Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utarbetande av samlade nationella och regionala program för att utveckla skogsnäringen och vidareförädling av skogsråvaran.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att tillskapa regionala träcentrum/utvecklingscentrum.
Skogen och skogsnäringen har under lång tid haft en avgörande betydelse för Sveriges utveckling och välstånd. Från pappers- och massaindustrin, det enskilda skogsbruket, sågverken, trä- och skivindustrin och vidareförädlingen har en betydande del av befolkningen haft sin utkomst. Intäkterna från exporten räknas idag i mångmiljardbelopp och kan jämföras med Norges oljetillgångar. De senaste åren har nettoexporten för svensk skogsindustri uppgått till mellan 70–80 miljarder kronor årligen.
Men skogen och dess näringar måste vidareutvecklas. Det är av största betydelse att skogen vårdas och värnas om den uthålligt skall fortsätta att bidra till välstånd och arbete i landet.
Den stora utmaningen bör nu vara att utveckla denna sektor ytterligare genom att vidareförädla mera av råvaran på hemmaplan. Den svenska produktionen av barrträvaror uppgår till ca 15 milj m3 till ett värde av ca 25 miljarder kronor och sysselsätter ca 14 000 personer. Detta kan jämföras med möbelbranschen som förbrukar ca 250.000 m3 råvara, sysselsätter ca 12.000 personer och genererar ett produktionsvärde på 12 miljarder kronor. Snickerinäringen förbrukar ca 400.000 m3, sysselsätter ca 8.000 personer och skapar ett produktionsvärde på ca 7 miljarder kronor.
Samtidigt kan vi konstatera att hemmamarknaden för vår träproduktion är begränsad. Genom den kraftiga nedgången i bostadsbyggandet i Sverige i början av 90-talet minskade volymen inom den byggrelaterade träindustrin med 65–80 %. Återhämtningen inom denna sektor har varit ytterst begränsad vilket innebär att industrin måste söka sig till andra marknader utanför Sverige.
Potentialen för en ökad användning av trä inom europeisk byggindustri är stor. I Europa byggs årligen ca 1,8 miljoner bostäder. Av dessa är ca 10 % byggda i trä, vilket skall jämföras med situationen i USA där 90 % av alla bostäder byggs i trä. En ökning till 20 % i Europa motsvarar 180.000 lägenheter, dvs tio gånger fler än den svenska marknaden och motsvarande 20 % av den totala volymen sågade trävaror i Sverige. En målmedveten och konsekvent satsning från statsmakterna och från regionala och lokala aktörer på denna potentiella marknad är ett exempel på vilken potential den svenska träråvaran har.
För att klara sysselsättning och välfärd in i nästa årtusende torde frågan om hur Sverige hanterar sin träråvara vara av avgörande betydelse. Vi måste mycket bättre än tidigare ta vara på de möjligheter som skogsbruket i vidaste mening erbjuder. Det innebär, utöver att frakta och bearbeta virkesråvaran på ett klokt och miljöanpassat sätt, också att målmedvetet och konsekvent satsa på marknadsanpassning och vidareförädling av träråvaran i skogslänen. I detta ingår också en fortsatt satsning på att utveckla biobränslesektorn som ger och kommer att ge fler arbetstillfällen om rätt förutsättningar för utveckling kan erbjudas.
För att också i framtiden kunna bidra till arbete och utkomst är det angeläget att skogssektorn nu kan ta ett utvecklingssteg där vidareförädling av träråvaran är en nyckelfråga. Det blir en alltmera allmän uppfattning att det går att göra mycket mera av vår träråvara än vad som görs idag. Med utgångspunkt från den omfattande kunskap och den infrastruktur som finns i skogslänen inom detta område finns en mycket stor potential för produktutveckling och nya marknader.
Enligt vår mening är det nu viktigt med kraftsamling på några avgörande punkter:
Stimulera ett allmänt klimat som stöttar marknadsanpassning, vidareförädling och produktutveckling.
Ökat samarbete mellan svenska företag som har en gemensam kund, så att de tillsammans mobiliserar den slagkraft som gör att de framstår som en värdefull affärspartner.
Tillvaratagande av gammalt och nytt hantverkskunnande.
Uppfinningar och innovationer måste stimuleras.
Stimulans till kompetenshöjning.
Utbildning, forskning och utveckling avseende materialteknik men också produkt- och marknadsutveckling.
Praktisk produktutveckling för att öka förädlingsvärdet.
Nätverksbyggande och klusterbildning för att bredda och stärka befintliga och nya företag.
Förbättrad riskkapitalförsörjning till exempel genom utveckling av regionala riskkapitalmarknader.
Stöd till exportsatsningar.
Statliga organ typ Nutek initierar tillsammans med branschorganisationer, universitet och högskolor samt fackliga organisationer och andra aktörer på det skogliga området en gemensam satsning på vidareförädling.
Det behöver enligt vår mening utarbetas samlade nationella och regionala program för att utveckla skogsnäringen och vidareförädlingen av skogsråvaran i berörda områden. För detta behövs ett tydligt och starkt stöd på nationell nivå. Ett led i en sådan satsning bör vara att stödja tillkomsten av regionala ”träcentrum/utvecklingscentrum” på lämpliga ställen i skogslänen med inriktning enligt ovan. Sådana centrum skulle kunna fungera som viktiga mötes-, informations-, kunskaps- och utvecklingsplatser för skogs- och träbranschen i respektive område.
Det bör vara en uppgift för alla parter med intresse av att utveckla skogsbranschen att nu medverka till en kraftsamling för att få fart på arbetet med vidareförädling av Sveriges gröna guld. En sådan kraftfull satsning har alla förutsättningar att bli ett lyft för ekonomi och för sysselsättningen i skogslänen.
|
Stockholm den 4 oktober 2001 |
|
|
Sven Bergström (c) |
Åke Sandström (c) |