Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning om likvärdiga grossistpriser mellan stad och land.
På senare år har allt fler butiker försvunnit från landsbygden. Det är till stor nackdel för landsbygdsbefolkningen som måste belasta miljön med dyra bilresor in till tätorterna för att kunna handla sina dagligvaror.
Lanthandelns villkor har blivit allt mer pressade inte minst beroende på den särbehandling som tillämpas av leverantörer och grossister. De håller avsevärt högre priser för lanthandeln än för sina större kunder. Stormarknader har därför möjlighet att hålla en lägre prisnivå som lockar kunder med tillgång till bil att göra långa dyra och miljöstörande bilresor. Resultatet blir allt för ofta att lanthandeln slås ut, och de som inte har tillgång till bil får ytterst svårt att få tag på sina varor.
För att vi skall utveckla en levande landsbygd och ge en god levnadsstandard för landsbygdens folk måste marknadskrafterna bemästras. Det är inte rimligt att leverantörer och grossister särbehandlar butikerna på detta sätt utan distributionskostnaderna bör bäras solidariskt av all handel oavsett var den geografiskt är belägen.
Därför måste en utredning komma till stånd som ser över möjligheterna att ge handeln likvärdiga grossistpriser oavsett var den geografiskt är belägen.
Stockholm den 27 september 2001 |
|
Alf Eriksson (s) |