Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av forskning kring problemen med kamphundar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam europeisk lag.
Kamphundproblemet har blivit en stor och omdiskuterad fråga och massmedia har noterat nyhetsvärdet i tragedier som är relaterade till dessa hundar. Rubriker som kamphund och mördarhund används gärna.
Enligt den svenska kennelklubben är en kamphund en hund som genom inlärning medvetet hetsats att angripa en annan hund eller ett annat djur.
Sveriges riksdag har beslutat om en ny lag som innebär att varje hund ska vara ID-märkt och varje hundägarskap identifierbart, vilket är mycket bra. Andra av EU:s medlemsländer har lanserat andra lagar, dvs. varje land har sin egen lag. Trots att vi sedan början av 90-talet kan importera hundar finns ingen gemensam europeisk lag. En gemensam lag vore naturligtvis att föredra framför nationella lagar, då dessa ger större varaktighet och de stoppar nationella extremer.
Vi har idag ca 750 000 blandraser eller oregistrerade hundar i Sverige och det är praktiskt omöjligt att förbjuda dessa. Så länge detta faktum finns kommer förbud av enskilda raser inte att lösa problemet. Vi har levt med hundar i tusentals år utan att behöva vara rädda för dem. Om vi ska kunna försvara rätten att äga en hund även i framtiden måste den oacceptabla typ av hundhållning som orsaker debatter runt omkring i Europa upphöra. Det är viktigt att vi får en konstruktiv lösning av problemet som ger trovärdighet i alla läger.
För att vi ska få en trovärdig debatt om kamphundarna och lagstiftning av hundar är det viktigt att vi kan presentera forskning kring problemet. Vi måste ta fram vilka raser som varit inblandade i problemsituationer och dödsfall. Målet måste vara att, på ett vetenskapligt sätt, påvisa vilka hundraser det gäller och om problemen är rasanknutna eller kan hänföras till ägarna.
|
Stockholm den 2 oktober 2001 |
|
|
Birgitta Ahlqvist (s) |
Lennart Klockare (s) |