Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bättre infrastruktur i Dalarnas län.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en nationell turistpolitik utvecklas och föreläggs riksdagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om extra satsning på strategiska klusterbildningar i Dalarna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell satsning på att filmarkiv lokaliseras till Grängesberg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lokalisera Familjemedicinska institutet till Falun.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lokalisera svenskt Visarkiv till Dalarna, förslagsvis Falun.
Regeringen föreslår i sin proposition att regionalpolitik och regional näringspolitik förs samman. Regeringens syfte sägs vara att skapa nya bärkraftiga arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Jag delar den allmänna uppfattningen. Men det förutsätter ordentliga resurser på olika nivåer för att detta skall kunna fullföljas. Den starka klyvningen av landet i tillväxtområden och icke tillväxtområden har fått mycket allvarliga konsekvenser för områdena utanför storstadsområdena, trots att det finns mycket intressanta utvecklings- och tillväxtområden ute i landet. Man kan t.ex. nämna Sälen- och Idre-området, området runt Siljan, Falun/Borlänge-området, liksom övriga delar av Dalarna, vilka har bra förutsättningar för att bli tillväxtområden – om vi hade haft en riktig, framåtsyftande tillväxt- och regionalpolitik.
Dalarnas län har goda möjligheter att utvecklas med en stålindustri som till stor del haft förmåga att förnya sig, en skogsindustri som betyder utomordentligt mycket för exporten och en småindustri och medelstor industri som har goda framtidsmöjligheter. Turismen är en av Dalarnas adelsmärken och ligger på 3:e–4:e plats i Sverige i hård konkurrens med storstadsregionerna.
Men för att dessa positiva möjligheter skall kunna tillvaratas krävs att ojämlikheter i den ensidiga satsningen på storstadsregionerna förändras. Merparten av nya statliga verksamheter lokaliseras till Stockholmsområdet. Det går att lokalisera även till andra områden, bara viljan finns. Det gäller också att avstånd och transportvägar förbättras. Det krävs en bra utbildningsnivå samt en fungerade infrastruktur.
Tillväxtavtalet i Dalarna har präglats av stark samverkan mellan parterna och har på ett bra sätt också tagit miljö- och jämställdhetshänsyn. För att de nya tillväxtprogrammen som föreslås skall bli kraftfulla krävs att resurser finns för finansiering och motfinansiering av EU:s strukturprogram.
Dalarna är ett vidsträckt län där kommunikationerna spelar en viktig roll för länets tillväxt. Länet har mycket omfattande godstransporter såväl på väg som järnväg.
Arbetspendlingen är betydande både inom länet och till arbetsmarknader utanför länet, inte minst till Stockholmsområdet, men även i ökad utsträckning mot Oslo och Gardemoen som för många idag är den närmaste internationella flygplatsen.
Dalarna är som tidigare nämnts ett betydande turistlän både sommar och vinter. De norra delarna av länet ingår i norra Europas största vintersportområde. Detta ställer särskilda krav på transportnätet.
Oförmåga att fatta snabba beslut i Regeringskansliet har lett till oacceptabla fördröjningar av t.ex. vägen Tandö–Bu norr om Malung.
För Dalarnas del krävs en större andel av investeringar i infrastruktur. Främst i vägstråket Enköping–Sala–Avesta–Hedemora–Falun/Borlänge–Sälen/Idre.
Detsamma gäller vägstråket Bergslagsdiagonalen samt Riksväg 45 Malung–Orsa.
Samordnade satsningar mellan Dalarna och Norge är angelägna. Det gäller Kongsvinger–Torsby–Malung och gränsövergången som knyter samman Sälen och Trysil.
För järnvägsstråket Uppsala–Sala–Borlänge/Falun–Mora/Malung, måste fortsatta ansträngningar göras för att få upp hastigheterna så att snabba och goda förbindelser finns. Järnvägskapaciteten mellan Borlänge och Falun måste förstärkas. Vad som anförs om en förbättrad infrastruktur i Dalarnas län bör ges regeringen till känna.
