Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra närings- och konkurrensvillkoren för turistindustrin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta skatter.1
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till anpassning av reglerna på arbetsmarknaden till turistnäringens speciella karaktär.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunala bolag avvecklar eller säljer den näringsverksamhet de bedriver inom turistnäringen.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ett reformerat regelverk för turistnäringen.
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
2 Yrkande 3 hänvisat till AU.
Turism med den breda definition som t.ex. OECD tillämpar, dvs. ”turism är människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för affärer, fritid eller andra syften”, är ett begrepp som inte utan vidare låter sig fångas i en riksdagsmotion.
Vi väljer därför att i första hand inrikta oss på de problem vi anser finns när det gäller Sveriges möjligheter att hävda sig på den internationella turistmarknaden, både när det gäller affärsresande, evenemang och privatresande. Ett stort svenskt kundunderlag är en förutsättning för de flesta turistföretags existens. Vi vill dock inte se en tillbakagång till 1970-talets statliga rekreationspolitik med sina sociala ambitioner. Vi anser inte heller att det i första hand är en statlig uppgift att lägga särskilda regionalpolitiska aspekter på turismen. Det viktiga är att turismen som näring ges samma näringsvillkor som tjänsteföretag i andra branscher.
Tillväxten för svensk turism har under det senaste året varit relativt stor. Under årets sju första månader har den utländska turismen skapat 3,5 miljoner gästnätter, en ökning med nästan 10 procent jämfört med samma period förra året.
Sverige börjar nu för första gången på många år i stark konkurrens ta marknadsandelar från andra länder. Särskilt i Stockholm, västra Götaland och Dalarna har utvecklingen varit positiv. Framgången kan delvis förklaras av Sverige som ordförandeland i EU, färdigställandet av Öresundsbron och den påverkan svensk film, design och musikindustri har haft det senaste decenniet på utländska marknader.
Rese- och turistindustrin utgör 2,8 procent av BNP. Genomsnittet i Europa är 4,2 procent av BNP. Det betyder att turismen i Sverige om den höll Europas genomsnitt skulle kunna vara drygt 60 procent större än i dag.
Trots positiva tillväxtsiffror har Sverige inte haft möjlighet att följa den tillväxt som skett när det gäller turistnäringen jämfört med övriga Europa. En avgörande faktor är de stora skillnader i företagarklimat som råder.
För en fortsatt tillväxt av turistindustrin måste näringsvillkoren förbättras. Statens uppgift är att verka för att likställa företagandets villkor inom turistnäringen med vad som gäller i allmänhet för tjänsteproducerande företag.
I dag påverkar en mängd negativa faktorer en positiv marknadsutveckling, bl. a. den höga prisnivån för privatkonsumtion som i Sverige ligger 21 procent högre jämfört med den genomsnittliga prisnivån inom EU. Priser på hotell och restauranger ligger 35 procent högre än inom EU och de för näringen viktiga transporttjänsterna hela 42 procent över snittet inom EU. (Konsumentverket 2000)
Till detta kommer det höga skattetrycket i Sverige. Det finns ett flertal punktskatter som starkt hämmar turistnäringen och slår hårt mot småföretagare inom branschen.
Rese- och turistindustrin tillhör de högst beskattade näringarna i Sverige. I ett internationellt perspektiv är Sverige ett högprisland när det gäller konsumtion. För turistnäringen innebär det att det är dyrt att producera varor och tjänster.
Detta är inte rätt väg att gå för att skapa tillräckligt goda näringsmässiga villkor för att lyfta upp en bransch med goda framtidsmöjligheter. Sänkta skatter och en anpassning av avgifter och moms krävs i stället för att nå en ökad tillväxt.
Det finns i dag i Sverige ca 10 000 hotell- och restaurangföretag av vilka 90 procent har färre än 10 anställda, dvs. fåmansföretag. De behöver en uppluckring av de regelverk och tillstånd som omgärdar verksamheten för att kunna växa i antal och omfång.
Ett stort problem för den svenska turistnäringen att konkurrera internationellt är de höga priserna. Sverige ligger ca 21 procent högre än genomsnittet i EU-länderna. Detta påverkar tillväxten på en priskänslig marknad dominerad av prismedvetna kunder. Även det höga skattetrycket och olika punktskatter, bl a fastighetsskatten, påverkar näringen mycket negativt.
