Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anpassa regelverket efter soloföretagares förutsättningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-skattsedel.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ny företagsform.2
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Det finns ca. 400 000 soloföretagare i Sverige, varav de flesta känner sig osynliggjorda bl.a. när det gäller blanketter från skatteförvaltningen, informationsfoldrar från försäkringskassan, kurser i bokföring, nya lagar och regler på arbetsmarknaden. Lagar, försäkringar och regelsystem förutsätter en arbetsplats och en fastställd volym arbetad tid. Detta innebär att enmansföretagaren ofta hamnar utanför alla skyddsnät.
Att förena företagande och offentlig verksamhet kommer att bli de närmaste årens största utmaning för utvecklingen av vård och omsorg. Många av dessa företag kommer att drivas som ett soloföretag, samt startas runt om i vårt land. Även om nyföretagandet är högst i storstäderna startas också många nya företag i mindre och glesare regioner. Det kommer att vara ytterst betydelsefullt för de mindre regionerna både för att öka sysselsättningen och för att säkra service och vård.
Många bra förslag om hur regelverket för företagare ska kunna reformeras har tagits fram med en utgångspunkt i småföretagardelegationen. De första förslagen presenterades redan under sommaren 1998, men ännu har vi inte sett effekterna av dem i praktiken. Målet med reformen var bland annat att göra regelverket för småföretagare mer lättillgängligt, men i stället uppfattar många soloföretagare att regelverket under senare åren blivit ännu mer besvärligt och omfattande än tidigare. Vi anser att det är på tiden att regelverket och byråkratin för ny- och soloföretagare förenklas. Genom att förenkla för den enskilde företagaren tillika kommuninvånaren att få till en prövning i fråga om laglighet och jämlik konkurrensmöjlighet, kan den öppna marknaden bli en arena där alla aktörer är välkomna att konkurrera på samma villkor om kunderna genom kvalitet, pris och tillgänglighet. Det är dags att sätta stopp för företagens onödigt höga administrativa kostnader p.g.a. regelkrångel.
Ett annat exempel på behovet av förändrade regler är systemet med tilldelning av F-skattsedel. Vid beslut om tilldelning gör skattemyndigheten en prövning huruvida den som ansöker verkligen avser att driva näringsverksamhet. I denna prövning ligger att materiella investeringar skett och att flera uppdragsgivare redan finns i startskedet. För att uppmuntra eget företagande bör reglerna ändras och F-skattsedel beviljas i samtliga fall utom när personen i fråga är belagd med näringsförbud.
En brist i den svenska lagstiftningen som påverkar såväl företagaren själv som möjligheten att bilda gemensamma bolag är avsaknaden av företagsform som saknar krav på kapitalinsats men där ägarna slipper det personliga ansvaret. I USA har man en sådan företagsform under namnet Limited Liability Company, LLC. En motsvarighet i Sverige skulle i flera avseenden underlätta möjligheterna för soloföretagare att driva verksamhet och samverka.
|
Stockholm den 27 september 2001 |
|
|
Anne-Katrine Dunker (m) |
Anita Sidén (m) |