Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om industriforskningens viktiga ställning.
Riksdagen begär hos regeringen att Glafo återfår sin status som industriforskningsinstitut och därmed kan erhålla statligt grundanslag för forskning.
Industriforskningens ställning och möjligheter har kraftigt försämrats de senaste åren. Tillkomsten av Vinnova innebar att samtliga industriforskningsinstitut i ett sent skede fick besked om att inga pengar fanns att få för kommande budgetår. Det är oroväckande att forskning som så entydigt och direkt gynnar svenskt näringsliv är satt på undantag. Forskningsanslag måste alltid behandlas ur ett långsiktigt perspektiv.
Det svenska konstglaset har ett stort nationellt symbolvärde och exporteras över en stor del av världen. Svenska glaskonstnärer är världsberömda för sin design och svenskt konstglas för sin höga kvalitet.
Tillverkningen av konstglas har även stor betydelse för sysselsättningen i sydöstra Sverige. Den svenska konstglasindustrin omsätter ca en miljard kronor per år och sysselsätter ca 1 500 personer. Det s k Glasriket är idag Sveriges näst största turistattraktion och lockar årligen cirka en miljon besökare varje år från såväl Sverige som hela världen. Det är av stor betydelse också för berörda kommuner och deras näringsliv. Hela den tillvarkande svenska glasindustrin, dvs konstglas, förpackningsglas, planglas och fiberglas omsätter drygt fyra miljarder kronor per år och sysselsätter drygt 3 000 personer. Till detta kommer planglasförädlare och glasmästerier.
Glasforskningsinstitutet Glafo är ledande i Europa beträffande FoU på glas som mineral och dess användning på konstglassidan. Glafo är det enda ställe i Norden där glasteknisk FoU bedrivs gällande ugns- och smältteknik samt kemiska och fysikaliska egenskaper hos glas i smält och fast tillstånd. Glafo är idag en stiftelse där alla nordiska glastillverkare av konst- och servisglas är medlemmar. Även stora konstglasbruk i Europa och USA är medlemmar.
Glafos verksamhet har haft och kommer att ha stor betydelse för glasindustrins utveckling och för dess framtida konkurrenskraft. Här har grundläggande, kunskapsbyggande FoU-verksamhet stor betydelse för förnyelse och konkurrensfrämjande produktion. Denna verksamhet har traditionellt finansierats av ägarnas årsavgifter samt med medel från dåvarande STU och t o m 1997 även från NUTEK.
Glafo saknar dock sedan 1985 avtal med staten. En utredning gjord av NUTEK 1997 visar dock att Glafo är väl värd att återfå sin status som industriforskningsinstitut och därmed erhålla statligt grundanslag. Glafo är numera knutet till Växjö universitet som forskningsinstitution och dess chef är adjungerad professor till universitetet. Forskningen håller hög internationell standard och institutet lever och verkar i nära samverkan med såväl den svenska glasindustrin och dess behov som internationella forskningscentra inom näraliggande områden.
Glafo har idag viss finansiering via NUTEK som ännu löper men som kommer att avvecklas inom något år. Skulle ingen statlig finansiering av kunskapsuppbyggande forskning tillkomma, finns en uppenbar risk att utarmningen sker mycket snabbt till näringens förfång. Glafo är det personalmässigt minsta industriforskningsinstitutet och har därför mycket svårt att omfördela resurser.
|
Stockholm den 24 september 2001 |
|
|
Maria Larsson (kd) |
Harald Bergström (kd) |