Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att designfrågorna ges ökad vikt i svensk näringspolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av stimulansåtgärder för designinsatser i mindre företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till Bergslagens Industridesignforum.1
1Yrkande 3 hänvisat till KrU.
Få enskilda utvecklingsområden är så strategiska för framgångar på en marknad med allt hårdare konkurrens som just industridesign. Detta har också uppmärksammats av landsorganisationen i dess skrift ”Sverige i god form”.
Designens betydelse som framgångsfaktor bekräftas också av några av de svenska företag som ökat sin internationella betydelse starkast på senare år, Ikea och Hennes & Mauritz. Många mindre verkstadsföretag har ökat sina marknadsandelar radikalt efter samverkan med goda designer. Till detta har bland annat de designcheckar som Stiftelsen Svensk Industridesign kunnat dela ut till företagare bidragit.
Å andra sidan har bristande engagemang för designens betydelse ibland lett till att aldrig så tekniskt fulländade produkter haft svårigheter att konkurrera.
Ett viktigt skäl till framgångarna för svensk industridesign är den nordiska traditionen med en sparsmakad design med rötter i ett fattigt samhälle. Denna nordiska designtradition som förenar funktion med ett utförande, som talar till den moderna människan, är en viktig tillgång för många svenska företag. Som vi framhållit i tidigare motioner om vikten av satsningar på industridesign fanns ett mycket stort intresse för designfrågorna både nationellt och hos enskilda företagare för några årtionden sedan. I takt med att svensk konsumtionsindustri slogs ut, till förmån för låglöneländer, minskade engagemanget.
På senare år har intresset ökat markant. 2001 har markerats som Arkitekturår. Särskilda insatser för form och design föreslås inom kulturpolitiken. Designfrågorna har också fått ett kraftigt ökat utrymme inom det utvecklingsarbete som bedrivs i näringslivet, inte minst i de större företagen. Riksdagen har anslagit kraftigt ökade medel för de olika designutbildningar, som håller en internationellt hög klass. Särskilda medel har anslagits för samverkan mellan design- och tekniska utbildningar och på flera lärosäten växer nu intressanta och mycket attraktiva kombinationsutbildningar fram. Den senaste forskningspolitiska propositionen innehöll vidare nya pengar för konstnärligt arbete, bland annat formgivning och design.
Också inom näringspolitiken görs insatser för att stärka engegemanget för svensk design och form. Ett anslag till Stiftelsen Svensk Industridesign ger organisationen möjlighet att genom konsultinsatser stimulera användningen av industridesigner. Flera tillväxtavtal har också uppmärksammat designfrågorna. Detta stöds av att Stiftelsen Svensk Industridesign valt en decentraliserad organisation med konsulter i olika delar av landet.
Ett trist bakslag var dock ALMI:s beslut att för några år sedan dra in anslaget till designcheckar. Designchecken var ett värdefullt exempel på hur staten med en mycket begränsad ekonomisk insats kunde bidra till radikal utveckling av produkter. Betydelsen av checken var särskilt stor för mindre företag, som annars inte skulle tagit steget att använda sig av en industridesigner. LO:s skrift ”Sverige i god form” visar flera goda exempel på att en statlig insats om högst 25 000 kronor bidragit till ett stort antal nya jobb i flera företag. Det måste ankomma på regeringen och Stiftelsen Svensk Industridesign att avgöra former för direkta stimulansåtgärder i företag, men vi vill understryka värdet och behovet av riktade stimulansåtgärder för mindre företag.
På regional nivå har flera riksintressanta initiativ på designområdet tagits. Det gäller inte minst Bergslagens Industridesignforum, som startades som del i ett aktionsinriktat forsknings- och utvecklingsprojekt lett av Arbetslivsinstitutet. Bergslagens Industridesignforum driver nationellt utvecklingsarbete med särskild inriktning på att stödja strukturomvandlingen i Bergslagen. Verksamheten har nu i sin helhet lokaliserats till Hällefors kommun, men tar både ett nationellt och regionalt ansvar. Den innefattar såväl utställningsverksamhet, utvecklingsarbete i samverkan med enskilda företagare, rådgivning i samverkan med Stiftelsen Svensk Industridesign som kvalificerad högskoleförberedande utbildning i industridesign. Erfarenheterna av nuvarande verksamhet är mycket goda och projektet stöds av såväl Svensk Form som Stiftelsen Svensk Industridesign. Behovet av riktade statliga medel är dock stort om verksamheten skall ges möjlighet att utvecklas till en långsiktigt tung aktör för att stärka svensk industri.
Det finns ett stort behov av att långsiktigt öka resurserna till svensk industridesign. Många länder har redan tagit kraftfulla initiativ. Det gäller bland annat Storbritannien, där regeringen satsat betydande resurser för att ”Old Britannia” skall utvecklas till ”Cool Britannia”.
Näringsministern har tagit initiativ till att belysa behovet av särskilda satsningar på svensk design. På få områden inom den renodlade näringspolitiken spelar behovet av ett nationellt, statligt engagemang så stor roll som inom designområdet. Det är angeläget att dessa ambitioner stöds av att en successivt ökad del av statliga medel tillförs området.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
|
Stockholm den 21 september 2001 |
|
|
Inger Lundberg (s) |
|
|
Maud Björnemalm (s) |
Helena Zakariasén (s) |
|
Lennart Axelsson (s) |