Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om problemen med staten som kommersiell aktör.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att minska problemen.
Statskontoret pekar i sin rapport 2000:16 Staten som kommersiell aktör på de skador som uppstår när staten agerar företag.
Argumenten för statlig näringsverksamhet görs ned ett efter ett, och kvar står att det ”endast är ett från samhällets synpunkt sett effektivt resursutnyttjande som ligger till grund för att härleda motiv för varför staten bör bedriva kommersiell och konkurrensutsatt verksamhet”. De vanligen angivna skälen om fördelningsmotiv eller skyddsintresse är inte hållbara enligt Statskontoret. Sådan verksamhet bör läggas ut på entreprenad.
Begrepp som uppdrags- och beställarverksamhet, vilka har tagits fram för att tydliggöra de åtskilda verksamheterna inom en myndighet, anses vara otillräckligt definierade. Man har funnit exempel på att själva osäkerheten om huruvida staten skall ge sig in på en marknad eller ej, har hämmat det fria företagandet.
Vidare leder offentlig vinstskapande verksamhet ofta till att myndigheter ägnar sig mer åt företagande och mindre åt det de ursprungligen var skapade för att utföra.
Effekterna av statliga företag kan sammanfattas i följande:
Statliga aktörer hämmar konkurrensen och tränger ut privata aktörer utan att det kan förklaras av en högre effektivitet hos de statliga aktörerna.
Det finns i grunden skilda villkor för privata och statliga aktörer att bedriva verksamhet på konkurrensutsatta marknader.
Det finns särskilda egenskaper hos statliga aktörer som skapar konkurrensproblem.
Det finns exempel på potentiella konkurrensmarknader som skulle kunna konkurrensutsättas med ökad effektivitet som följd om den statliga aktören ändrade sitt beteende.
Politisk styrning och subventioner är vanliga i statliga bolag – även bland dem som skall vara skilda från myndighetsverksamhet.
Närvaron av statliga aktörer skapar undanträngningseffekter. Det leder till att nyetablering hämmas. Varor och tjänster blir dyrare och av sämre kvalitet, och det anses rimligt att den offentliga sektorn blir dyrare än vad som annars vore nödvändigt.
Statskontoret inleder sina förslag till åtgärder med förbehållet ”att i flera av de fall som vi studerat [...] förefaller det saknas giltiga motiv för varför staten skall bedriva den kommersiella verksamheten”. Icke förty dristar man sig till att generellt föreslå:
Definiera begreppet uppdragsverksamhet.
Reglera ett krav på särredovisning av ”avgiftsintäkter i konkurrens”.
Inrätta en tillsynsfunktion för offentlig kommersiell konkurrensutsatt verksamhet.
Utöver de generella förslagen presenterar Statskontoret ett antal konkreta problemområden, vilka föreslås förändring enligt följande:
Definiera skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet som medel för att uppnå de skogspolitiska målen.
Definiera tydligare den offentliga arbetsförmedlingens roll och verksamhetsområden. I första hand bör arbetsförmedlingens förmedlingstjänster avse enklare förmedlingstjänster och inte sådana mer förfinade rekryteringstjänster som erbjuds av den privata marknaden.
Definiera Lantmäteriverkets myndighetsuppgifter närmare och klargör gränsdragningen för verkets myndighetsutövning.
Definiera uppdragsverksamhet för myndigheter verksamma på marknaden för marina miljöundersökningar.
Gör en översyn och definiera policyn för uppdragsverksamhet- och forskning inom högskolor.
Definiera begränsningar för högskoleanställdas rätt att bedriva bisysslor.
Förbjud Banverket att konkurrera på externa marknader så länge som den egna verksamheten inte är konkurrensutsatt.
Förbjud myndigheter som är verksamma på marknaden för marina miljöundersökningar att utföra andra undersökningar än sådana som är nödvändiga för utförande av myndighetens kärnuppgifter.
Reglera kommersiellt utnyttjande av institutionsresurser för institutioner, samverkansorganisationer och s.k. professorsbolag.
Bolagisera Banverkets Industridivision och BV Projektering och förbered en bolagisering av BV Produktion.
Bolagisera lämpliga delar av Lantmäteriverkets uppdragsverksamhet.
Bolagisera lämpliga delar av skogsvårdsmyndigheternas uppdragsverksamhet.
Konkurrensutsätt hela Banverkets produktionsverksamhet.
Anbudsupphandla i lämpliga delar statens behov av förmedlings- och rekryteringstjänster som riktar sig mot långtidsarbetslösa och andra ”svaga” grupper på arbetsmarknaden.
Se över och ändra regler för arbetsförmedling så att de gäller oberoende om verksamheten drivs av myndigheter eller av företag.
Förbättra tillgången till Banverkets järnvägsspecifika arbetsmaskiner och arbetsbetingelser på järnvägsspåren.
Utforma ett system av gemensamma säkerhetskrav på materiel som skall användas på järnvägsspåren.
Låt Banverket tillhandahålla information om järnvägsspårens beskaffenhet till alla aktörer på marknaden för järnvägsunderhåll.
Låt Lantmäteriverket tillhandahålla geografisk information ur verkets databaser på lika villkor för alla aktörer.
Gör rollfördelningen klarare mellan Banverkets banhållningsfunktion och de myndighetsutövande funktionerna i tågtrafikledning och järnvägsinspektion.
Statskontorets rapport pekar på ett antal viktiga problem. Enligt vår uppfattning bör de flesta av förslagen snarast genomföras för att minska problemen med statlig uppdragsverksamhet.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Ola Karlsson (m) |
Tomas Högström (m) |