Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning och utveckling av odlingsmetoder som ökar förutsättningarna för att åkermarken binder kol på ett mer omfattande sätt än med traditionella brukningsmetoder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stimulans för storskaliga komposteringsmetoder som åtgärd för att ta till vara kolbindningspotentialen i svensk åker- och skogsmark.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utarbeta tydliga miljömål avseende hur mycket hushållsavfall som skall komposteras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om mål för hur mycket kompost som skall läggas ut på åker- och skogsmark för att på så sätt minska koldioxidutsläppen.
Regeringens proposition om klimatstrategi innehåller mål och visioner. Magrare är det med tydliga och konkreta insatser som snabbt kan leda till minskade koldioxidutsläpp. Huvudsakligen resoneras kring avgiftshöjningar och nya pålagor istället för att fokusera på kända tekniker och fakta som om de används kan leda till tydliga resultat. Detta utan kostnadsfördyringar för den enskilde medborgaren men med tydliga andra miljömässigt positiva effekter.
Åtgärder för att öka den organiska substansen i åkermarken är ett verksamt medel för att marken ska bli bättre som fungerande kolsänka och därmed bidra till minskade koldioxidutsläpp. Detta kan ske på minst två sätt.
Med mer varsamma metoder vid brukandet av jorden kan man binda kolet genom växternas fotosyntes. Idag finns exempel på ekologiska odlingssystem som ökar jordens mullhalt. Bland annat visar ett tioårigt storskaligt försök med plöjningsfri odling, där gröngödsling och spannmål varvats, att kolhalten i matjorden ökat med 3 000 kilo kol per hektar och år i jämförelse med ett konventionellt odlingssystem där plöjning tillämpas och handelsgödsel tillförts under samma period.
Skulle detta system tillämpas på hela Sveriges åkerareal, ca 2,8 miljoner hektar, skulle mer än hälften av utsläppen av koldioxid från förbränningen av fossila bränslen årligen kunna bindas i jordens organiska substans och dessutom binda ca 300 kilo kväve per hektar. Forskning och utveckling av odlingssystem som leder till sådana resultat borde självklart vara högt prioriterade. SLU m.fl. borde i detta avseende få tydliga anvisningar utifrån ett klimatperspektiv.
Ett annat sätt att öka jordens mullhalt är effektiva och storskaliga komposteringsmetoder för den biologiskt nedbrytbara delen av hushållsavfallet. I Sverige är det än så länge bara i Stora vika i Nynäshamn som detta sker.
Istället för att alltmer av det komposterbara avfallet bränns upp borde det tas till vara i kampen för att minska koldioxidutsläppen. Den kompost som blir resultatet av hushållsavfall och som kan läggas ut på jord- och skogsmark bidrar till ökad kolbindning. Ett räkneexempel: 360 kilo kompostprov innehåller 66 kilo rent kol. Detta motsvarar 242 kilo koldioxidutsläpp om motsvarande mängd hushållsavfall som utgjorde grunden för komposten hade bränts.
Att arbetet med storskalig kompostering går trögt beror på flera orsaker. En är definitivt att förbränning av hushållsavfall blivit ett billigt sätt för kommunerna att göra sig av med avfall. Denna teknik har dock inget att göra med kretsloppstanken eller nödvändigheten att sluta kretsloppet mellan stad och land.
Det är nu hög tid för stimulansåtgärder för kompostering. Vidare att införa miljöavgifter för förbränning av hushållsavfall. Detta är ett sätt att få till en ökad humushalt som ett effektivt sätt att minska koldioxidavgången och binda kolet i marken.
För att tydliggöra komposteringens betydelse i klimatarbetet bör det också sättas upp tydliga mål för hur mycket hushållsavfall som ska komposteras. Likaväl som det finns mål för i vilken grad annat avfall ska omhändertas och återanvändas vore ett mål på detta område värdefullt som pådrivande faktor. Ett annat sätt att klargöra vikten av detta arbete är att sätta upp mål för hur mycket kompost som ska tillföras åker- och skogsmark för att på så sätt öka den organiska substansen och minska koldioxidutsläppen. Regeringen bör återkomma med förslag i dessa delar.
|
Stockholm den 8 januari 2002 |
|
|
Inger Strömbom (kd) |