Turismen måste grunda sig på en nationell strategi för turistpolitiken. Här ligger flera länder i Europa längre fram än Sverige. Regeringen måste här ta krafttag, annars blir de mycket fina regionala satsningarna som t.ex. Dalarna gjort inte nog kraftfulla. I propositionen föreslås en satsning på 33 miljoner kr. Det är en utomordentligt låg satsning.
Som exempel kan nämnas den turistsatsning som Dalarna gjort under tre år på 25 miljoner kr. Att i detta läge benämna en nationell satsning på 33 miljoner kr som en satsning är utomordentligt svagt. Jag vill föreslå att regeringen snarast återkommer till riksdagen med en nationell turistpolitik som grundar sig på de 24 insatsområden som regeringen nämner i sin proposition. Det bör ges regeringen till känna.
En framtida satsning på högre utbildning bör ske i samverkan med de små och medelstora högskolorna. De har ofta en förmåga till närhet till marknaden som ger dessa högskolor många fördelar. Utbildningsmöjligheterna på högskolenivå är en av Dalarnas viktigste omåden för att ligga i framkant. Därför måste ordentliga satsningar ske på Högskolan Dalarna. Arbetet måste inriktas på att Högskolan Dalarna blir ett Daluniversitet, vilket jag redan motionerat om.
I Dalarna finns ett antal mycket intressanta klusterbildningar. I tillväxtpropositionen nämns några, bl.a. Tunnplåt, LCD och, kan man tillägga, t.ex. turismen i Sälen samt turismen i Siljanområdet. Enligt propositionen skall framtida klusterbildningar ske av det regionalpolitiska anslaget. Regeringen bör göra extra satsningar på dessa viktiga områden i Dalarna. Detta bör ges regeringen till känna.
I statsministerns tal inför riksmötet utlovades resurser till en satsning i Grängesberg.
Det var bra, men det är viktigt att det nu kan bli det nationella centrum som statsministern utlovade. Regeringen bör nu sikta på en satsning motsvarande minst 50 arbetstillfällen, i Grängesberg bör därför en nationell satsning nu ske på ett centralt filmarkiv. Bl a bör även gammal film/hembygdsfilm förvaras i Grängesberg. Detta bör ges regeringen till känna.
I riksdagens beslut om ”Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården” ingår att ett familjemedicinskt institut inrättas. Institutets uppgift är kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom primärvårdens verksamhetsområde, familjemedicinen. Institutet har hela landets primärvård som arbetsområde och huvuddelen av informations- och kunskapsspridningen skall ske genom att utnyttja IT. Institutet blir därför relativt oberoende av lokaliseringsort.
Ett ”profilområde” där Falun har särskilt goda utvecklingsmöjligheter benämns ”hälsa/idrott”. En dynamisk utveckling av befintliga verksamheter inom detta område hos kommunen, landstinget, högskolan och inom den lokala företagsamheten skapar utmärkta möjligheter för ytterligare aktörer att etablera sig i Falun. Den samlade kompetens som på detta sätt byggs upp i Falun gör kommunen intressant och konkurrenskraftig som etableringsort både i ett nationellt och internationellt perspektiv.
Jag anser att en lokalisering av Familjemedicinskt institut till Falun är lämpligt och ligger även i linje med det av riksdagen givna uppdraget till regeringen att aktivit stödja etableringar på omställningsorterna. Detta bör ges regeringen till känna.
Svenskt Visarkiv, som idag är förlagt till Stockholm, har i budgetpropositionen inte fått tillräcklig uppräkning av sitt anslag för att klara sin verksamhet och hyreskostnad. Det finns risk för en nedläggning av verksamheten.
En utlokalisering till Dalarna och förslagsvis Falun skulle ge lägre hyreskostnader och därmed kan verksamheten fortsätta och även utvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 17 oktober 2001 |
|
|
Kenneth Johansson (c) |