Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:1 Naturvårdsverket för år 2002 308 535 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald för år 2002 900 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:4 Sanering av förorenad mark för år 2002 268 746 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:13 Bidrag till SMHI för år 2002 207 688 000 kr.
Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 34:14 Information om klimatfrågor i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 20 politikområde 34:15 Stöd till klimatinvesteringar för år 2002 100 000 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 23 politikområde 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för år 2002 18 000 000 kr mer än regeringen eller således 125 100 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 23 politikområde 42:6 Ersättningar för viltskador för år 2002 61 000 000 kr.
Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 23 politikområde 43:1 Statens jordbruksverk för år 2002 292 104 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 23 politikområde 43:12 Livsmedelsverket för år 2002 124 759 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 23 politikområde 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet för år 2002 4 152 000 kr.
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 23 politikområde 44:6 Återföring av skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel för år 2002 12 000 000 kr.
I motionen 2001/02:MJ209 Miljöpolitik för hälsa och välfärd redovisas Moderata samlingspartiets övergripande miljöpolitik. Vi konstaterar att miljösituationen i Sverige i takt med teknikutvecklingen på flera områden förbättrats. Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider, tungmetaller m.m. överstiger dock fortfarande de nivåer naturen långsiktigt tål. Samtidigt ökar halterna av växthusgaser i atmosfären.
I motionerna 2001/02:Sk288 Att bo och verka på landsbygden respektive 2001/02:MJ343 En politik för svenskt jordbruk redovisar Moderata samlingspartiet en politik för att förbättra villkoren för dem som bor och verkar på landsbygden. De arealanknutna näringarna, jord- och skogsbruk, trädgård, jakt och fiske, är, och kommer att förbli, avgörande för försörjningen på en stor del av Sveriges lands- och glesbygd.
Naturvårdsverket är samordnande och central expertmyndighet på miljöområdet. Regeringen föreslår att anslagen till Naturvårdsverket skall öka som en följd av att Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för miljömålsarbetet samt för att informera om de stora rovdjuren. Vi anser dock att dessa ansvarsområden ryms inom ramen för Naturvårdsverkets normala verksamhet och därmed inte i sig leder till ett ökat anslagsbehov för myndigheten. Dessutom leder de av oss föreslagna besparingarna på anslaget till åtgärder för att säkerställa den biologiska mångfalden och sanering och återställning av förorenade markområden till att budgetmedel också kan sparas vad gäller myndighetens administration.
Vi föreslår att anslaget 34:1 Naturvårdsverket minskas med 2,5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Det är dags att införa en ny modell för arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. En ökad andel av den skyddsvärda arealen mark bör skyddas genom inrättande av så kallade skötselkontrakt. Behovet att köpa in skyddsvärd mark minskar därmed samtidigt som bevarandearbetet blir mer effektivt. En fond för att finansiera arbetet med att bevara den biologiska mångfalden tillskapas. Fonden tillförs år 2003 en miljard kronor. Fonden finansieras genom försäljning av statens aktier i Assi Domän. Fonden skall dessutom vara öppen för donationer.
Vi föreslår att 900 miljoner kronor anslås till anslaget 34:3, för år 2002.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2002 en mycket kraftig ökning av anslagen för sanering och återställning av förorenade markområden. Budgeten för innevarande år har inte utnyttjats fullt ut. Trots detta föreslår regeringen att anslagen i det närmaste skall tredubblas 2002. Vi anser att riskbedömningar av saneringsobjektens farlighet för människa och miljö skall styra i vilken ordningsföljd och i vilken takt saneringsarbetet skall genomföras. För att detta arbete skall kunna genomföras effektivt föreslår vi att regeringen för riksdagen redovisar en åtgärdsplan för saneringsarbetet.
Vi föreslår att anslagen för sanering och återställning av förorenade markområden ökas med knappt 122 miljoner kronor, i förhållande till 2001, till nivån 269 miljoner kronor år 2002.
SMHI bör enligt vår uppfattning kunna finansiera en större del av verksamheten genom att ta ut användaravgifter. Vi föreslår därför att anslagen till SMHI minskas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen anslår 30 miljoner kronor till information om klimatfrågor. Vi anser att information om klimatfrågor skall ingå i Naturvårdsverkets liksom i sektorsmyndigheternas ordinarie verksamhet. Det finns därför inte någon anledning att uppföra ett särskilt anslag för information om klimatfrågor.
Vi föreslår därför att anslaget inte tillförs några pengar för budgetåret 2002.
Regeringen anslår 200 miljoner kronor som stöd till klimatinvesteringar. Anslaget påminner om de misslyckade lokala investeringsprogrammen. Vi anslår inga medel för den här typen av klimatåtgärder eftersom motivering för hur medlen skall användas saknas. Vi anslår i stället 100 miljoner kronor per år som bland annat kan användas till stimulansåtgärder för utveckling av miljövänlig teknik på klimatområdet. Utformningen av våra klimatåtgärder kommer närmare att redovisas i samband med att regeringen i riksdagen lägger fram den sedan länge aviserade och nu starkt försenade klimatpropositionen.
Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Regeringen föreslår att de ökade kostnaderna för BSE-kontroller skall finansieras från detta anslag. Följden blir att de nuvarande bidrag som utgår för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar i det närmaste halveras från 38 till 20 miljoner kronor. Detta är enligt vår uppfattning olyckligt eftersom det förebyggande arbetet med att begränsa och minska utbrotten av allvarliga djursjukdomar kraftigt försvåras.
Vi föreslår därför att anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för år 2002 ökas med 18 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Anslaget disponeras för stöd till åtgärder för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada samt för skador som rovdjur orsakar på renar.
Vi anser att jaktinstrumentet i ökad utsträckning måste användas för att begränsa viltskador. Detta bör gälla såväl de ökade sälskadorna som skador orsakade av de ökade rovdjursstammarna. Vi föreslår därför att anslaget 42:6 Ersättningar för viltskador minskas med 23 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen har för avsikt att föreslå att en särskild djurskyddsmyndighet inrättas. För detta ändamål anslår regeringen 13 miljoner kronor för 2002.
Vi motsätter oss skapandet av en ny djurskyddsmyndighet. Det är inte fler myndigheter som behövs för att förbättra djurskyddet utan en bättre tillsyn. Vi anslår därför fem miljoner kronor till Jordbruksverket för att förbättra djurskyddet. Till Livsmedelsverket anslår vi tre miljoner kronor för att förbättra livsmedelstillsynen.
Jordbruksverket har ansvar för bland annat administration av EU:s jordbrukspolitik och ansvarar vidare för tillämpningen av reglerna för den svenska livsmedelsproduktionen.
Regeringen anslår för 2002 23 miljoner till Jordbruksverket för att bland annat främja användningen av ekologiska livsmedel inom storhushåll och offentlig sektor.
Vi anser att det inte är statens uppgift att marknadsföra och stimulera konsumtion av en viss typ av livsmedel. Detta sköts bäst av marknadens aktörer, utan statlig inblandning. Vi föreslår därför att Jordbruksverkets anslag minskas med 23 miljoner kronor.
Djurskyddstillsynen behöver förstärkas. Vi anslår därför fem miljoner kronor till Jordbruksverket för att förstärka detta angelägna arbete. Sammantaget föreslår vi således att anslaget till Jordbruksverket minskas med 18 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Livsmedelsverket skall i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet.
Regeringen föreslår att Livsmedelsverkets anslag skall ökas med fem miljoner kronor för bland annat en central kontroll av genetiskt modifierade livsmedel. Livsmedelsverket har redan det övergripande ansvaret för att livsmedlen är säkra. Vi anser inte att det behövs ett särskilt anslag för kontroll av genetiskt modifierade livsmedel.
Vi anslår i stället tre miljoner kronor för att förstärka och förbättra livsmedelstillsynen.
Vi föreslår därmed att anslaget till Livsmedelsverket minskas med två miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Verksamheten vid Livsmedelsekonomiska institutet omfattar analyser och utredningar inom det jordbrukspolitiska området. Liknande verksamhet bedrivs även inom Jordbruksverket.
Det förefaller inte optimalt ur ett resursperspektiv med den här typen av överlappande verksamhet. Vi föreslår därför att anslaget 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet halveras 2002 för att därefter fasas ut. Vi föreslår således att anslaget år 2002 minskas med 4 152 000 kronor jämfört med regeringens förslag.
Regeringen föreslår att skatten på handelsgödselns kväveinnehåll och de så kallade bekämpningsmedelsavgifterna skall återföras till näringen i någon form. Detta utlovades redan i regeringsförklaringen hösten 2000 och ännu har ingenting återbetalats.
Vi anser att regeringen går en krånglig omväg när de först tar ut dessa skatter för att sedan delvis återföra dem. Vi föreslår i stället att skatten på handelsgödselns kväveinnehåll helt tas bort. När det gäller bekämpningsmedelsavgifterna anser vi det vara riktigt att ha dem kvar men att de återförs till näringen i form av rådgivning, utbildning och forskning.
Eftersom vi föreslår att ingen skatt på kväve skall tas ut föreslår vi att återföringen till jordbruket skall minska med motsvarande summa. Bekämpningsmedelsavgifterna uppgår till ca 45 miljoner kronor. Av dessa anslår vi 15 miljoner kronor till forskning på jordbruksområdet och 18 miljoner kronor som en engångsvis finansiering av de ökade kostnader som BSE-testerna medfört under anslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma djursjukdomar. Resterande tolv miljoner kronor återförs till jordbruket i form av rådgivning och utbildning.
|
Stockholm den 5 oktober 2001 |
|
|
Göte Jonsson (m) |
|
|
Ingvar Eriksson (m) |
Carl G Nilsson (m) |
|
Catharina Elmsäter-Svärd (m) |
Lars Lindblad (m) |
|
Per-Samuel Nisser (m) |
Berit Adolfsson (m) |
|
Inger René (m) |
Anders G Högmark (m) |
|
Patrik Norinder (m) |
Lars Björkman (m) |
|
Ola Sundell (m) |