiv att högskoleutbildningen och forskningen byggs ut. Långsiktigt bör varannan vuxen ha någon form av högskoleutbildning, vilket är dubbelt så många som idag. Under en femårsperiod krävs därför ytterligare 15 000 utbildningsplatser vid de västsvenska universiteten och högskolorna.
Målet för oss socialdemokrater är att hälften av varje årskull västsvenska ungdomar skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I Västsverige har idag omkring var fjärde vuxen (25–64) år någon form av högskoleutbildning. Skillnaderna är stora mellan kommunerna med en spännvidd mellan cirka 10 till 35 procent. En ökad tillströmning till högskolan och internationaliseringen av den högre utbildningen gör att vi socialdemokrater också vill främja utbildningskvaliteten genom ökat studentinflytande, aktivt jämställdhetsarbete, utvecklad kvalitetsgranskning och större resurser till pedagogisk förnyelse på de västsvenska högskolorna.
Vid sidan av offentlig service är tillgången till väl fungerande och tillförlitliga kommunikationer en grundläggande förutsättning för att det skall vara möjligt att bo och leva samt att bedriva näringsverksamhet i Västsverige. Västsverige har dokumenterat ett behov av förbättrad infrastruktur. Under de kommande åren är det framför allt nödvändigt att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på de vägar som eftersatts under de senaste åren. Det är också viktigt att bygga bort de flaskhalsar som begränsar trafikflödena i delar av Västsverige.
En förbättrad infrastruktur innebär samtidigt att den lokala arbetsmarknaden blir större. Detta innebär avsevärda fördelar för såväl den enskilde arbetstagaren som arbetsgivaren, eftersom förutsättningarna för rörlighet ökar.
Vi anser att vägarna i Västsverige generellt är av bristfällig standard. Detta gäller både riksvägar, landsvägar och det s.k. finmaskiga vägnätet. En upprustning och utbyggnad av vägnätet är nödvändig för att möjliggöra för person- och godstrafiken att överhuvudtaget ta sig fram på dessa vägar. Dalsland har t.ex. procentuellt sett fler kilometer tjälskadade vägar än hela Norrland. I Sjuhäradsbygden finns fler kilometer grusväg än i Norrland, vilket ger ytterst dåliga kommunikativa förutsättningar för de små företagen som är så viktiga för att landsbygden skall bevaras och utvecklas. Ett annat problem som vi vill peka på är att den bristfälliga vägstandarden i Västsverige utgör en flaskhals för utvecklingen av den nationella och regionala nivån. Därutöver måste en upprustning ske för att öka trafiksäkerheten.
I Västsverige finns även ett behov av en förbättrad infrastruktur vad gäller flyg och sjöfart. Här handlar det främst om att bygga ut flygplatsterminaler, att fördjupa och bredda farleder in till Göteborgs hamn och att rusta upp Trollhättans kanal. Även IT och telekommunikation är en viktig del av infrastrukturen. Tillgång till bredband och andra telekommunikationer blir en allt viktigare förutsättning för att det skall vara möjligt att arbeta på ett effektivt sätt. En välutvecklad IT-infrastruktur är också en nödvändighet för att det livslånga lärandet skall nå alla grupper, inklusive de boende på landsbygden. Socialdemokraterna i Västsverige vill därför att en ordentlig satsning på infrastrukturen görs för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på vägar och järnvägar.
För att vi ska kunna konkurrera genom högteknologiskt kunnande och högkvalitativa produkter måste alla vara med. Vi har inte råd att ha människor utanför arbetsmarknaden, och därför krävs rejäla satsningar för att erbjuda de som saknar arbete en plats på arbetsmarknaden. Det är viktigt att målet om 80 procent i sysselsättning år 2004 uppnås och att arbetslösheten hålls på en låg nivå i hela Sverige.
Det är inte fel att människor är rörliga och flyttar på sig. Det är bra att människor skaffar sig nya erfarenheter, utbildar sig och flyttar till andra orter för att få jobb. Men det är däremot fel om vissa samhällssystem gynnar vissa regionala områden så att flyttlassen bara går i en riktning. Erfarenheter visar att arbetsmarknader fungerar bättre ju större de är. De arbetssökande är då inte heller utlämnade till en arbetsgivare utan har större möjligheter att söka och byta arbete. På samma sätt ökar också arbetsgivarens möjlighet att rekrytera arbetskraft. Det är därför av yttersta vikt att skapa arbetstillfällen för högskoleutbildade i städer men också på landsbygd och glesbygd i Västsverige.
Västsverige har t ex goda förutsättningar för utveckling och profilering inom området form och design. Över 20 kommuner erbjuder utbildningar på gymnasial nivå inom estetiska ämnen och hantverksprogram.
Av högskolorna har fem redovisat motsvarande intresseområden. Kvalificerade utbildningar med anknytning till formgivning och design finns i sex kommuner. Stenbyskolan i Bengtsfors kommun erbjuder förberedande utbildningar och högskoleutbildningar inom metall, textil, skinn och trä samt påbyggnadsutbildningar i finsnickeri och möbelrestaurering. Idag erbjuder Institutionen Textilhögskolan i Borås sex utbildningsprogram: textilekonomi, textilingenjörsutbildning, industriell teknik, YHH, handvävning (Väfskolan), textildesign och modedesign. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp unika kompetenser inom hela textilområdet, alltifrån hantverk och design till teknik, produktion och marknadsföring. Genom Stickakademien för designers och designstuderande har kombinationen hantverk, design och teknik inom trikåområdet ytterligare förstärkts. Textilhögskolan har startat ett centrum för textilforskning och medverkar till att bygga upp forskning inom området fiberteknologi. Textilhögskolan har också kompetens inom områdena mode- och textildesign samt historiska textilier (handvävnad). Vid Väfskolan i Borås finns landets främsta kompetens vad gäller handvävning och reproduktioner av historiska textilier. I detta avseende har Väfskolan också erhållit internationellt renommé.
Röhsska museet i Göteborg har unika samlingar av form och design och angränsar till Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. Textilmuseet i Borås har betydelsefulla samlingar, specialiserade på textila material och former. Halmens Hus i Bengtsfors är det enda museet i Norden med tillverkning, design och form i halm. Nääs med byggnadsvårdscentrum och Konstlitografiska museet i Tidaholm är viktiga inslag i form- och designverksamheten i Västsverige. Akvarellmuseet på Tjörn är en viktig resurs med basutbildning för blivande konstnärer.
Vi västsvenska socialdemokrater anser att det är av yttersta vikt att form- och designverksamheten i Västsverige ges goda förutsättningar att växa och utvecklas.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Sonja Fransson (s) |
|
|
Hans Hoff (s) |
Siw Wittgren-Ahl (s) |
|
Christina Nenes (s) |
Lennart Nilsson (s) |
|
Kjell Nordström (s) |