Härtill kommer att tjänster beskattas hårdare än industriproduktion. Hotell och restauranger är renodlade tjänsteföretag. Turistnäringen blir därigenom en av de verksamheter där det svenska skattesystemet slår hårdast mot företagaren.
Vi moderater vill verka för en politik som möjliggör tillväxt och ökade volymer inom turistindustrin. Att sänka skatterna är en av de viktigaste faktorerna för att skapa ett positivt klimat för företagande och entreprenörskap. Det finns goda möjligheter för en expansion inom turistindustrin, men tydliga förändringar i skatte- och företagarpolitiken måste till för att trenden ska hålla i sig.
För en stark utveckling av svensk turism krävs en tydlig fokusering på själva företagandet. Företagen anställer personal, betalar skatt och generar intäkter. Turistnäringen är en starkt säsongsstyrd verksamhet, vilket framkallar problem för företag och anställda. Verksamheten har sin tyngdpunkt under semestertider, helger och på obekväm arbetstid, kvällar och nätter.
Det leder till att det är svårt att åstadkomma helårsarbeten, och det är därför inte lätt att behålla personal. Anställda går till arbetslöshet under lågsäsong eller arbete på annan ort, vilket medför privata och sociala påfrestningar.
Turistindustrin är en mycket personalintensiv näring. Branschen är därigenom känslig för förändrade lönekostnader. Höga personalkostnader innebär färre anställda och lösningen blir i många fall visstidsanställning. Många små turistföretagare kan inte heller leva enbart på sin verksamhet utan har ofta ett annat deltidsarbete vid sidan om.
Reglerna på arbetsmarknaden måste anpassas till turistnäringens speciella karaktär. Dagens regelsystem hämmar turistnäringen och försvårar en effektiv personalplanering. För att skapa förmånligare villkor och öka produktiviteten behövs flexiblare arbetstidsregler, vilket även öppnar för varaktiga anställningsformer.
Den svenska rese- och turistindustrin behöver konkurrenskraftiga villkor. Det pris konsumenten ska betala påverkar i hög grad valet av konsumtionsnivå och resmål. Priset styrs i sin tur av kostnadsstrukturen där skatterna spelar en betydande roll.
Den svenska prisnivån ligger många gånger högt över den som gäller på de marknader som svensk turistnäring konkurrerar med. Enligt SCB förklaras 66 procent av prisskillnaden av skatter, främst skatten på arbete. Av priset för en svensk lunch utan öl eller vin på restaurang är 44 procent skatt. Det påverkar naturligtvis också svenska turisters konsumtionsmönster.
När regler och förhållningssätt konsekvent utgår från tillverkningsindustrins och de stora företagens förutsättningar får turistnäringen särskilda problem i sin utveckling. I en internationell undersökning hamnar Sverige på sista plats när det gäller variablerna stöd från myndigheter och hur förmånliga lagarna är för att kunna bedriva verksamhet. (Forskningsprojektet Centres of Exellence, Uppsala Universitet, Holm 1999)
Det är många gånger tolkningen och tillämpningen av lagstiftningen som i onödan försvårar för företagen att bedriva näringsverksamhet. Problemen kan lösas genom att fler myndigheter tar till sig insikten att tillsynsuppdrag inte inskränker sig till myndighetsutövning utan även har en viktig servicefunktion.
Ett av många turistföretagare beskrivet problem är bristen på snabba myndighetsbesked kring tillstånd av olika slag. För att hantera detta i ett tillväxtperspektiv bör man vända på hanteringen och placera myndigheten i en ansvarsposition. Det skulle innebära att det är myndigheten som är skyldig att inom en viss begränsad tid meddela företagaren om tillstånd ges eller inte.
Enligt gällande skatteregler får svenska företags utländska kunder dra av den svenska momsen när de betalar sina fakturor. För hotellbranschen krävs det emellertid speciella arrangemang för att momsåterbäringen skall fungera. I dag finns det särskilda företag som hanterar utländska företags krav på återbetalning. Stora svenska hotell hjälper sina största kunder med momsåterbäringen.
