Motion till riksdagen
2001/02:N16
av Per Erik Granström m.fl. (s)

med anledning av prop. 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att stärka regional utveckling.

Motivering

Det går allt bättre för Sverige. Antalet arbetstillfällen ökar, arbetslösheten minskar och samhällsekonomin visar på överskott. Den konjunkturnedgång som vi är inne i har medfört en lägre tillväxt men trots det är bedömningen av utvecklingen optimistisk.

Samtidigt är situationen inte likartad i hela landet. Medan vissa regioner har arbetskrafts- och bostadsbrist pressas andra regioner av kvarstående hög arbetslöshet, sjunkande befolkningstal och kostnader för tomma lägenheter. För Dalarnas del har de områden som under den senare delen av 1900-talet drabbades av stora omstruktureringar i näringslivet fortfarande kvarvarande effekter. Det innebär höga kommunala kostnader för lediga lägenheter i de kommunala bostadsbolagen och stora känningar för den kommunala ekonomin genom de omstruktureringskrav på den offentliga verksamheten som näringslivets förändring medför.

Dalarna har heller inte haft samma uppgång inom data- och informationsteknikområdet som skett på andra håll i landet under den senaste högkonjunkturen. I inledningen av nuvarande lågkonjunktur finns det tecken på att nedgången inte märks lika tydligt i länet. En positiv tolkning som kan göras är att uppgången i Dalarna främst skett inom det mera traditionella näringslivet och att det klarat konjunkturnedgången bättre.

Det anslag som finns i propositionen ”En politik för tillväxt i hela landet ” att målet för den nya politiken skall vara väl fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner med god servicenivå i alla delar av landet finner vi vara bra. Det är offensivt och markerar tydligt att hela landet är en del i en nationell tillväxtpolitik. Vi vill dock peka på några områden för att kraftigare markera behovet av insatser.

En utvecklad styrning av statlig verksamhet

I förslaget sägs att statliga myndigheter inom sina verksamhetsområden ska verka för att de regionalpolitiska målen nås. Riksdagen har tidigare lagt fast vissa principer för lokalisering av statlig verksamhet. Det har uttalats att omlokalisering och decentralisering är viktigt i strävan att åstadkomma en balanserad regional utveckling.

Trots detta har verkligheten sett annorlunda ut. Den omstrukturering av statliga verksamheter som varit nödvändig av ekonomiska, verksamhets- och befolkningsmässiga skäl samt teknikutveckling har i många fall inneburit färre myndigheter och starkare centralisering.

Det är angeläget att de principer som riksdagen beslutat om för lokalisering av statlig verksamhet både uppmärksammas och beaktas men också förstärks. I bolagsordningar för statliga bolag bör, utöver de kommersiella kraven på bolagen, också de regionalpolitiska målen uppmärksammas.

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

I Dalarna finns ett stort behov av åtgärder för att minska antalet outhyrda lägenheter. Framför allt är det i bruksorterna där behovet av bostäder var stort på 1960- och 1970-talen. Dessa bostadshus behövs inte längre som bostäder. De förslag som finns i propositionen om att ge stöd till omvandling till annat användande är därför både nödvändigt och strategiskt riktigt.

Omvandlingen måste dock göras på ett sådant sätt att den upplevs som framtidsinriktad och nyskapande. Det handlar om omställning från industri­epokens boendemiljöer till ny användning. Framtidens samhälle har nya krav på yttre miljö, modern teknik och att ekologiskt hållbar byggnadsteknik används. De förändringar som föreslås ska bidra till att stärka framtidstron och självkänslan i lokalsamhället.

Särskilda delegationer för starkare regioner

De särskilda delegationer som föreslås inrättas i norra Sveriges inland och delar av Bergslagen, Dalsland och Värmland ser vi som angelägna. Regionernas områden är geografiskt stora och var för sig med likartad regional utveckling.

Syftet är att tillsammans med lokala och regionala aktörer långsiktigt stärka utvecklingen inom området. Ett annat syfte är att öka kunskaperna på nationell nivå om regionernas utvecklingsförutsättningar. Vi menar att om samspelet skall bli framgångsrikt och delegationernas båda uppgifter skall bli tillgodosedda så bör sammansättningen av delegationerna ge utrymme för bred lokal representation.

Utredning om rörlighetsstimulanser

Vi vill här peka på problemen med kompetensförsörjningen och tillgång till kvalificerad arbetskraft i många mindre lokala arbetsmarknader i Dalarna. I grunden är det bra för ett samhälle att dess ungdomar ser sig omkring i världen genom att flytta till utbildning eller arbete. Det som är allvarligt är att alldeles för få av dessa ungdomar återvänder till sin hembygd senare i livet. Det kommer att bli allt svårare för den grupp av unga människor som finns kvar att räcka till för att möta det ökade behovet av arbetskraft främst i sektorer med stora pensionsavgångar.

