Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrad märkning av livsmedel och konsumenternas möjligheter att välja säkra livsmedel.
Vi blir allt mer medvetna om vad vi äter. Vad vi äter och vilken betydelse det har för vår hälsa är en fråga som i dag engagerar många svenskar. Enligt en Sifostudie från 1998 tyckte nära hälften av 3 000 tillfrågade i åldern femton till sjuttionio år att ”äta hälsosamt är den bästa medicinen”. Nu, i en färsk undersökning tre år senare, har siffran ökat till 60 procent.
De flesta bryr sig alltså om vad maten innehåller – inte bara att den ser läcker ut och smakar gott. De flesta vill känna sig trygga med det de tuggar. Men är det möjligt?
Kan vi lita på att den mat vi köper är fri från gifter och producerad på ett sätt som tar hänsyn till miljö och djur? Vågar vi tro på handlaren därhemma när han försäkrar att hans varor har den ”lyckliga” och rena bakgrund som vi hoppas på?
Det är framför allt genom ifrågasättande och offentliggörande som opinioner skapas och konsumenttryck bildas. De senaste årens skandaler inom bland annat djurhållningen har tvingat EU att fokusera på en säker livsmedelshantering. Djurens hälsa ska värnas, men inte genom förebyggande medicinering utan genom god skötsel och goda djurmiljöer.
Hela livsmedelskedjan måste ses som en helhet där producenter och de som senare hanterar livsmedlen är de primärt ansvariga för att livsmedlen är säkra. Den offentliga kontrollen och konsumenternas makt ska givetvis också finnas, men det yttersta ansvaret måste ligga på dem som handskas med vår mat. Vi anser därför att EU:s gemensamma lagstiftning ytterligare måste skärpas, så att ansvaret tydligt markeras.
Som medvetna konsumenter vill vi veta varifrån maten kommer, hur tomaten är odlad, vad fisken innehåller eller hur djuren är uppfödda. Vi är angelägna om en näringsriktig och välsmakande kost och vi utesluter helst livsmedel som förknippas med ord som ”modifierad”, ”kemikalier” eller ”tillsatser”. Sverige har nått långt i ambitionen att aldrig acceptera livsmedel som är farliga för människors hälsa. Ändå är våra matvanor det största hotet mot folkhälsan i Sverige. Vi äter oss sjuka, vi äter oss till allergier, övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Men vi kan också göra tvärtom, vi kan äta oss friska.
Därför måste märkningen av alla livsmedel förbättras vad det gäller både ursprung och innehåll, så att konsumenternas makt stärks genom att de kan välja eller välja bort livsmedel.
|
Stockholm den 1 oktober 2001 |
|
|
Ulla Wester (s) |
|
|
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
Berit Andnor (s) |
|
Anne Ludvigsson (s) |
Siw Wittgren-Ahl (s) |
|
Eva Arvidsson (s) |
Agneta Brendt (s) |