Hanteringen är så komplicerad att bara en liten andel av de möjliga
momsåterbäringarna blir en realitet idag. Ett smidigare system för återbetalning av exportmoms i hotellbranschen skulle stimulera de svenska småföretagarnas exportansträngningar.
Det finns ett flertal punktskatter som starkt hämmar turistnäringen och slår hårt mot företagare inom turistindustrin.
Fastighetsskatten är en stor börda. Att inneha en fastighet är en nödvändig produktionsfaktor inom turistindustrin. En hotell- och restaurangfastighet bör således jämställas med andra industrilokaler i stället för med bostäder. I dag klassas vissa stugbyar och campingplatser som småhus och betalar därför full fastighetsskatt.
Elenergiskatten slopades 1993 för tillverkande företag. Hushåll och övriga förbrukare fick en höjning, och fortfarande hör turistindustrin till dem som betalar elenergiskatt. Detta sker trots att många företag kan jämföras med industriföretag som stora elförbrukare i form av liftar, restauranger och hotell. Det innebär att branschen inte verkar under jämförbara förhållanden med den tillverkande industrin och tjänstesektorn.
För turistnäringen är personalen den viktigaste resursen. Man är dessutom beroende av mycket arbetskraft, vilket leder till att branschens viktigaste produktionsfaktor belastas av höga skatter. Detta gör att turistindustrin blir en av landets hårdast beskattade branscher. Den faktiska beskattningen uppgår till 42 procent i produktionsledet, vilket är femton procentenheter mer än vad massa- och pappersindustrin betalar och nästan tolv procentenheter mer än bilindustrin. (SHR, oktober 2000)
Branschen är även högre beskattad när det gäller arbetsgivaravgifter och ligger över genomsnittet för övriga tjänsteföretag. En av orsakerna till denna snedvridning är att arbete i socialdemokraternas Sverige beskattas hårt medan skatten på kapital är betydligt lindrigare.
Företag inom turistnäringen är beroende av mycket personal men är i förhållande till andra företag inte så kapitalintensiva. Det gör att företag inom branschen har betydligt mindre förutsättningar än andra företag att genom avdrag kunna påverka sin skatt. Resultatet blir att näringen beskattas hårt oavsett om det handlar om skatt på arbete eller skatt på kapital.
En annan viktig faktor är att industriproduktion beskattas lägre än tjänsteproduktion, och turistnäringen består nästan enbart av utpräglade tjänsteföretag. De förändringar vi föreslår medför sänkta skatter som ger lägre priser och en ökad turism.
Stat och kommun har av tradition engagerat sig i turistnäringen i Sverige sedan många år. Orsaken till detta står bland annat att finna i de friluftspolitiska strömningar som präglat framför allt socialdemokratin sedan början på 1930-talet. Det ansågs att politiska ingrepp skulle leda till att människor fick ut mer av sin fritid. Dessvärre har en lång rad av misslyckade turistprojekt med offentlig inblandning och med stora skattefinansierade förluster visat det ohållbara i en sådan politik.
För några år sedan hanterades turismen i cirka 30 procent av kommunerna i ett kommunalt bolag eller en blandorganisation mellan olika privata, ideella och kommunala aktörer. Närmare 80 procent av landets turistbyråer finns i kommunal regi, och cirka 16 procent av omsättningen kommer från egen näringsverksamhet. (Kommunerna & Turismen, enkätundersökning 1994, Svenska kommunförbundet)
När kommunen engagerar sig i turistnäringen innebär det svårigheter för turistföretagen eftersom konkurrensen inte sker på lika villkor. Turistverksamhet i kommunal regi finansieras delvis via skattemedel. Det leder till att företagen inte verkar på lika företagsekonomiska villkor. Därigenom hämmas utvecklingen av nya och befintliga företag.
Kommunala bolag ägnar sig även åt att använda strategiska resurser på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Man låter inte konkurrerande aktörer nyttja befintliga resurser på lika villkor.