Det finns redan i dag svårigheter att rekrytera nyckelpersoner inom vården och industrin. I takt med att de gamla blir allt fler och behovet av välfärdstjänster regelmässigt ökar med stigande ålder är det angeläget att med kraft förbättra förutsättningarna för personalrekrytering.

Den översyn av de rörlighetsstimulerande medlen inom arbetsmarknadspolitiken bör som en del i sitt uppdrag därför få till uppgift att se över hur kompetens- och arbetskraftsförsörjningen till lokala arbetsmarknader med rekryteringsproblem kan förbättras.

Utveckling av distansutbildning

I propositionen föreslås att distansutbildningen utvecklas och blir lättillgänglig i hela landet. En flexibelt ordnad distansutbildning bör främja förutsättningarna för regional utveckling. Det är, som vi ser det, ett bra grepp. I förlängningen bidrar en decentraliserad utbildning till att underlätta kompetensförsörjningen i hela landet.

För genomförandet föreslås att högskolornas distansutbildningar samordnas i ett svenskt nätuniversitet. Varje lärosäte skall enligt förslaget ansvara för den utbildning som anmäls. I Dalarna finns sedan en tid, utöver Dalarnas högskola, Siljansutbildarna som bedriver distansundervisning. Erfarenheten av Siljansutbildarna är mycket positiva. Det bör, som vi ser det, ges utrymme till att den form av organisation som Siljansutbildarna utgör får möjlighet att anmäla utbildningar via nätuniversitetet på samma villkor som föreslås för högskolorna.

Vuxnas lärande skall främjas genom utvecklingsbidrag till kommuner

I propositionen föreslås att ett särskilt utvecklingsbidrag inrättas för att etablera lärocenter. I Dalarna har kommunerna utifrån sina förutsättningar redan inrättat lärocenter. Dessa är etablerade med befintlig, känd teknik och med de begränsade ekonomiska resurser som finns i kommunerna. Det torde i många fall finnas behov av att ytterligare utveckla de lärocenter som redan är etablerade. Vi menar att utvecklingsbidraget även måste vara tillgängligt för de lärocenter som redan är etablerade för att utveckla dessa.

Riskkapital

Undersökningar visar att bristen på riskkapital är ett stort hinder för tillväxt i många av Dalarnas små företag. Det finns affärsidéer som inte förverkligas men som med bättre tillgång till riskkapital kan leda till mer företagande och fler arbetstillfällen. Det finns många förklaringar till detta. Riskkapitalbolag investerar sällan i tidiga skeden. Många av länets tillväxtföretag är dessutom små, vilket betyder att behovet av riskkapital relativt sett är litet. I en avvägning där riskkapitalbolagens arbets- och uppföljningsinsats ställs mot det måttliga engagemanget riskerar därför många av Dalarnas tillväxtföretag att bli utan riskkapital.

Det som sällan uppmärksammas i det här sammanhanget är sambandet mellan företagarnas nätverk och den finansiella infrastrukturen, det vill säga bankväsendet, finansierings- och kreditföretag och finansiella marknadsplatser. Det är en viktig infrastruktur som, om den fungerar, också kan stärka de lokala nätverken. En väl fungerande finansiell infrastruktur är en förutsättning för att en marknadsekonomi ska fungera. Små företag har svårt att utvecklas om det inte finns tillgång till krediter i den fysiska och mentala närheten. En trend är att banker och andra kreditinstitut centraliserar sina verksamheter. Insikten och kunskapen om de lokala företagens behov och förutsättningar försämras med avståndet, vilket för med sig att bristen på lokalt riskvilligt kapital bromsar en fortsatt regional tillväxt.

Frågan är uppmärksammad i propositionen med förslag om statliga insatser i tidiga skeden. Vi menar dock att om kreditgivningen i landsorten ska fungera krävs inte bara garantier till existerande institutioner. Det krävs också att nya kreditinstitutioner skapas, vilka kan komplettera bankernas och ALMI:s lag- och regelstyrda kreditgivning.

En annan del i förslaget är att underlätta framväxten av lokala och regionala kreditgarantiföreningar genom bidrag till lokala aktörer för att informera om hur man startar sådana.

Sedan en tid drivs i Dalarna ett projekt för att skapa en regional fond som går under namnet Dalafonden. Målet med fonden är att bygga upp ett utvecklingsbolag i länet som kan bidra med riskkapital, kunskap, växtkraft och samverkan. De förslag som finns i propositionen om kreditgarantiföreningar och lån och garantier i övrigt bör som vi ser det vidgas till att även omfatta regionala utvecklingsbolag av det slag som Dalafonden utgör.

Stockholm den 15 oktober 2001

Per Erik Granström (s)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Laila Bäck (s)