I vissa fall kan den kommunala verksamheten hålla lägre prisnivåer än de privata aktörerna genom en annorlunda hantering av sina kostnader. Följden blir en oacceptabel underprissättning som leder till svårigheter att driva verksamhet och för nya företagare att ta sig in på marknaden.
De kommunala bolagen är hybrider. De lever i två olika världar som sällan går att kombinera. Dolda subventioner är inte ovanliga, och lägre kapitalkostnader än konkurrenternas är en följd av kommunala borgensåtaganden. Vi menar att kommunerna skall avveckla den näringsverksamhet de bedriver eller sälja den till den privata sektorn. En utökad och sund konkurrens medverkar till en bättre fungerande, lokal turistindustri.
Turism är en servicenäring – många småföretagare lever på ett gott renommé och att kunderna återvänder. I dag gör krångliga regler och förordningar att det är svårt att driva en lönsam verksamhet.
Mycket onödigt byråkratiskt krångel uppstår när ett otal olika tillstånd skall sökas. Tillsammans blir totalkostnaden för att uppfylla alla lagar och förordningar en belastning för en bransch där marginalerna är små. För många små företagare är det svårt att upprätthålla kompetens eller särskild administrativ personal för den här typen av uppgifter. Kontakter skall tas med ett flertal olika myndigheter, och inte sällan brister det i samverkan mellan de olika tillståndsgivarna. För att driva ett medelstort hotell med restaurang krävs inte mindre än ett 20-tal olika tillstånd.
Konsekvensen blir en begränsning av de företag som finns inom branschen och en hämmande faktor för utveckling av nya varor och tjänster. Ett alltför komplicerat regelverk med tillkommande höga avgifter och kostnader ger inte de signaler om ett positivt företagarklimat som krävs för att attrahera nya företagare.
Sänkta relevanta skatter och avgifter ökar avkastningen på gjorda investeringar och kan samtidigt medverka till att antalet nyinvesteringar ökar. Detta skulle vara ett sätt att gynna glesbygden utan regionalpolitiskt stöd.
Ett reformerat regelverk för turistnäringen skulle öka möjligheterna att starta och driva olika former av turistiska aktiviteter i avfolknings- och glesbygder.
Sverige behöver en tydlig strategi när det gäller turistindustrin. För detta krävs en konkurrenskraftigare prissituation. Socialdemokraternas höga skatter på företagande och arbete gör att prisnivån i Sverige är betydligt högre än i andra länder i Europa.
Skatter och avgifter för turistnäringen måste jämställas med andra branscher, t.ex. energi- och fastighetsskatter.
Turism är världens största exportkälla. Fler utlandsturister är en lönsam affär för hela samhället. Det skapar arbetstillfällen, ökar statens skatteintäkter och stimulerar allmänt den ekonomiska tillväxten. Den svenska turistnäringen svarar i dag för 2,8 procent av BNP. Det är visserligen en ökning från 2,5 procent för några år sedan, men motsvarande siffra för EU är 4,2 procent. Om vår andel var lika stor skulle det innebära flera miljarder i samhällsvinst.
Sverige har stor potential som turistland. Vi har en omfattande exportindustri och en tydlig närvaro i internationella sammanhang. Utvärderingar pekar på att Sverige anses ha en dokumenterad god förmåga att arrangera stora internationella möten och evenemang. Vi har väl fungerande anläggningar med hög kvalitet, en bra infrastruktur och framför allt en fantastiskt natur. Dessutom bedöms Sverige vara ett av de säkraste länderna i världen att besöka som turist.
Sverige skulle kunna vara ett av Europas attraktivaste turistländer. Vi har långt större kapacitet att ta emot fler utländska turister än vad vi gör i dag.
Turistnäringen har en stor tillväxtpotential om de skattesänkningar och andra förbättringar som vi föreslagit genomförs. Kort sagt – turistnäringen behöver goda och förnuftiga näringsvillkor för att lyckas.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Per Westerberg (m) |
|
|
Karin Falkmer (m) |
Ola Karlsson (m) |
|
Ola Sundell (m) |
Stefan Hagfeldt (m) |
|
Jan-Evert Rådhström (m) |
Sten Tolgfors (m) |
|
Jan Backman (m) |
Mikael Odenberg (m) |
|
Olle Lindström (m) |